The reason why this study has been made is the fact that a substantial part of students in the upper secondary school changes their field of study, during or after their first year. The aim of this study is to find out the reasons behind such changes as well as finding out the affecting factors. The study has been made in two steps, first quantitatively by a poll study and the second step is qualitative by interviews. This research has been made in both private schools and municipal schools, with the ambition to search for differences between these two separate school forms. The study shows that no general differences can be found in a comparison between them. This whole study takes its viewpoint in a Social constructivistic perspective with influences from structuralism and interculturalism. The result of this study shows that the reasons that are most significant for the students who change their field of study are general discomfort with their first choice, as well as discomfort with their teachers and school friends. A to rapid study pace is also a major reason for changes The factors that have had most impact on the students are social factors like family, friends and educational guidance, and their personal feeling or intuition. In this research, comparisons between ethnicity, social status and sex have been made to reveal patterns and reasons which could have an effect on students when changing their field of study.

Medierna är en oerhört viktig del i den rådande sociala och kulturella miljön. De framhäver att det är verkligheten de avspeglar, vilket gör att hur kvinnor framställs i medierna bidrar till föreställningar om hur man bör vara och se ut för att bli en del av den verklighet som värderas som så viktig att den får utrymme i medierna. De kan därmed verka som ett ideologiskt verktyg, då dessa föreställningar bidrar till bibehållandet av sådana könsroller, stereotyper och ideal som samhället ännu inte lyckats frigöra sig från. Det mediala genus som alltså både skapas och upprätthålls här, fann vi högaktuellt och intressant att studera närmare. Vi valde att fokusera på tre kvinnodominerande program, inom den strida ström av reality-TV som produceras och idag ockuperar tablåerna. Vårt syfte med studien har varit att, utifrån en genusteoretisk och socialkonstruktivistisk ansats, semiotiskt analysera och jämföra de könsroller, stereotyper och ideal som vi uppfattade fanns inom svensk respektive amerikansk reality-TV. Vi ämnade, med hjälp av två underliggande teman, undersöka hur ‘kvinnligt genus’ representerades och konstruerades i tal och bild, och även vilka konventioner och stereotypiska motbilder som fanns i skildringen av detta. Med utgångspunkt i dessa analyser, kopplat till vår teoretiska ram, har vi under vår diskussion kommit fram till att det finns både likheter och skillnader mellan svensk respektive amerikansk reality-TV. I båda fallen har kvinnorna samma uppfattning av den kvinnliga idealbilden, och dess tillhörande kropps- och skönhetsideal. Det finns dock skillnader i svensk och amerikansk media och deras sätt att porträttera kvinnan. I amerikansk media främställs kvinnan som enormt mångskicklig då hon bär ansvar för både karriär och familj, medan den svenska kvinnan i amerikanska förhållanden anses obenägen att både arbeta och ansvara för hushållet. Vi har under våra analyser varit medvetna om den påverkan socialkonstruktivismen har på de fördomar vi växt upp med, och alltså de fördomar och stereotyper vi har upptäckt i programavsnitten. / The media plays an extremely important role in the prevailing social and cultural environment. They emphasise that it is the reality they reflect, which converts the medial representation of women into notions of how they should be and look to be a part of the reality that is deemed important enough to appear in the media. They thus act as an ideological tool, as these notions contribute to the maintenance of the gender roles, stereotypes and ideals that society has still to shed. We found the creation and maintenance of this ‘mediagender’ highly topical and interesting for further studying. We chose to focus on three womendominating programs, out of the steady stream of reality-TV that is produced and that occupies today’s TV- listings. Our purpose of this study was to, through a gendertheoretical and socialconstructionistic approach, semiotically analyse and compare the gender roles, stereotypes and ideals that we thought existed in Swedish and American reality-TV. We intended to, with the help of two underlying themes, examine how ‘feminine gender’ was represented and constructed in speech and image, and also conventions and stereotypical counter images that may exist in the depiction of this. Based on our analysis, combined with our theoretical framework, it has in our discussion been revealed that there are both similarities and differences between Swedish and American reality-TV. In both cases, women have the same opinion in regards to the female ideal image, and its associated body and beauty ideals. However, there are differences in Swedish and American media and the way which they portray women. American media showed its women as highly multitalented as she bears responsibility for both career and family, while the Swedish woman in American conditions considered uninclined to both work and be responsible for the household. We have in our analysis been aware of the impact that social constructionism has had on the prejudices we have grown up with, and thus the prejudices and stereotypes we have discovered in our chosen programs.

Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen. Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt – med hjälp av laborationer – och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin. För att upprätthålla det befintliga intresset för fysiken är valet av adekvat metodik betydelsefullt. För att utöka intresset och för att motivera flickorna till framtida fysikstudier är metodikfrågorna av mindre vikt. För elever med långsiktiga yrkesplaner har tillämpningen av välfunnen metodik knappt någon påverkan på deras programval. Däremot finns möjligheten att locka obeslutsamma elever till naturvetarprogrammet om de undervisas på ett sätt som ökar deras förståelse. Studien bekräftar andra undersökningar på området: de kvinnliga elevernas negativa attityd till ämnet fysik kan endast förbättras om fysikens ämnesinnehåll reformeras i riktning mot mer allmänbildning, mer vardagsanknytning och integrationen av kvinnligt favoriserade temaområden.

<p>Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen.</p><p>Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt – med hjälp av laborationer – och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin. För att upprätthålla det befintliga intresset för fysiken är valet av adekvat metodik betydelsefullt. För att utöka intresset och för att motivera flickorna till framtida fysikstudier är metodikfrågorna av mindre vikt. För elever med långsiktiga yrkesplaner har tillämpningen av välfunnen metodik knappt någon påverkan på deras programval. Däremot finns möjligheten att locka obeslutsamma elever till naturvetarprogrammet om de undervisas på ett sätt som ökar deras förståelse.</p><p>Studien bekräftar andra undersökningar på området: de kvinnliga elevernas negativa attityd till ämnet fysik kan endast förbättras om fysikens ämnesinnehåll reformeras i riktning mot mer allmänbildning, mer vardagsanknytning och integrationen av kvinnligt favoriserade temaområden.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till och resonerar om hedersrelaterat våld och förtryck. Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är inte ett tydligt definierat begrepp vilket medför ett stort tolkningsutrymme för socialsekreterares möjligheter att konstruera företeelsen. Studien genomfördes för att se hur denna konstruktion tog sig uttryck hos enskilda socialsekreterare inom socialtjänsten i Sverige och om det påverkade beviljandet av insatser för klienterna. I studien har en kvalitativ metod använts för insamling av empiri och diskursanalys har använts för analysen. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen visade resultatet hur företeelsen hedersrelaterat våld och förtryck görs och konstrueras av socialsekreterare samt att det inte finns en "absolut" sanning om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. Analysen visade att det finns en dominerande diskurs där företeelsen framställs som kulturellt betingad, där det skapas en distans mellan ett ”vi” och ett ”dem”, mellan ”svenskar” och ”invandrare” och där betoning läggs vid individens kulturella tillhörighet. Den alternativa könsdiskurs som framträdde i vår analys av materialet beskrev hedersrelaterat våld och förtryck som ett uttryck för patrialkaliskt maktutövande som existerar oberoende av kultur. I könsdiskursen beskrevs företeelsen som vilket våld som helst mot kvinnor och barn, där exempelvis män inte anses kunna inneha rollen som offer utan endast som gärningsman. Nyckelord: hedersrelaterat våld, socialtjänst, socialkonstruktivism, diskursanalys, begreppsdefinition / The purpose of this study was to investigate how social workers relate to and reason about honor-related violence and oppression. The notion of honor-related violence and oppression is not a fixed concept, and it causes a noticeable room to interpretation for social workers individual construction of the phenomenon. The study was designed to see how this construct was expressed by individual social workers in social services in Sweden and whether it affected the granting of effort for clients. The study has a qualitative method for collecting the empirical evidence which formed the study. Discourse analysis was used for the analys. The result gave us a picture that honor-related violence and oppression are made and designed individually by the social worker and that there is no "absolute" truth about what honor-related violence and oppression is. The analysis shows that there is a dominant discourse in which the phenomenon was produced as culturally conditioned, which creates a distance between an "us" and "them", between "Swedes" and "immigrants" and where the emphasis is placed on the individual's cultural identity. The alternative gender discourse that also appear in our results, describing the honor-related violence and oppression as an expression of patriarchal exercise of power which exists independently of the culture. The gender discourse described the phenomenon like any violence whatsoever against women and children, where for example men are not considered able to hold the role of victim but only as perpetrator. Keyword: honour-related violence, social service, social constructionism, discourse analysis, definition of terms

Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lärande fördelas under förskolans hämtningssituation. Syftet är att analysera hur det kan förstås konstruera barn och barndom. Lärande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lärande. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnå syftet har hämtningar observerats på två kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013. Uppsatsen bygger på en etnografisk ansats och insamlat material tolkas utifrån en hermeneutisk tolkningsram. Samtalen under observerade hämtningar handlar övervägande om omsorg varav endast fyra samtal berör lärande. De fyra samtalen om lärande handlar om flickor. När barnens kön skrevs ut även gällande samtal om omsorg, exponerades fler aspekter av hur kön konstrueras under observerade hämtningssituationer. Observationerna visar på en tendens där samtal om omsorg gällande pojkars mat och sömnrutiner beskrivs mer ingående än flickors. När det gäller kläder, som en del av omsorg, förväntas flickor ta ansvar för sina kläder men inte pojkar. Detta åskådliggör en tendens i observerade hämtningssituationer där pojkar i högre grad konstrueras som beroende av omsorg medan flickor istället konstrueras som kompetenta och ansvarstagande. / This essay is an attempt to investigate how conversations about learning and care are distributed in the pick-up situation in preschool. The intention is to analyse how that could be understood in constructing children and childhood. Education and care are in the text separated concepts to clarify aspects of care in an otherwise dominant discourse of learning. The theoretical viewpoint is based on social constructivism and partly on childhood studies. To reach the purpose of this essay, observations where done during four afternoons at two public preschools in Stockholm March- April 2013. This essay is based on an ethnographic approach, and understood from a hermeneutic view. The conclusion and result from the observations is that conversations during observed pick-up situations are mainly about care. Only four conversation concerns learning, these four conversations are about girls. When the children’s gender was written out in conversations about care as well, it exposed other aspects of how gender is constructed in observed pick-up situations. The observations reveals a tendency whereas conversations about care, understood as routines connected to eating and sleeping, are described more in detail about boys. When it comes to clothes, as an aspect of care, girls are expected to take responsibility over their clothes, but never boys. This elucidates how boys are more likely to be constructed as depending on care, whereas girls are constructed as reasonable and learning in observed pick-up situations.

New Age has often been described as a religion pertaining to women and studies has shown that women do indeed constitute the vast majority. A reversal of hierarchy between feminine and masculine attributes and values, common in a modern western society, has also been shown to occur. This study looks at how the feminine is visible in written text and pictures depicting people, more specifically in the periodical magazine Free that has a circulation of circa 25,000. The main bulk of the magazine is advertisements, and one reoccurring part is the article Frimodigt where several of the magazine’s advertisers take part in a short interview. Twelve of these interviews have been analyzed, along with depictions of 518 people from three issues. The theoretical framework that has been applied to the outcome of my analysis has been social constructivism, with particular emphasis on the paper Doing gender by the professors of sociology Candace West and Don Zimmerman. My findings indicate that the feminine, indeed, is thought of as very positive and sometimes contrasted with the masculine. This is not, however, reflected in the visual depictions of people since there doesn’t seem to be any difference between how men and women are portrayed. What sets them apart is how often they are portrayed where women, on average, is depicted 70 % of the time. The invocation of feminine traits in Frimodigt shows that gender roles and norms can be used in marketing by attributing these positive traits to the product being marketed. Furthermore, this indicates that the very act of taking part in this material as a believer can be seen as a feminine act that can make women be more feminine, and men to come in contact with, and develop, their feminine side. Another consequence is that New Age might be seen as very attractive to women because of their appraisal of femininity and the fact that the religion seems to be dominated and ruled by women, in stark contrast to more patriarchal religions.

Begreppet no go-zoner har använts av utländska medier för att beskriva invandrartäta socioekonomiskt utsatta bostadsområden runtom i Europa. Det är förorter som bland annat har haft problem med organiserad kriminalitet, bilbränder och stenkastning mot blåljuspersonal. Sedan 2007 har det i Sveriges förorter uppstått minst ett upplopp per år men uttrycket no go-zoner användes i svenska nyhetsmedier först 2014 efter att polisen släppte en rapport som kartlade dessa utsatta områden. Det är inte en term som polisen själva använder men det gav upphov till debatt om huruvida begreppet bör användas, vad som ligger till grund för problematiken i förorterna och möjliga åtgärder. Studien syftar till att undersöka de svenska nyhetsmediernas kommunikation om svenska förorter som no go-zoner för att synliggöra underliggande betydelser och lyfta fram de tolkningsmöjligheter som finns i diskussionen. Med hjälp av en kvalitativ textanalys besvaras följande frågeställningar: Hur ser diskussionen om no go-zoner ut? Vilka betydelser kan urskiljas ur diskussionen? Hur kan man förstå debatten kring användandet av begreppet no go-zoner i Sverige i relation till tidigare forskning? Studien tar stöd av socialkonstruktivistism och framingteori för att visa hur texterna vinklas och tematiseras medan medielogiken och nyhetsvärderingar förklarar varför texterna ser ut som de gör. Studien visar att diskussionen karakteriseras av politiska ideologier, kontroll och ordning i samhället samt kulturella skillnader. Begreppet har politiserats och underbygger polariseringen mellan partier och grupper. Som tidigare forskning visar resultaten att narrativet om invandrare upprepas, där de antingen är ett hot mot ordningen i samhället och den svenska kulturen eller ett offer för brister i politik och samhällets strukturer. I linje med tidigare forskning har studien visat att skildringen av svenskar och invandrare förblir ett narrativ om vi och dem. Samtidigt återspeglas problematiska situationer i förorterna på bilden av invandrare, det vill säga, både platsen och dess invånare stigmatiseras med markörer som annorlunda, kriminell, farlig och okontrollerad.

This study aimed to analyze statements made by professional practitioners and clients in verdicts related to compulsory drug treatment. The statements were examined in order to illustrate their contribution to the social construction of drug addicts. The study also aimed to address the power professionals have over individuals with drug problems. The data consisted of twelve verdicts obtained from administrative courts located in three different geographical areas in Sweden. Based on a qualitative approach we used a critical discourse analysis as a framework for the examination of vocabulary and sentence structures. The findings were further examined through a social constructivist approach and power theories. The results showed how all parties in the verdict can contribute to the social construction of drug addicts through substantial information that is given as well as the use of additional terms and discursive words. Themes and patterns identified within the statements showed how the clients’ life situation were described in terms of homelessness, unemployment, mental illness and crime. The results also showed that the clients were described as either responsible for or victimized by the drugs, a description that has a high impact on how the clients are subsequently perceived. It was also prominent that the professional statements, compared to the client’s, enjoyed higher degrees of credibility. The professional statements were also more often perceived as true due to the choice of words and structures of the sentences. Consequently, we could illustrate how professionals by the authority granted by their job title are given the power to depict and affect the social construction of drug addicts as a group.

Antologin berör genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån genusteori vilket innebär en förståelse av genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av genus. Undersökningarna fokuserar på hur genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot genusmönster. Alma har undersökt sambandet mellan konsumtion och genusidentitet, och om konsumtion kan vara en faktor i upprätthållandet av genus. Camillas del belyser kvinnors upplevelser av hotet att bli utsatt för våldsbrott när de befinner sig i det offentliga nattetid. Caroline har utforskat relevansen av genus i förhållande till identitet och livsvillkor bland universitetsstuderande. Eleonors bidrag behandlar sociala konstruktioner av maskulinitet och hur unga killar förhåller sig till dessa i sitt identitetsskapande. Katarina har skrivit om kvinnor som genom sitt sätt att leva avviker från normativa genus och sexualitetsmönster.