Inledning Forskningsområdet kring fritidspedagogik är begränsat. Utifrån vår erfarenhet ser vi att det saknas kunskap och forskning när det gäller hur fritidslärare skapar goda lärmiljöer, framförallt vilka resurser som fritidslärare ges för att bedriva och upprätthålla goda lärmiljöer i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver utformningen av goda lärmiljöer för att främja elevers lärande och utveckling. Metod Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. För insamling av material har semistrukturerade intervjuer som genomförts med nio respondenter i Västra Götalandsregionen. Resultatet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat Resultatet i denna studie har analyserats och presenteras i fem olika teman, kommunikation, lärmiljö, eleverna på fritidshemmet, planering av lärmiljöer och kompetens. I resultatet framgår det att samarbetet mellan klasslärare och fritidslärare brister gällande lån av lokaler samt användning av resurser. I brist på tillgång till fler och mindre rum beskriver fritidslärare i studien svårigheter med att bedriva en målstyrd fritidsverksamhet som främjar elevers trygghet, lärande och utveckling. Fritidshemmens resurser framstår som föränderliga alltså att fritidshemmet ofta behöver anpassa sig till andra verksamheter och att fritidshemmet inte har en självklar plats vilket är en konsekvens av brist på mindre rum. Resultatet i denna studie visar att fritidslärarna som har ändamålsenliga fritidslokaler och inte delar lokaler med skolan, beskriver att samarbetet och kommunikationen med klasslärare inte påverkar deras undervisning. I studien beskriver även fritidslärare att deras kompetenser gällande lärmiljöer är bristfälliga och att de därmed önskar vidare kompetens inom området.

Det som ska undersökas i den här studien är medarbetarnas upplevelse av att arbeta på distans och hur ledarskapet påverkas i koppling till distansarbetet samt om distansarbetet leder till att medarbetarnas motivation i sitt arbete påverkas negativt. Studiens frågeställningar lyder: Vad har den digitala kommunikationen bidragit med utifrån medarbetarnas perspektiv? Vilka skillnader finns det mellan att jobba hemifrån respektive från kontoret utifrån medarbetarnas perspektiv? Hur uppfattar medarbetarna relationen till sina chefer utifrån den långvariga digitala kommunikationen? Metoden som har använts för att få svar på frågeställningarna var en semistrukturerad intervju med totalt fem medarbetare från en och samma organisation, som agerade som respondenter. Respondenterna har då alltså gått från att jobba heltid på kontor, till att ta jobbet hem och jobba heltid på distans. Det empiriska materialet tolkades genom två teoretiska utgångspunkter och en begreppsapparat. Det sistnämnda innefattar organisationskommunikation, socialkonstruktivismen och digital kommunikation. Resultatet visade att det finns både möjligheter och svårigheter med långvaraktig digital kommunikation som hanteras internt mellan medarbetare och chefer. Medarbetarna visar både belåtenhet och missnöjde med att arbeta hemifrån, samt att man ser att ledarskapskvaliteten försämras något i samband med distanseringen.

This thesis is based on a content analysis of the website Familjeliv.se. The aim of this essay is to examine parents' perceptions of teenagers, as well as to investigate whether there are any differences in the parents' perceptions of girls and boys. The reason this is being examined is to increase teachers' awareness of parents' perceptions of teenagers and thus increase their ability to adress to these in their interactions with parents'. The result showed several perceptions thar parents at Familjeliv.se had about teenagers. These perceptions were; that teenagers are spoiled, they fight a lot and are defiant, they are self-centered and that they are school-fatigue and do not behave the way they are expected in school. The differences that could be discerned in the perceptions of girls and boys were differences in how they are expected to behave, the expectation of housework and performance and behaviour in school. In the final part of the thesis, the result is discussed and conclusions are presented in relation to previous research about the subjekt and the theoretical approach of the thesis, wich is social constructivism and labeling theory. A conclusion that is presented and discussed concerns the negativity that characterizes parents' percpetions of teenagers. Several different thematically presented perceptions were presented in the thesis result, all of which were of a negative nature. In the final part of the thesis, it is discussed whether this conslusion affects the teenagers. According to the theoratical approach, these negative perceptions may result in teenagers acting on these perceptions and expectations that parents of Familjeliv.se have about teenagers.

Sammanfattning Studiens syfte var att med utgångspunkt i speciallärares berättelser undersöka organisatoriska förutsättningar för samspel mellan elever som läser inriktning ämnesområden inom anpassade skolformer. Studien tar utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet. Data samlades ingenom semistrukturerade minigruppsintervjuer och bearbetades genom tematisk analys. Urvaletbestod av 13 speciallärare som arbetar med elever som läser ämnesområden. Studien visar att elevernas samspel oftast uppstår i situationer med gemensamt fokus kring ett objekt eller en aktivitet, enligt speciallärarna. Personalens förhållningssätt, lärmiljöns utformning, tillgängliga kommunikationsstöd och trygghet nämns som viktiga förutsättningar för att möjliggöra elevernas samspel. En viktig aspekt gällande elevernas samspel kring undervisningens innehåll, som studien tar upp, är undervisningens angelägenhet för eleverna, samt tydliga pedagogiska utgångspunkter. Utmaningar i organiserandet av elevernas samspel handlar oftast om tillgänglighet, exempelvis finns få gemensamma ytor eller grupprum. En annan utmaning är att i en situation krävs det att personalenär aktiv, stöttande och initierar samspel medan andra situationer kräver att personalen backar undan och iakttar. En faktor som försvårar personalens arbete kring elevernas samspel är, enligt våra deltagare, brist på tid för gemensamma möten och planering. En försiktig hypotes är att den andrafaktorn som kan hindra personalens arbete, särskilt när det gäller samsyn kring pedagogiska frågor, är avsaknad av gemensamt pedagogiskt språk.

Feminism is a concept that stands for equality and it is being lively discussed in both political, private and media spheres. As a concept that is so discussed and that is essential in the fight for equality between men and women, it is essential to study what is connected to it. The aim with this study was to examine how the concept feminism and the identity feminist were being illustrated and constructed in the newspaper Aftonbladet and newssite Nyheter24. The methods for the study were quantitative content analysis and critical discourse analysis. The focus of the study was to see what was connected to the concept feminism, how different subjects were connected to it and in which context it was discussed. The theories that were used were social constructivism, discourses, the agenda setting theory, framing theory, binary oppositions, gender and previous research about feminism in media. In both the quantitative and qualitative analysis there were two discourses that defined feminism, and in the qualitative analysis we can also see a discourse around the identity feminist. The first discourse around the concept feminism was one that equated it with equality. It also painted it as a thing that you should have an opinion about, a movement that was connected to politics and society. Generally it gave the concept of equality a more political meaning with its descriptions. The other discourse around the concept feminism, which challenged the other one, was one that painted feminism as a sexist, hypocritical and men hating movement. The discourse separated feminism and equality, and while the people in the articles stood for equal rights between men and women, they were against feminism. The discourse also suggested that you could be a feminist the wrong way, at least if you were a man. The discourse around the identity feminist, that was explored in the qualitative analysis, showed the biggest difference between the news platforms. In both sources the feminist was described as a woman and almost never as a man or non-binary. In Nyheter24 the feminist was passive and a victim. In Aftonbladet the discourse was a bit more divided. It described the feminist as active and it included men in a more in a positive light. But when the female feminist was compared to a man it was suddenly described as passive.

The purpose of this study was to examine the structures of female crime in the media. The main issues were the constructions made by the media regarding female crime and how these structures can be understood from a gender perspective. Thesis empirical material consists of a selection of ten articles from the newspaper Dagens Nyheter from the period September to November 2015. The study can not be said to give an overall picture of the Swedish media, instead it is the researcher's interpretation outlined, which is one of the interpretations can be made. Thesis theoretical approach has been from a social gender perspective meaning that gender can be seen as something socially constructed and that the notion of female crime is attributed to a certain meaning. While theories about media and its power to construct female crime is also used as a theoretical basis. Overall, the paper deals with two different areas; constructions of women as criminal and constructions of women as victims. The results showed that there is a construction of female crime in the media. This design is very fragmented, that means that female crime is produced from a stereotypical image or antisocial image. The results have shown that the construction is done by the woman's crime in the media that is the basis of the media who has the power to choose what to publish and how it is described with words and phrases.

Fokus för denna uppsats är att jämföra hur förövarna som använt våld mot kvinnor beskrivs i Kriminalvårdens två olika behandlingsprogram. Behandlingsprogrammen som riktar sig till förövare av våld i nära relationer respektive förövare av sexualbrott har i denna studie granskats och jämförts. I uppsatsen används innehållsanalys som metod och det empiriska materialet har utgjorts av manualerna till Kriminalvårdens ovan nämnda behandlingsprogram. Jämförelsen visar att det finns skillnader i hur sexualbrottsförövare och förövare av våld i nära relationer beskrivs i de båda behandlingsprogrammen. En slutsats är att sexualbrottsförövare i detta empiriska material i högre grad än förövare av våld i nära relationer definieras utifrån antaganden om att beteendet är en del av identiteten. Det framkommer även att sexualbrottsförövare i högre utsträckning än förövare av våld i nära relationer beskrivs som mer avvikande och förväntas fortsätta vara en avvikare även efter behandlingen. Detta blir bland annat tydligt genom att målen i de båda behandlingsprogrammen skiljer sig åt. När det gäller förövare av våld i nära relationer framställs att målet är att förövaren ska kunna fungera i en relation igen, medan målet för sexualbrottsförövare uppges vara att, trots kognitiva förvrängningar, avstå från att återfalla i det brottsliga förövarbeteendet. Vidare finns en skillnad mellan hur förövare av våld i nära relationer och sexualbrottsförövare innesluts i samhället. I manualerna till behandlingsprogrammet som riktas till förövare av våld i nära relationer hävdas att "vår kultur" är en förklaring till beteendet och samhället tilldelas därmed en det av skulden för det våld som förövaren dömts för. Sexualbrottsförövare däremot blir särskilda från den gemensamma kulturen genom att det hävdas att "vissa kulturer" påverkar "vissa män" att begå sexualbrott. Detta kan tolkas som ett sätt att utesluta sexualbrottsförövare, vilket kan göra det möjligt att placera problemet antingen hos individen eller hos andra kulturer än den som benämns som "vår". Att sexualbrottsförövare betraktas som mer avvikande kan även exemplifieras med att sexualbrottsförövare i behandlingsprogrammets manualer beskrivs med att förövare kan "(…)te sig som vanliga människor" (Kriminalvården, 2006, ROS, Teorimanual, s.23), vilket antyder att de i själva verket inte är vanliga människor. Resultaten i denna studie visar på ett avståndstagande och mystifiering av sexualbrottsförövaren, vilket kan leda till att sexualbrott som problem förläggs hos individen eller andra kulturer snarare än att det betraktas som ett av det svenska samhällets problem.

Enligt tidigare studier har det framkommit att kreativitet förekom på skatte-, konsult- och revisionsavdelningen. Studien resulterade även i att kreativitet inte bör begränsas till specifika branscher, då alla på något sätt kan utnyttja kreativitet i olika situationer i arbetet. Studien i fråga var av kvantitativ karaktär och vi valde genom kvalitativ metod ta reda på hur kreativitet, enligt revisorer, förekommer i deras dagliga arbete. Syftet med studien är att skapa en förståelse för på vilka sätt revisorer enligt dem är kreativa i det dagliga arbetet. På grund av det valda syftet behövs även en förståelse för vad begreppet kreativitet innebär för revisorerna. För att uppnå studiens syfte användes bland annat litteratur om: socialkonstruktivism, vad kreativitet är och kreativitet i det dagliga arbetet. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, där intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte med en revisor i taget. Empirin i denna studie visade att kreativitet förekom på olika sätt i det dagliga arbetet hos revisorer. Empirin resulterade att kreativitet i det dagliga arbetet förekommer enligt tre kategorier: ovanliga arbetsuppgifter i det dagliga arbetet, skrivbordsarbete och vid rådgivningen med kunder. Slutsatserna i denna studie var att kreativitet i det dagliga arbetet hos revisorer förekom enligt de tre nämnda kategorierna där kreativitet fick innebörden av frihet, analytiskt tänkande och mervärde.

Syftet med studien är att undersöka den osignerade, kvinnliga popartistens spelplan för att konstruera sig själv som ett “personligt (pop)varumärke” via sociala medier. Med ansats i fem djupgående intervjuer har jag sökt besvara hur detta “varumärkesgörande” ser ut, samt vilka möjligheter och svårigheter diskursen för med sig. Genom att diskutera empirin mot ett brett teoretiskt spektra, som tar upp såväl identitetens påverkan av samtida medier, socialkonstruktivistiska perspektiv, traditionella- samt postmoderna perspektiv på varumärken, genussystematiker samt mediereception, har resultaten kommit utmynna i en rad dilemman. Resultaten visar att synlighet i sociala medier prioriteras före det faktiska musikskapandet; syns en inte där, kommer heller inte musiken uppmärksammas av betydande aktörer och större publiker. Således suddas skiljelinjer ut mellan den digitala- och fysiska verkligheten, vilket resulterar i möjligheten att som trenden premierar, “imitera” den konventionella kändisens “industriella” uttryck, och på samma gång svårigheten i att fokusera medieinnehållet kring denna image utan att verka “självupptagen”. Samtidigt som den konventionella kändisens digitala konstruktion kan förstås skapad i en genusbetonad diskurs som instruerar kvinnliga (pop)musiker att alltjämt exponera sitt (attraktiva) yttre, samt, för att verka tillgängliga, ständigt dela var de går och gör, kommer studiens informanter att påvisa ett motstånd till de könsstereotyper som ofta figurerar i media. Resultaten påvisar således möjligheten att också ifrågasätta och utmana en stereotyp bild av den kvinnliga popartisten, varpå den digitala verklighetens spegel har potential att också lämna reflektioner i den “fysiska verkligheten”. Studiens informanter ger inga direkta svar på hur de faktiskt parerar svårigheten i att konstruera en delvis “fejkad” “industriell” image, utan att tappa den personliga (men inte privata) integriteten men påvisar att sökandet efter en “perfekt balanserad artistpersona” är ett oändligt, och kanske ouppnåeligt projekt.

Risk is a phenomenon that exist around us and affect us on a daily basis, in one way or another. Hence, it is important to try to make companies constant well-aware of risks. Companies must have a comprehension about occurrence in the area because it is important to ensure the risk that may arise in the industrial vehicle washing. Further, it is important to pay attention to risks that may arise in the industrial vehicle washing. Also, what type of risks the company are highlighted and structured by the employees and if the company’s risk management can be improved and how. The use of the social constructivist perspective has given an understanding of how individuals persuade the risks and why individuals have different perceptions of what is defined as a risk and what is significant about the risk. In industrial vehicle washing, there are many risks that may arise, for example, dying, explosion, fire and fall. The interviews showed that the staff from different departments in a company has different perception of a risk. Why they have other perception of a risk could be because the staff have different tasks, different departments and a lack of documentation of what a risk is. The best way to eliminate the lack of communication, documentation, risk and time is to hire a security manager. The Security managers task is to create a documentation of risks and risk management.  Further, the task is also to create a common understanding of how risks should be interpreted and perform risk analysis for different parts of the company. This way may create a view about what is happening in the company’s aria and also give the company’s nearby an understanding of what is pursued. / Risk är ett fenomen som finns runt omkring oss och är något som påverkar alla människor i vardagen och i arbetslivet på ett eller annat sätt. Därför är det viktigt att öka företagens medvetenhet om hur risker i deras verksamhet påverkar tillvaron i företaget. Viktiga frågor som bör svaras på är vilka risker företaget belyser, och vilka som konstrueras av personalen samt om det går att förbättra företagets riskhantering och i så fall hur. Genom ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt ges en förståelse av hur individer i företaget ser på risker och varför individer har olika uppfattningar om vad som definieras som en risk samt vad risken har för betydelse. Inom industriell fordonstvätt finns det många risker som kan uppstå, exempelvis dödsfall, explosion, brand och fallskador. Genom intervjuer av personal från olika avdelningar på ett företag visade det sig att synen på risk varierade, som bland annat beror på olika arbetsuppgifter, avdelningar och brist på dokumentation av risker. Det mest effektiva sättet att eliminera brist på tid, kommunikation och dokumentation av risker, är att anställa en säkerhetsansvarig. Säkerhetsansvarig har i uppgift att skapa en gemensam dokumentation kring risker och riskhantering, samt att skapa gemensamma begrepp för hur risker ska tolkas och utföra riskanalys för olika delar i företaget. På så sätt kan det skapa en tydlig tråd om vad som sker i verksamheten och ger de närliggande företag en förståelse kring vad som bedrivs.