Studiens syfte är att undersöka verksamma lärares uppfattningar om själva inkluderingsbegreppet. Den syftar också till att undersöka hur verksamma lärare väljer att implementera detta i undervisningen, samt vad forskningen säger om hur inkludering praktiskt kan användas i ämnet samhällskunskap. Vår studie är även tänkt att lyfta fram att, oavsett vilken miljö de verksamma lärarna befinner sig i, så ska inkluderingen inte upplevas som ett tvång, snarare som ett arbetssätt som gynnar elever i sin kunskapsutveckling. Det sociokulturella perspektivet har en bidragande central del i vår studie, där man kan se att individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation. Vi har genomfört denna studien med kvalitativa intervjuer och tidigare forskning, framför allt ur ett nordiskt perspektiv. Våra respondenter består av 4 verksamma lärare i årskurs 4-6. Intervjuerna har genomförts på 3 olika skolor i Skåne. Vi har efter att ha analyserat de svar vi delgivits av våra informanter kommit fram till en slutsats kring hur inkludering kan ses på, som begrepp, men även utifrån ett subjektivt perspektiv. Vi har också fått svar på hur man skulle kunna implementera en inkluderande undervisning i klassrummet. Vi har även tagit del av vad forskning säger om inkludering i skola och klassrum, och vidare hur vi skulle kunna ge förslag på vidare forskning i ämnet. Tyvärr är det brist på empiri, det behövs mer forskning på hur skolmiljöer kan bli mer inkluderande. Forskningen som finns om inkludering är varken begreppsligt eller metodologisk tillräckligt utvecklad för att forskningen ska ha enorma kunskaper om hur inkluderande miljöer ska utvecklas. / The aim of the study is to examine the teachers' perceptions of the concept of inclusion itself. It also aims to investigate how active teachers choose to implement this in teaching, as well as what the research says about how inclusion can be practically used in the subject of social science. Our study is also intended to emphasize that, regardless of what environment the active teachers are in, the inclusion should not be perceived as a coercion, rather as a working method that favors students in their knowledge development. The sociocultural perspective has a contributing central part in our study, where one can see that the individual becomes involved in knowledge and skills through communication. We have conducted this study with qualitative interviews and previous research, especially from a Nordic perspective. Our respondents consist of 4 active teachers in grades 4-6. The interviews have been conducted at 3 different schools in Skåne. We have, after analyzing the answers we received from our informants, come to a conclusion on how inclusion can be viewed, as concepts, but also from a subjective perspective. We have also received answers on how to implement an inclusive education in the classroom. We have also taken note of what research says about inclusion in schools and classrooms, and how we could give suggestions for further research on the subject. Unfortunately, there is a lack of empirical data, more research is needed on how school environments can become more inclusive. The research that is available on inclusion is neither conceptually nor methodologically sufficiently developed for the research to have enormous knowledge about how inclusive environments should be developed.

En betydelsefull effekt av förskollärares val av böcker för barn är att en bok förmedlar normer till barn. Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur bild och text framställer normer i normbrytande bilderböcker. Våra frågeställningar behandlar på vilket sätt heteronormativitet och vithet framställs i bilderböckerna samt vad förmänskligade djur gör med normbrytande framställningar i bilderböckerna. Vi har studerat fem stycken utvalda bilderböcker som bryter mot normer med visuell textanalys som metod. Som teoretiskt perspektiv har vi använt socialkonstruktivism, att samhället är social konstruerat i människors samspel med varandra och de analytiska begreppen är vithet och heteronormativitet.Resultatet av heteronormen i bilderböckerna visade sig ha en modern syn och flera olika familjekonstellationer framställdes. Angående vithet syntes det att trots goda intentioner till att bryta normer bidrog det till att normer om vithet förstärktes. Förmänskligande djur möjliggör att fler barn kan känna igen sig i bilderböckerna samt att det kan vara enklare att ta upp känsliga och obehagliga ämnen med karaktärer av djur. Det blir svårt att dra en generell slutsats av framställningen med förmänskligade djur då det är handlingen i boken som är avgörande. Beroende av bilderbokens ämne är det ibland mer fördelaktigt med framställning av mänskliga karaktärer och ibland med djur.

Syftet med denna studie är att analysera specialpedagogernas berättelser om framgångar, hinder och samverkan i arbetet med nyanlända elever för att skapa en större förståelse för arbetet med denna elevgrupp samt bidra till den kunskapsinsamling som behöver ske för att stärka nyanländas rätt till likvärdig utbildning. Studiens empiriska material är av kvalitativ karaktär och baseras på nio intervjuer med specialpedagoger som arbetar med nyanlända elever på gymnasieskolor i Sverige. Analys av studiens empiri genomfördes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och tidigare forskning om fenomen: framgångar, hinder och samverkan, i arbetet med nyanlända elever. Våra informanters berättelser visar att det finns flera faktorer som konstrueras som både framgångar och som hinder beroende på hur skolorna arbetar, dess förutsättningar och specialpedagogernas roll. Vikten av elevnärvaro, goda relationer, struktur, språkutvecklande arbetssätt samt samverkan poängterades. Genom att diskutera goda exempel visar arbetet att specialpedagogerna kan spela stor roll för att öka skolors resultat både kunskapsmässigt och relationellt.

Studien undersökte hur flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter upptäcks och vilken kunskap pedagogerna har för att tidigt upptäcka och stödja dem på högstadiet. En jämförelse gjordes även av hur flerspråkiga och enspråkiga elever upplever stödet i undervisningen de får och om det var någon skillnad. Vi använde kvalitativa intervjuer och intervjuade 16 pedagoger, samt 8 flerspråkiga elever och 7 enspråkiga elever. Teorin som använts för att tolka resultaten är det socialkonstruktivistiska perspektivet och påverkan på elevers språk enligt Vygotskij. Resultatet visade att identifieringen av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever ofta missas då lärare kan vänta på att de ska lära sig svenska språket bättre och inte alltid prioriterar dem. Det finns ingen större skillnad emellan de flerspråkiga och de enspråkiga eleverna då båda grupperna upplever att de inte riktigt får det stöd de behöver i undervisningen. Kommunikationen och samarbetet visade sig vara bristfälligt mellan de olika pedagogiska professionerna på skolorna. Resultaten ger en indikation på att eleverna kan tappa motivation beroende på stödet de får och att det sociala samspelet, tidiga insatser och samsynen mellan pedagogisk personal kräver mer kunskap. Tidiga specialpedagogiska insatser är gynnsamt för elever i läs- och skrivsvårigheter visar forskning.

Enligt teorier om den moderna samhällsordningen präglas dagens marknadskommunikation av varumärke och identitet. Produkter tillskrivs betydelse och individen förverkligar sig själv genom sin konsumtion. Av den typen av identitetsskapande följer en ökad konsumentmedvetenhet, som gör det viktigt för företag att möta konsumenters förväntningar på de varor de säljer och hur de väljer att marknadsföra sig. Denna studie undersöker hur hållbarhet konstrueras och realiseras diskursivt med språkliga verktyg i livsmedelskedjan Icas externa webbkommunikation, och vilka betydelser Ica och deras kunder tillskrivs i relation till hållbarhet. Det görs med ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt som ser språkande som ett sätt att skapa och ge uttryck för olika världsbilder. Metoden består i en övergripande tematisk analys av texternas innehållsmönster, samt en mer detaljerad systemisk-funktionell analys av processer, deltagare och inbäddade betydelser. Resultaten visar att hållbarhet i första hand skrivs fram som någonting dynamiskt och pågående, med betoning på individens kraft att skapa förändring. Mer negativt kodade diskurser om klimatproblem tycks konstrueras utan ansvariga mänskliga deltagare och hamna i periferin för positivt förändringsorienterade diskurser. I de senare träder Ica fram i rollen som den ansvarstagande, vetande och agerande parten. Kunden skrivs fram som den som fortfarande står inför valet att agera för en mer hållbar värld – inte sällan genom konsumtion av hållbara produkter. Exemplet Ica ger en fingervisning om hur hållbarhet konstrueras i konsumentriktad text och hur dagens företag försöker inspirera till hållbart agerande. Ur ett mer kritiskt synsätt kan konstruktionen av hållbarhet ses som underordnad ekonomiska aspekter, som en oundviklig del i företagskommunikativa strategier för att nå gynnsamhet på en allt mer medveten marknad.

I den här studien undersöks språklig diskriminering av muslimer i tre dagstidningstexter.  Syftet är att undersöka om och hur diskriminering realiseras i texten på olika nivåer. Stu diens frågeställningar är: Förekommer exempel på språklig diskriminering gentemot mus  limer vid en granskning av epitet? Vilka grundantaganden om islam och muslimer blir  synliga vid en granskning av texternas referensbindning, propositioner och presuppositio ner? Vilka föreställningar om islam och muslimer reproduceras genom texternas språk handlingar?   Materialet utgörs av tre ledartexter i svenska dagstidningar samt texter som kom menterar eller kommenteras av de tre ledartexterna. Det teoretiska och metodologiska  ramverket är kritisk diskursanalys. Resultatet visar att språklig diskriminering framför allt  förekommer i texternas propositioner, presuppositioner och språkhandlingar. Ett ”vi och  dem” framträder där ”våra” dåliga sidor tonas ned eller döljs och ”deras” förstärks och  framhävs. Västerländska ideal och värderingar utgör en måttstock enligt vilken muslimer  hierarkiseras. På samma gång antas muslimer utgöra en homogen grupp utan inbördes  skillnader.

Denna studie syftar till att genom en diskursanalys studera hur svenska media konstruerar och upprätthåller bilden av gärningskvinnan samt hur det i sin tur främjar upprätthållandet av samhällets rådande makt- och genusordning. Studien är av kvalitativ karaktär och innehåller ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt gentemot omvärlden. Medias rapportering av tre svenska mordfall där en kvinna mördat en eller flera personer har studerats och analyserats i förhållande till befintliga teorier. I analysen av det insamlade materialet har tre huvuddiskurser upptäckts; gärningskvinnan som offer, gärningskvinnan som psykiskt sjuk, och gärningskvinnan som ond. Inom ramen för dessa huvuddiskurser har ett flertal underdiskurser identifierats. Studiens resultat har kunnat påvisa att kvinnlighet och kriminalitet i media framställs som två motsägande och oförenliga begrepp. Därav tenderar media bortförklara grovt kriminella kvinnors handlande genom att beskriva dem som något annan än ”vanliga” kvinnor – exempelvis som offer, psykiskt sjuka eller omänskligt onda. Detta sätt att kategorisera kriminella kvinnor som något annat än kvinnor gör att samhället slipper ifrågasätta de traditionella föreställningar som finns om kvinnlighet vilket riskerar understödja upprätthållandet av rådande makt – och genusordning. Studien har således bidragit till en ökad förståelse för gärningskvinnan som medialt konstruerad i förhållande till den normativa femininiteten.

Skolverket har slagit fast att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. För många elever innebär skoldagen mer än den obligatoriska undervisningen i klassrummet eftersom de spenderar många timmar på fritidshemmet. För att fritidslärarna ska ha möjlighet att ge eleverna goda förutsättningar för att utveckling och lärande kan samverkan med elevhälsan vara av yttersta vikt. Med vår studie vill vi undersöka hur samverkan kan se ut på olika skolor i syfte att hitta fungerande arbetssätt eller modeller för samverkan. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevhälsan och fritidshemmet kan samverka för att se och stötta eleverna under hela skoldagen. Fokus för studien är att ta reda på vilka metoder och arbetssätt som finns etablerade på olika enheter och hur de faller ut i verksamheten. Metoden som använts i studien är semistrukturerade enskilda intervjuer med fritidslärare och representant från elevhälsan. Fenomenografisk analysmetod har använts för analys av resultatet. Resultatet är uppdelat i fem kategorier som framkom under analysarbetet. Arbetsmodeller, yrkesrollen, hinder, möjligheter och utveckling samt ansvar. Vi har i studien identifierat några olika metoder för samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteam, vissa mer utvecklade än andra. Informanterna har också identifierat hinder som försvårar en tillfredsställande samverkan mellan professionerna. Det finns också flera olika möjligheter till utveckling av denna samverkan där rektor men också de olika yrkesrollerna inom skolans verksamhet identifierar som ansvariga för att skapa förutsättningar för detta.

Inom vår utbildning och speciellt den verksamhetsförlagda utbildningen som vi haft inom fritidshemmet, har vi sett brister och otydlighet i samverkan på våra respektive skolor. Detta fick oss att tänka på vad samverkan innebär och hur det kan se ut när samverkan fungerar mellan fritidshemmet och skolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka och belysa hur fritids- och klasslärare ser på samverkan och de positiva samt negativa aspekterna som existerar i verksamheterna. Studien har utgått från en kvalitativ metod där intervjuer hölls med tre fritidslärare och tre klasslärare från olika skolor i södra Sverige. Vi har formulerat tre frågeställningar som hjälpt oss att förstå hur samverkan kan genomföras på olika arbetsplatser och mellan olika människor. Teorierna vi utgår från i analysen är performativitet och social konstruktivism. Studiens resultat visar att samverkan utförs på liknande sätt på olika arbetsplatser, fritids- och klasslärare har samma syn på samverkan och dess innebörd. Något gemensamt vi såg mellan alla informanter är att de nämner hur viktig kommunikation mellan kollegor är, samt att samverkans främsta uppgift är att bidra till elevernas utveckling och lärande i skolan på ett gynnsamt sätt.

Föreliggande studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod som har till syfte att studera hur personal inom verksamheter med fokus på prostitution upplever socialarbetares kunskapergällande kvinnor i prostitution. Samt hur prostitution bland kvinnor kan uppmärksammas i högre utsträckning i socialt arbete. Under studiens genomförande har sex semi-strukturerade intervjuer genomförts med socialarbetare inom olika verksamheter med fokus på prostitution. För att ge en bakgrundsförståelse kring prostitution har tidigare forskning inhämtats genom databassökningar i primo. I studien beskrivs även socialkonstruktivism samt det utvecklingsekologiska perspektivet. Detta för att kunna analysera det inhämtade resultatet samt finna kopplingar mellan befintliga studier och denna studies resultat. Studiens resultat visar på att personal inom verksamheter med fokus på prostitution upplever att det generellt finns en avsaknad av kunskap gällande sex mot ersättning hos socialarbetare. Detta påvisas genom att det finns brister i bemötandet och identifiering av utsatta kvinnor. Främst handlar det om att det för närvarande inte finns nationella riktlinjer för hur arbetet med denna målgrupp bedrivs. / The present study is based on a qualitative research method that aims to study how staff in different organizations with focus on prostitution and their experience of social workers knowledge regarding women in prostitution. The study examines also how prostitution among women can be noticed to a higher extent. During the study, six semi-structured interviews were carried out with a focus on social workers in different organisations and their experiences. The study was based on previous research to present pre-understanding on the theme prostitution amongst women. The collected material has been obtained through databases in in primo. In this study two theories social constructivist perspective and theecology of human development are presented. These theories have been used to create an indepth analysis of the subject of prostitution and also to apply theories to participants experiences. The results show that there is a lack of knowledge regarding sex for compensation among social workers. This is demonstrated by the lack of treatment and identification of vulnerable women. Furthermore, are there no national guidelines for how working with target group is conducted.