This thesis examines if developers of software can be considered aware of the usage of the product. The study was made to reveal the developers perception about the usage, and comparing their perception with the actual usage. The scope of the study was to investigate a software system used in a contact center, specifically the part of the software where the administration is performed. The first part of the study consisted of interviews with the developers of the software to obtain their perception of the usage. Further, a second study was performed to determine the most important functionalities in the software for the end users, and evaluate the usability of the software. This was achieved by performing a contextual inquiry with end users. The results of the study concluded that the developers could be considered to have a moderate awareness of the usage. Although, the study revealed that the developers had limited understanding of the functionalities that are the most important for the end users. One of the essential functionalities according to the contextual inquiry, was left unmentioned by a majority of the developers. On the basis of Nielsen’s theoretical usability concepts, the usability of the client was evaluated as low, something the developers also were considered aware of. Finally, the study concludes a lack of a profound understanding amongst the developers regarding the difficulties and limitations that the end users face.

Den här studien utgår ifrån två svenska koppargruvor varav den ena, Aitik i Gällivare, är idrift och den andra, Falu gruva, stängde 1992. Studiens syfte är att undersöka förutsättningarna för att använda Falu gruva som modell för den framtida avvecklingen av Aitik, med särskilt avseende på efterbehandling, kulturarvsprocesser och återanvändning. Inom ramen för kulturarvsprocesser och återanvändning beaktas särskilt lärande.Metodansatsen är kvalitativ och den teoretiska utgångspunkten är att en gruva kan ses som ett stort sociotekniskt system bestående av artefakter och sociala komponenter. Genom intervjuer med representanter från Falu gruvas ägare och Aitiks ägare samt från Gällivare kommun genererades data. Data från intervjuerna samt från en mindre dokumentstudieut gjorde studiens resultat. Detta analyserades tematiskt och diskuterades utifrån uppsatsens teoriavsnitt. Resultatet visar att Aitik kan utvecklas vid en framtida avveckling och att Falu gruva i vissa avseenden kan användas som modell för denna process. Bland annat kan Falu gruva användas som modell för Aitik avseende utbildning som en del av återanvändning, där Aitikkan lära av Falu gruva genom att inte göra samma misstag som gjorts där. Resultatet visar emellertid också att samhällena Gällivare och Falun skiljer sig mycket åt, både vad gäller samhällsidentitet och samhällets relation till gruvan. Slutsatsen av den här studien är att aspekter såsom att betrakta artefakter som en resurs; gruvans roll i samhället; samt vem som definierar kulturarv är centrala för att kunna använda Falu gruva som modell för Aitikmed hänsyn till lärande. / This study is about two Swedish copper mines, Aitik in Gällivare which is still in use and theFalun mine, which closed in 1992. The aim of this study is to explore the prerequisites for using the Falun mine as a model for the future closure of the Aitik mine, with regards specifically to mine reclamation, heritagisation and reuse. In particular, the aspect of learning within the heritagisation and reuse framework is discussed. A qualitative research method has been used and the theoretical starting point is that a mine can be seen as a large technological system consisting of artifacts and social components. Data has been collected through interviews with representatives from the Falun mine owners, the Aitik mine owners and from the local government of Gällivare. This data, along with data from a limited document study, made up the results of this study. The results were then analyzed thematically and discussed against the theoretical frameworks used in this study. The results show that Aitik can be developed post-closure and that the Falun mine can, ins ome regards, be used as a model for this development process. Among other aspects, theFalun mine can be used as a model for Aitik for education as a part of reusing the mine, where Aitik can learn from the Falun mine by not making the same mistakes that were made there. However, the results show that the Gällivare and Falun societies are different in terms of identity and in their relations towards the mines. The conclusion of this study is that aspects such as regarding artifacts as resources; the mine’s role in society; and who determines what a cultural heritage is, are all important in order to use the Falun mine as a model for Aitik from an educational perspective.

Bakgrund – En utav vår samtids mest moderna och omdiskuterade kontorsutformningär det aktivitetsbaserade kontoret och dess tillhörande aktivitetsbaserade arbetssätt.Genom forskning har det påvisats att organisationer kan gynnas av ett aktivitetsbaseratarbetssätt i termer av produktivitet och välbefinnande hos medarbetarna om enfundamental grundsten för kontorsutformningen fungerar, nämligen att medarbetarnaväljer arbetsplats utefter det behov respektive arbetsuppgift kräver. Däremot kanmedarbetarnas val av arbetsplats påverkas av flertalet faktorer på kontoret som kanhindra flexibiliteten i valet av arbetsplats och därmed även påverka såväl organisationsom medarbetare i negativa termer. Syfte och mål - Den här studien syftade till att undersöka faktorer som påverkarmedarbetarens val av arbetsplats på det aktivitetsbaserade kontoret ur ett MTOperspektiv.Resultatet var ämnat att teoretiskt bidra med kunskap kring teametspåverkan på medarbetarens val av arbetsplats på kontoret. Praktiskt sätt ämnadestudiens resultat att bidra med ett kunskapsunderlag för företag att använda för att tafram förbättringsåtgärder för att förbättra flexibiliteten i medarbetarnas val avarbetsplats på kontoret. Metod – Studien genomfördes med en mixad metoddesign och såväl kvantitativa somkvalitativa data samlades in genom en webbaserad enkät och dokumentstudier. Resultat och analys – Genom studiens resultat framkom att medarbetare på destuderade aktivitetsbaserade kontoren generellt sett inte matchade avskildaarbetsplatser med arbetsuppgifter som kräver medarbetarnas individuellakoncentration. Vidare framkom att faktorer inom alla MTO-subsystem bidrog till ickematchningenmellan avskilda arbetsplatser och koncentrationskrävande arbete. Frånresultat och analys kunde det utläsas att teamet var en påverkande faktor då demedarbetare som i högre grad arbetade i team hade en större tendens att använda öppnaexponerade arbetsplatser än de som arbetade i team i lägre grad. Vidare framkom attbristande kvalitet i tekniska hårdvaror och otydligheter i beteenderegler och riktlinjerpå kontoren hade negativ påverkan på flexibiliteten i medarbetarens val av arbetsplats.

This study concerns investigating an industry, i.e. system, which is subject to radical technological changes, and how actors within the system can enhance their innovation processes and manage technological shifts efficiently. The specific context in which these processes are investigated is the compliance departments within the Swedish insurance industry. The Swedish insurance industry constitutes a central pillar in the national economy, which is why the stability of the industry must be ensured. As a result, the insurance industry is subject to various regulations and the scope and amount of regulations have increased since the global financial crisis in 2008. In other words, the regulatory burden has increased while the risks of non-compliance pose a threat to incumbents' competitive position. In order to meet the pressure of increased regulatory burden as well as leverage on the pressure of digitalization, Regulatory Technology (RegTech) has been identified as a key focus area for Swedish insurance companies in enhancing their operational efficiency as well as reduce the risk of non-compliance. Consequently, the purpose of this study is to identify system challenges to adoption of RegTech as well as system enablers which suggest how the related innovation processes can be facilitated. The empirical data in this study consists of ten in-depth interviews with representatives from Swedish insurance companies as well as knowledge providers within RegTech. The study reveals 38 system challenges and 38 system enablers to adoption of RegTech in various dimensions related to market forces, organizational factors and product development aspects, to mention a few. The most commonly raised system challenges are based on that RegTech is related to cost-reduction and thus has limited impact on revenue-generation as well as the fact that the insurance industry is characterized for being conservative and rigid, to name a few. Two examples of commonly mentioned system enablers are increasing regulatory pressure which leads to uneconomical and resource-intensive compliance operations with an increasingly high risk of non-compliance, as well as that younger insurance companies have to deploy RegTech in order to survive in the long run. The results from the study are presented at landscape-, regime- and niche-level according to the theoretical frameworks of Multi-level Perspective of Sociotechnical Systems and Absorptive Capacity in conjunction with a relevant theoretical framework within compliance management, denoted the Efficient-investment-risk model. / Denna studie inkluderar undersökandet av en industri, med andra ord ett system, som genomgår radikala tekniska förändringar samt hur aktörerna inom detta system kan förbättra sina innovationsprocesser och hantera teknikskiften mer effektivt. Det specifika fallet i vilket dessa processer undersöks i är complianceavdelningar hos svenska försäkringsbolag. Den svenska försäkringsbranschen utgör en central pelare i den nationella ekonomin, vilket är anledningen till varför industrins stabilitet behöver värnas. På grund av detta omfattas industrin av en mängd olika regelverk och vidare har omfattningen samt antalet regelverk ökat sedan den globala finanskrisen 2008. Med andra ord har den regulatoriska bördan ökat medan risken av icke-compliance fortsätter att utgöra ett hot mot försäkringsbolagens marknadspositioner. För att möta det ökade regulatoriska trycket och dessutom dra fördel av trycket från digitaliseringsvågen har Regulatory Technology (RegTech) identifieras som ett nyckelområde för svenska försäkringsbolag i deras strategi att förbättra operationell effektivitet samt bibehålla låg risk av non-compliance. Följaktligen är syftet med denna studie att identifiera systemutmaningar inom anammandet av RegTech samt systemmöjliggöranden som kan underlätta innovationsprocesser relaterat till anammandet av RegTech. Den empiriska datan i studien består av tio djupgående intervjuer med representanter från svenska försäkringsbolag samt RegTech-experter som utgörs av bland annat konsultbolag samt teknikföretag. Studien avslöjar 38 systemutmaningar samt 38 systemmöjliggörare relaterat till anammandet av RegTech i en bredd av olika dimensioner så som marknadskrafter, organisatoriska faktorer, produktutveckling m.m. Bland de vanligast identifierade systemutmaningarna presenteras faktumet att RegTech är begränsat till kostnadsreducering och därmed inte har en direkt positiv inverkan på intäktsdrivandet. En annan vanlig systemutmaning är faktumet att försäkringsbranschen är konservativ och stel i dess natur. Ett exempel på systemmöjliggörare å andra sidan är trenden att det regulatoriska trycket ökar, vilket leder till att complianceprocesser behöver effektiviseras för att försäkringsbolag ska kunna bibehålla konkurrenskraft samt att konsekvenserna av non-compliance blir allvarligare. En annan möjliggörande faktor inom systemet är att unga försäkringsbolag är i stort behov av att anamma RegTech för att överleva ekonomiskt i det långa loppet. Studiens resultat är presenterat på landskap, regim samt nichenivå i enlighet med teorin multi-nivåperspektivet av sociotekniska system samt i enlighet med teoriområdet absorptionsförmåga. Utöver detta har även en teori inom compliance management vid namn Effektiv-investering-riskmodellen tillämpats.

Research questions:  How can the Aspvik model be useful for the traditionally functioning water and sewage industry? What are the main challenges for regime actors to implement systems similar to those derived from the Aspvik model? Purpose: The purpose of the study is two-fold. Firstly, we intend to investigate system development and entrepreneurship from below in a local project in the water and sewage industry and its business model. Secondly, the study aims to provide an understanding of how the organization and the development process differ between the local Aspvik project and the existing regime within the water and sewage industry. Method: The study was of a qualitative nature based on an abductive approach. The theoretical framework was based on scientific articles and publications as well as books. The empirical data collection consisted of the collection of primary and secondary data, of which primary data was obtained through a total of 13 semi-structured interviews and secondary data via web pages, public print (laws and regulations) and other sources. A thematic analysis was performed based on the theoretical framework and the empirical data. Conclusion: The Aspvik model can generate usefulness as it contributes by providing a businesslike approach with transparency and visualization of what opportunities the industry actors have and what it may cost. With transparency, the current problems and bottlenecks in the industry became more evident. There are major environmental benefits in increasing the rate of development of the municipal water and sewage grid. It is mainly the Water Services Act, section 6 in particular, which is the main challenge for achieving a more efficient expansion of the water and sewage grid, both in terms of resources and time. It may require organizational change at the regime level, this in order to handle several projects simultaneously, or to provide increased support for private initiatives similar to the Aspvik project. / Problemställning: Hur kan Aspviksmodellen generera nytta för den traditionellt fungerande VA-branschen? Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för regimaktörer att implementera system liknande det som härrör från Aspviksmodellen? Syfte: Studiens syfte är tvådelat. För det första ämnar vi undersöka systemuppbyggnad och entreprenörskap från grunden i ett lokalt VA- projekt och dess affärsmodell. För det andra syftar studien till att ge förståelse för hur organisationen och VA-utbyggnadsprocessen skiljer sig mellan det lokala VA-projektet och den befintliga regimen. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen var baserad på vetenskapliga publikationer och böcker samt studentlitteratur. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av insamling av primära och sekundära data, varav primärdata erhållits genom totalt 13 semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via webbsidor, offentligt tryck (lagar och förordningar) och övriga källor. Utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska data genomfördes en tematisk analys. Slutsats: Aspviksmodellen kan generera nytta då den bidrar med att tillhandahålla en affärsmässig strategi med ökad transparens och visualisering över vilka möjligheter branschaktörer har och vad det kan kosta. Med transparens blev rådande problem och flaskhalsar i branschen mer tydliga. Det finns stora miljömässiga fördelar med att öka utbyggnadstakten av det kommunala VA-nätet. Från regimens synvinkel är det huvudsakligen vattentjänstlagen i sig, 6 § i synnerhet som utgör en utmaning mot en effektivare utbyggnad av VA-nätet, både ekonomiskt och tidsmässigt. För att hantera det krävs någon organisatorisk förändring på regimnivå för att kunna hantera flera projekt samtidigt, alternativt att från regimens sida ge ett ökat stöd till privata initiativ i samma slag som Aspviksprojektet.

This thesis investigate Swedish policy-making concerning promotion of wood gas and ethanol distilled from fermented sulphite lye as domestic fuel alternatives in the Interwar years and World War II. With a departure point in the theories of social constructions of technology (SCOT), the sociology of expectations and Thomas P. Hughe’s socio-technical systems I analyse the measures that were undertaken in these efforts, the arguments put forward for and against the ethanol and wood gas projects and how the efforts turned out. I also investigate how the interpretations of ethanol and wood gas as fuel alternatives changed from the Interwar period on through World War II and what consequences this had for ethanol and wood gas policy immediately after World War II. Source material includes Parliament and Government records, cabinet meeting files, governmental commissions, authority archives, technical evaluations and handbooks and scientific medical publications. Ethanol and wood gas were promoted from a nationalist vantage point. The Interwar debate was imbued with visions of national techno-scientific prowess in a perceived ongoing global contest for technological and scientific advancement, of which achieving autarky, self-sufficiency on important raw materials and industrial products, was an ideal for some. Ethanol and wood gas were also promoted as means for creating a lucrative new market for the forestry industry, which also held a prominent position in nationalist visions of technology. Expectations of a new war also motivated the promotion of ethanol and wood gas as national fuels. Measures for promotion included tax exemptions, sales guarantees and legislation for mandatory ethanol purchase for all petrol importing companies and gasifier loan funds. Political conflicts mainly centred around the principles of free trade as opposed to protectionism, proper use of tax funds and whether the potentials of the fuel alternatives were rhetorically exaggerated. During World War II ethanol and wood gas in particular served as important petrol surrogates. The increased wood gas use led to negative interpretations of wood gas a fuel alternative due to its hazardous, dirty and time-consuming maintenance and the changed driving behaviour it required from its users compared to petrol or ethanol fuelled automobiles. Compared to wood gas, ethanol was appreciated for its socio-technical similarities to petrol, but production was after the war deemed difficult to maintain during wartime. Whereas wood gas remained an important stand-by surrogate during the cold war, Swedish politicians lost interest in ethanol of the kind that was promoted in the Interwar years. / Fuel of the Future? A Research Programme on the Science, Technology and Selling of Biofuels in Sweden

Sweden has the ambition to be the world leading country leveraging the opportunities of digitalization in the healthcare sector. In parallel, the Swedish Research Council highlights that conducting more clinical studies is essential to improve the healthcare. Henceforth, considering the need for increased operational efficiency as an enabler for increased clinical activity, a digital transformation of the industry was identified as a potential catalyst. The study thus utilizes a cognitive work analysis framework to investigate the potential benefits and risks of digitizing the functional operations at a contract management department for clinical studies at a Swedish university hospital. The aim is thereafter to determine the appropriate properties necessary to consider managing a digital transformation. The analysis identified three key benefits from a digitization. 1) transparent data sharing, 2) standardized contract management and 3) efficient operations. These three aspects are currently insufficient at the department hindering the objective of increasing the clinical activity. The study found that a digital transformation would be suitable in order to mitigate these insufficiencies and consequently facilitating the achievement of the objectives. Thereafter, the study found the key properties to consider managing a digital transformation to be interoperability, quality, adaptability and usability. In addition, safety was found critical to be considered in the transformation as the contract management department acts under rigid laws and regulations on ethics and patient security with which digitized processes must comply. The results contribute to the field of cognitive systems engineering. However, the study has limitations regarding the reliability and generalizability of the results. The findings are based on a single case study, which may not be representative for the industry in general nor for university hospitals in particular. In addition, since no actual digitalization effort was performed at the organization during the study, appropriate properties key to consider in the digital transformation are speculative by design. Consequently, it is necessary to study an actual implementation process in future research and whether the proposed considerations are sufficient in order to realize the suggested benefits of such a digitalization. / Sverige har ett övergripande mål att vara det ledande landet när det gäller att dra nytta av digitaliseringens möjligheter inom sjukvården. Dessutom understryker Vetenskapsrådet att det är centralt för förbättrad sjukvård att öka antalet kliniska studier i landet. Följaktligen, med tanke på behovet av en ökad operativ effektivitet, identifierade författarna det av intresse att studera digitalisering av branschen. Studien tillämpar således ett kognitivt ramverk för arbetsanalys i syfte att undersöka de potentiella fördelarna eller riskerna med att digitalisera den funktionella verksamheten hos en kontrakthanteringsavdelning för kliniska studier vid ett stort svenskt universitetssjukhus. Målsättningen är därefter att ta fram lämpliga egenskaper som är nödvändiga att beakta vid hanteringen av den digitala transformationen. Kontrakthanteringsavdelningen fanns att inneha brister i sina arbetsprocesser gällande transparens, effektivitet och standardisering vilket hindrar målet avseende ökad klinisk aktivitet. Studien visade att en digital transformation skulle vara nödvändig för att motverka dessa brister, samt för att möjliggöra en uppskalning av organisationen. Ett annat specifikt förbättringsområde som skulle underlättas av en digital transformation visade sig vara förbättrad synkronisering mellan arbetsprocesser. Vidare fann studien att de mest kritiska egenskaperna nödvändiga att beakta, vid hantering av en digital transformation, skulle vara interoperabilitet, kvalitet, anpassningsförmåga och användbarhet. Dessutom är säkerhet en egenskap som visat sig vara kritisk att beakta vid digitalisering då kontrakthanteringsavdelningen lyder under stränga lagar och föreskrifter beträffande etik och patientsäkerhet. Resultaten bidrar till forskningsområdet cognitive systems engineering. Studien har dock vissa begränsningar gällande tillförlitlighet och generaliserbarhet. Resultaten är baserade på en enfallstudie, som eventuellt inte är representativ för branschen i allmänhet eller för universitetssjukhus i synnerhet. Dessutom, då ingen digitaliseringsinsats utfördes under studien är de viktiga egenskaperna att beakta i den digitala transformationen enbart spekulativa. Således är det i framtida forskning viktigt att studera en faktisk implementation och då studera om föreslagna beaktanden är tillräckliga för att utnyttja digitaliseringens möjligheter.