Specialförband nyttjas allt mer i dagens konflikter och det organisatoriska innehållet i specialförbandssystem skiljer sig åt, där vissa länder har utökat sitt system med lätt infanteri i en understödjande roll. Detta skapar ett behov för Sverige att analysera andras erfarenheter avseende nyttjande av understödjande infanteriet. Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse avseende de för- och nackdelar som uppkommer på taktisk nivå när understödjande infanteri nyttjas vid specialoperationer. Denna studie använder ett teoretiskt analysramverk bestående av McRavens teori och de principer han har utvecklat kring specialoperationer. Undersökningen visar sammanfattningsvis att understödjande infanteriet bidrar till en in-satsstyrkas samlade effekt och förmåga, samt att de möjliggör för kärnförbanden att lyckas med huvuduppgiften. Resultatet i en specialoperation påverkas genom samtliga prestationer av den personal och de förbandsenheter som ingår i specialoperationen.

This study examines counter-terrorism co-operation and responsibility sharing in the Nordic countries. The mainemphasis lies on the military’s role. The aim of the study is to elucidate what particular niche competences themilitary have at their command to contribute with as secondary specialties within anti-terrorism readiness.The main study method is comparison. The empirical part of the study compares the Nordic assistance legislations,police-military responsibilities and competence requirements in an anti-terrorism context. Particular focus is put onspecial force capabilities which are examined in field interviews. As an analysis instrument I apply competenceclustering and organisational clustering models of network theories.The main conclusions from the research indicate that some niches within military war fighting skills are closelyrelated to counter-terrorism competence requirements. The results recommend that the military counter-terrorismniches should be “double-hatted”; primarily assigned for wartime missions, but also available for peacetimeassistance in extraordinary situations which are beyond the Police Forces’ operational range. These earmarkedniches need to have greater availability and be based on enlisted professional soldiers. The synergy effects of thehigher readiness of military spearhead competences will be cost-efficiency; there is no need to equip the police withheavier “military” equipment if the legislation makes counter-terrorism assistance the responsibility of the ArmedForces. This conclusion of extended assistance rights is in the study called the “rational approach” principle. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Doktriner, studier och den militära professionen ställer krav på militär kreativitet. Specialförband utges visa en högre grad av kreativitet men i tidigare forskning är begreppet relativt outforskat i den militära sfären. Kreativitet nämns i flera artiklar och annan litteratur men det framgår inte helt vad militär kreativitet egentligen är. Flera författare har definierat begreppet men inte vidare förklarat vad det innebär att vara kreativ, det har en implicit roll i militära sammanhang trots att det anses viktigt och i vissa fall avgörande för att segra. Genom att applicera civil litteratur om kreativitet skapas en operativ definition av vad kreativitet kan innebära i krigsvetenskapliga sammanhang och vad det innebär att vara kreativ. Studien inriktar sig på fyra fall där utgången varit lyckad respektive mindre lyckad samt motståndet olika avseende reguljär samt irreguljär motståndare. Studien intar en deduktiv ansats och genom ställda antaganden skapas ett analysverktyg för att prövas på fyra olika fall av specialoperationer. Resultaten visar att graden av kreativitet relaterar med utgången av operationerna. Där tillämpning av fantasi, förmåga till öppet sinne, tillåta sig inspireras och organisatorisk anpassningsförmåga har stor roll i hur operationerna lyckas med överraskning samt hur utgången blir.

The use of special operations forces has increased over the last decades. But the theories on how special operation forces best will be used to conduct special operations does not keep up with the development in the field. There are theories in the field of special operations, among them are Robert G. Spulak and William H McRaven. According to McRavens theory there are six principles that are to be met to be successful in a special operation. Robert G. Spulaks theory says that the personal attributes of the soldiers are essential for success. These two theoretical frameworks are used to examine one operation where special operations forces were used, Operation Neptune Spear. The purpose of this paper is to analyse the operation to see which of the theories that can explain the outcome. The operation is examined through a qualitative case study. The results of the study indicate that McRavens six principles can explain the outcome of the operation. The result also indicate that Spulaks theory can explain the outcome. Despite the differences in the theories both manage to explain the outcome of a special operation.

Special operations are conducted more than ever in modern warfare. Since the 1980s they have developed and grown in numbers. But with more attempts of operations and bigger numbers, comes failures. One of these failures is operation Red Wings where a unit of US Navy SEALs attempted a recognisance and raid operation in the Hindu Kush. The purpose of this paper was to see how that failure could be analysed from an existing theory of Special operations. This was to ensure that other failures can be avoided but mainly to understand what really happened on that mountain in 2005. The method used was a case study of a single case to give an answer with quality and depth. The study found that Mcravens theory and principles of how to succeed a special operation were not applied during the operation. The case of operation Red Wings showed remarkable valour and motivation, but also lacked severely when it came to simplicity, surprise, and speed.

No description available.

Vid Rysslands invadering av Ukraina förändrades den europeiska säkerhetsordningen drastiskt. Det försämrade säkerhetspolitiska läget runt Östersjön ställer nya förändrade krav på länders militära förmågor. Som en naturlig del av denna utveckling behöver småstater runt Östersjön ompröva hur man använder specialoperationer. Från att under decennier tillsammans med partners fokuserat på internationella insatser, aktualiseras nu uppgifter där nationellt försvar åter är prioriterat. Denna undersökning studerar hur småstater i krig med en stormakt kan använda specialoperationer för att undvika förlust. I centrum för undersökningen står Fortsättningskriget som utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen 1941–1944, där Finland frekvent använde specialoperationer i samklang med konventionella förband för att nå militära framgångar. Undersökningen visar att finska specialoperationer låg till grund för strategiska vägval samt bidrog till konventionella förbands framgångar. Operationer på motståndarens territorium förstärkte friktioner som på olika sätt försvårade den sovjetiska krigföringen.

Specialförband och specialoperationer beskrivs ofta i förhållande till reguljära enheter och konventionella operationer. De beskrivs som något som ligger utanför reguljära förbands förmågor. Detta kan i sin tur ställa andra krav på specialförbandslogistiken än på logistiken för reguljära förband.   Den logistikteori som finns idag är i huvudsak baserad på fallstudier av konventionell krigföring. Det saknas alltså ett teoretiskt ramverk för specialförbandslogistik och idag baseras det på doktriner och handböcker som bygger på praktiskt vunna erfarenheter. Syftet med denna uppsats är att analysera fram viktiga principer för specialförbandslogistik och i och med det ge ett bidrag för att öka förståelsen för just fenomenet specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer.   Genom att analysera specialförbands och specialoperationsempirin, både deduktivt med hjälp av befintlig logistikteori och induktivt genom extensiv läsning, har logistikteorin utvecklats. Några principer från logistikteorin har nyanserats och omarbetats, någon har strukits och några tillkommit. Principerna för specialförbandslogistik vid genomförande av specialoperationer är integrering, framsynthet, improvisation, flexibilitet, tillgänglighet, tempo, enkelhet, överlevnad, effektivitet, kreativitet, operationssäkerhet och interoperabilitet.

A conventional army is required to meet many needs and face many threats. However, when conventional warfare methods do not make the cut, Special Operations and Special Forces become a necessity. However, there exists few theories that sufficiently explain how Special Forces units around the world accomplishes these Special Operations. One of the few researches who has developed a theory regarding Special Operations is William H. McRaven with his theory of relative superiority.  McRaven´s theory proposes that there are six principles which determine the success of a Special Forces unit´s ability to plan, prepare and execute a Special Operation. The aim of the study is to understand McRaven´s theory´s explanatory power in explaining the results of Operation Neptune Spear and Operation Gothic Serpent. This study concludes that Operation Neptune spear attained almost all of the required principles. However, Operation Gothic serpent lacked half of the required principles. In order to create a favourable relation, one must create synergy between the principles in order to achieve relative superiority. The study concludes by illustrating that McRaven´s theory´s explanatory power increased.

Syftet med uppsatsen är att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk säkerhetspolitik, i förhållande till en europeisk militär kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militärstrategi, komplexitet i militära operationer, brister inomden europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jämfört svenskamed några europeiska länders stridskraftsutformning. För att uppnå syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frågeställningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmätas för de militärstrategiskamålen?2. Vilken roll kan specialiserade markstridsförband anta inom ramen för Försvarsmaktensdeltagande i internationella insatser?3. Vilken roll har svenska specialiserade markstridsförband i ett jämförande europeisktstridskraftsperspektiv?4. Vilken roll har specialiserade markstridskrafter i termer av förmågor och styrkor motbakgrund av brister och behov i den europeisk säkerhets- och försvarspolitiken?Undersökningen visar på att Försvarsmaktens specialiserade markstridsförband bör ges en merframträdande roll i svensk militärstrategi. De bidrar väsentligt till snabbinsatsförmåga ochuthållighet samt inte minst överbryggar klyftan mellan å ena sidan specialoperationsförband ochå andra sidan manöverförband, i ett svenskt och europeiskt sammanhang. / The aim of this essay has been to study a special category of ground forces, designatedSpecialised Ground Forces, in the context of a Swedish security policy with a focus onmatters outside Sweden’s borders, yet within a European context. To fulfil the aim newmilitary strategy challenges are examined. The following questions are posed:1. What significance could the Specialised Ground Forces be assigned to achieve in view ofthe objectives of Swedish military strategic?2. What role can the Specialised Ground Forces assume within the broader participation ofSwedish Armed Forces in international operations?3. What role can the Specialised Ground Forces have when compared to equivalentEuropean forces?4. What role could the Specialised Ground Forces play against the backdrop of deficienciesand needs related to the European Security and Defence Policy deficiencies when itcomes to military capability and forces?I have studied texts and analysed the objectives of Swedish military strategy, the complexityof today’s military operations and the deficiencies of European Security and Defence Policyconcerning military capability and forces have been studied and analysed. Furthermore,French, British, Finnish and Norwegian Armed Forces’ general structures have beencompared to detect both similarities and differences.The overall conclusion is that the Specialised Ground Forces could be given a moreprominent position within Swedish military strategy. They contribute in a significant way tothe national rapid response capability and, in a Swedish as well as European perspective theybridge the he gap between Special Operations Forces on the one hand and ManoeuvreForces on the other hand. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06