Studien behandlar ålder som social konstruktion i förskolan. Syftet som korrelerar med frågeställningarna är att öka kunskap om förskollärares uppfattningar om och förhållningssätt till ålder samt hur dessa påverkar förskolans utbildning. Studiens utformning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på ålder. Studiens bakgrund visar att barns ålder och mognad får betydelse i flera avseenden i förskolans struktur och praktik samt att nutidens barnsyn är påverkad av en utvecklingspsykologisk historia. En kvalitativ metod har genomförts för att besvara syftet för studien, där åtta verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet visar att det finns en övergripande åldersnorm som skapar generaliseringar i förskolans utbildning, vilket kan få konsekvenser för de barn som inte tydligt särskiljer sig från normen. Genom empirin synliggörs uppfattningar om att barn i olika åldrar har specifika egenskaper. Yngre barn beskrivs som ickeverbala, omsorgsbehövande och förstörare. Mellanbarnen beskrivs som trotsiga och mer verbala än de yngre och de äldsta beskrivs som verbala, självständiga och med förmåga att samspela. Uppfattningarna påverkar vad förskollärarna erbjuder barnen i förskolans utbildning, gällande inflytande, lärmiljöer och bemötande.

I studien undersöktes förskollärares skildringar av arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Vi tog inspiration från socialkonstruktivismen och det sociokulturella perspektivet. Studiens metod genomfördes utifrån semistrukturerade intervjuer och empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet skrivs fram på ett induktivt sätt som leder fram till vår slutsats. Syftet med studien är att belysa förskollärares skildringarar om språkutveckling bland fler- språkiga barn för att få en större förståelse och ge en inblick i deras synsätt kring arbetet i för- skolan. Utifrån syftet framkom frågeställningen; "Hur skildrar förskollärare arbetet med fler- språkighet?". I resultatet kom vi fram till följande slutsats, det är utmanande att skriva fram förskollärares skildringar utan att samtalet leder in på hjälpmedel och artefakter, då det kom- pletterar varandra. Förskollärarnas olika skildringar visar att de upplever arbetet på olika sätt, några upplever det som utmanande och svårt samtidigt som de upplever det som givande. De hade dock önskat att de haft mer kunskap inom området, samtidigt som några förskollärare anser att de har en bred kompetens och känner sig trygga i arbetet med flerspråkighet i försko- lan. Studien har bidragit till ökad förståelse för att förskollärare har olika uppfattningar om deras kompetens, trots att dem har samma verktyg att använda. Oavsett olika kompetenser möjliggörs det att barnens förutsättningar blir likvärdiga då pedagoger arbetar utifrån samma styrdokument.

Studiens resultat tyder på flera likheter bland rektorerna och dessutom synliggörs vissa skillnader i de tre olika kategorierna som implicerar lärandeuppdrag, organisationsnivå och yrkesrollen. Efter att ha sorterat och analyserat det empiriska materialet blev dessa tre övergripande teman begripliga och lättare att uppfatta.

Hur tänker pedagoger utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv angående att skapa och bygga sociala lärmiljöer på förskolor? Syftet med studien är att få syn på hur pedagoger tänker i utformandet kring en pedagogisk lärmiljö, samt vilka stora sociala faktorer som spelar roll i utformandet av en pedagogisk lärmiljö. Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger i olika utbildningsnivåer som alla är aktiva inom förskolan. Barnskötare, förskollärare, förste förskollärare samt biträdande rektor på fyra olika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin har transkriberat och sorterats för att hitta samband och skillnader med hjälp av olika nyckelord. Genom att utgå ifrån ett närhetsperspektiv under intervjuerna så kan det framkomma ett djupare svar på frågorna hos informanterna på grund utav att den som intervjuar och den som blir intervjuad har en relation sedan tidigare. Resultatet av undersökningen har lett fram till ett synliggörande av de sociala aspekterna som framkommer i skapandet av de sociala lärmiljöerna på förskolan. Socialt samspel inte bara med barnen utan med pedagoger sinsemellan visar sig vara en hörnsten för utvecklat lärande.

Uppsatsen belyser hur hållbarhetsdiskurser används inom svensk varumärkeskommunikation och diskuterar hur detta kan påverka konsumentens uppfattning av klimatfrågan. Tre övergri-pande hållbarhetsdiskurser kunde identifieras i tidigare forskning och undersöktes genom en tematisk sammanställning av hemsidekommunikation från Sveriges 20 högst rankade hållbara konsumentföretag (enligt Sustainable Brand Index™, 2019). Resultatet visar att hållbarhet framställs i svensk varumärkeskommunikation genom de tre diskurstyperna där: (1) är eko-nomiskt orienterad (2) är moraliskt orienterad och (3) är individfokuserad. Den dominerande diskurstypen är (1) ekonomiska möjligheter och hinder, som förutsätter hållbar konsumtion genom ekonomisk rationalism. En kritisk diskursanalys utfördes på ett hemsideexempel från urvalsgruppen och pekar på samma slutsats. En retorisk bildanalys från samma hemsideexem-pel identifierar en paradox som kan tolkas som greenwashing. / This thesis shows how sustainability discourses are used in Swedish branding and discusses how this may impact the understanding of climate change by the consumer. Three general sustaina-bility discourses could be identified in previous research and these were examined through a thematic list over website communication from the top 20 sustainable companies in Sweden (Sustainable Brand Index™, 2019). The results show that sustainability is presented in Swedish branding through the three types of sustainability discourses where (1) is economically oriented (2) is morally oriented and (3) focuses on the individual. The dominant discourse is (1) eco-nomic possibilities and consequences, which promotes sustainable consumption through eco-nomical rationalism. A critical discourse analysis was conducted on one of the website exam-ples of the selection which shows the same conclusions. A rhetorical image analysis of the same website identifies a paradox which may be interpreted as greenwashing.

Yrke specialpedagog är inte en skyddad yrkestitel och uppdraget kan förhålla sig olika på lokaloch kommunnivå för grundskolorna runt om i Sverige. En konsekvens av detta leder till att stödinsatser främst för elever som är i behov av särskilt stöd inte får ett likvärdigt stöd på grund av att det specialpedagogiska uppdraget skiljer sig åt. Detta trots att specialpedagoger examineras mot samma examensmål, förhåller sig examensmålen och uppdraget tämligen olika på vissa punkter. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur olika kommuners uppdragsbeskrivningar i Sverige för grundskola F-6, förhåller sig till de styrande dokument som reglerar specialpedagogens yrkesutövning. Genom att samla in empiri i form av uppdragsbeskrivningar från tio kommuner i Sverige var studiens metod kvalitativ innehållsanalys, detta för att hitta mönster och olikheter i uppdragsbeskrivningar och således jämföra hur dessa förhåller sig till specialpedagogiska examensordningen, skollagen och läroplanen för grundskolan årskurs F-6. Då specialpedagogens uppdrag kan tolkas och formas har den socialkonstruktivistiska teorin varit en inspiration för tolkandet av hur kommunerna förhåller sig till det specialpedagogiska uppdraget utifrån examensordningen, skollagen och läroplanen. Resultatet visade att det finns vissa likheter i uppdragsbeskrivningarna och styrdokumenten men att det specialpedagogiska uppdraget är otydligt. Detta då det specialpedagogiska uppdraget generellt inte är internaliserat mellan kommunerna och det specialpedagogiska yrket inte är en legitimerad profession samt att yrket specialpedagog och dess uppdrag ej framskrivs i varken skollagen eller läroplanen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver barns möjligheter till delaktighet i barninitierad lek. De frågeställningar studien utgår från är: Vilka faktorer beskriver förskollärare har betydelse för barns möjligheter till delaktighet i barninitierad lek? samt Hur beskriver förskollärare arbetet med att skapa förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet i barninitierad lek?  Språket och sociala sammanhang är centrala utgångspunkter i arbetet. Studiens metodologi utgår från en socialkonstruktivistisk vetenskaplig ansats och empirin analyseras med hjälp av en tematisk analys. Insamlingen av empiri har skett utifrån kvalitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer med fem legitimerade förskollärare. Utifrån förskollärarnas beskrivningar konstrueras en förståelse för att den barninitierade leken präglas av en social komplexitet. Det framkommer även att förskollärarnas syn på delaktighet har stor betydelse för vilka möjligheter barn ges till delaktighet i den barninitierade leken. Förskollärarna beskriver hur de arbetar för att ge barn förutsättningar genom att vara närvarande, stötta med redskap samt anpassa miljön utifrån barnens olika behov.

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod. Slutsatserna är att de lärare och lärarstudenter som beskrivs i de båda tidningarna konstrueras som otillräckliga. De varken har det som krävs, eller får de resurser som behövs, för att ge eleverna en ärlig chans. Undersökningen visar dessutom att den lärare som konstrueras är en lärare som känner sig tyngd och hotad av nya arbetsuppgifter utanför det klassiska uppdraget, kunskapsförmedlingen, och därmed överväger att byta karriär.Nyckelord: dagspress, diskurs, lärare, lärarstudenter, socialkonstruktivism

Syftet för denna studie är att undersöka hur förskolepedagoger tolkar läroplanens skrivningar om genus och normer, samt hur de upplever att dessa texter implementerats i verksamheten. Studien utgår ifrån kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer har använts för insamlandet av data. Vi intervjuade sex pedagoger, fyra förskollärare och två barnskötare. Resultatet av vår undersökning påvisade att intervjupersonerna hade en medvetenhet om de socialt konstruerade normerna och genus, och hur de ska arbeta med dessa utifrån läroplanens riktlinjer. Dock framkom det att alla pedagoger inte hade kunskap och insikt om genusarbetet och vikten av denna, vilket medförde att arbetssätten skiljer sig åt inom verksamheterna. Det saknas kunskap om genus och normer, och hur man arbetar med dessa. Bristen på kunskap medför att tolkningen av läroplanens genusuppdrag kan förbises. Det finns behov för vidareutbildning av befintlig personal och mer diskussioner om läroplanen inom arbetslag och enhet.

Genom en litteraturöversikt har den här studien undersökt vilka teman som förekommer i artiklar om sexualitet publicerade av institutioner i socialt arbete, hur sexualitet benämns i tidigare forskning. Det främsta temat som framkom var utsatthet och risker. Andra teman berörde kompetens och framför allt kompetensbrist, samt normer och samhälle kopplat till styrdokument och kartläggning inom socialt arbete. Vi argumenterade för att om socialarbetare enbart pratar om sexualitet för att undvika risker och utsatthet, konstrueras definitionen av sexualitet inom socialt arbete därefter. Detta kan leda till att det är svårt att veta vad som är en njutningsfull och hälsosam sexualitet och vad som inte är det.  Ingen av artiklarna hade sexualitet som positivt i sitt huvudfokus, detta kan ha flera anledningar. Brist på tid och resurser, fokus på mer högprioriterade ämnen och att sexpositivism är ett nytt fenomen.