Bakgrund: Urininkontinens hos äldre är ett vanligt förekommande problem. Fler människor lever längre och drabbas av urininkontinens när kroppen åldras. Kopplingar mellan urininkontinens och den äldres fysiska förmåga kan vara komplexa och omfattande. Livskvalité hos den äldre människan handlar om vad som gör livet värdefullt och kan skilja sig åt från person till person. I vårdandet är specialistsjuksköterskans ansvar att främja hälsa och arbeta för patientens välbefinnande på ett sätt som bemöter individens behov. Syfte: Belysa äldre människors upplevelse av livskvalité vid urininkontinens. Metod: Integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl:s beskrivning med data från kvantitativa och kvalitativa artiklar. Resultat: Analys av nio artiklar ledde fram till tre teman och sex subteman. Bilden av sig själv, praktisk anpassning i livet och social anpassning som påverkas och kan förändras när den äldre människan drabbas av urininkontinens. Människor med urininkontinens beskriver att livskvalitén förändras och väcker känslor som oro och rädsla. Självbilden och självkänslan påverkas av urininkontinens samtidigt som självbilden kan stärkas av vård och omvårdnad. Besvär som läckage och täta toalettbesök orsakade av urinkontinens påverkar vardagen och leder till minskade dagliga aktiviteter och mindre umgänge. Slutsats: Minskade besvär av urininkontinens bidrar till att möjliggöra fysisk aktivitet och sammantaget ökar det livskvalitén. / Background: Urinary incontinence in the elderly is a common problem. More people live longer and suffer from urinary incontinence as the body ages. Links between urinary incontinence and the physical ability of the elderly can be complex and extensive. Quality of life for the elderly is about what makes life valuable and can differ from person to person. In care, the specialist nurse's responsibility is to promote health and work for the patient's well-being in a way that meets the individual's needs. Purpose: Elucidate older people's experience of quality of life with urinary incontinence. Method: Integrative literature study according to Whittemore and Knafl's description with data from quantitative and qualitative articles. Results: Analysis of nine articles led to three themes and six subthemes. Self-image, practical adaptation in life and social adaptation that are affected and can change when the elderly suffer from urinary incontinence. People with urinary incontinence describe that the quality of life changes and arouses feelings such as worry and fear. Self-image and self-esteem are affected by urinary incontinence, while self-image can be strengthened by care and nursing. Problems such as leakage and frequent toilet visits caused by urinary incontinence affect everyday life and lead to reduced daily activities and less socializing. Conclusion: Reduced symptoms of urinary incontinence help to enable physical activity and overall it increases the quality of life.

Bakgrund. Specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård har en viktig roll i att främja utvecklingen av vårdande och stödjande handlingar hos både sig själv och andra. Studier visar på att sjuksköterskestudenter känner osäkerhet inför utvecklandet av professionellt vårdande. Forskning saknas kring hur studenter under utbildningen till specialistsjuksköterska med inriktning psykiatrisk vård utvecklar sina kunskaper. Syfte. Syftet var att inom ramen för specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning psykiatrisk vård, undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande handlingar förändrades under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien är longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har deskriptiv och analytisk statistik använts. Resultat. Studenterna upplevde att de efter avslutade studier i högre grad kunde samtala med patienten om dennes hälsa, ohälsa och välbefinnande. De hade också lättare att prata om sådana patienter mådde dåligt av, och hade efter utbildningen fått en bättre förmåga att stödja och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeutbildningen behöver i större grad fokusera på att möta patienten i mer svåra samtalsämnen. Slutsats. Studenterna skattade generellt sin kunskap och kompetens gällande att utföra vårdande och stödjande handlingar högre efter två års studier. Dock syns ingen kunskapsförändring angående studenternas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och på områden med möjlighet till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen. / Bakgrund. Den psykiatriska sjuksköterskan har en viktig roll i att främja utvecklingen av omtänksamma och stödjande åtgärder hos både sig själv och andra. Studier visar att sjuksköterskestudenter känner sig osäkra på utvecklingen av professionell vård. Det saknas forskning om hur psykiatrisjuksköterskor utvecklar sina kunskaper under sin utbildning. Avsikt. Syftet med studien var att inom ramen för specialistsjuksköterskeprogrammet med fokus på psykiatrisk vård undersöka hur studenternas självskattade kunskaper om att utföra vårdande och stödjande åtgärder förändrats under utbildningens gång. Metod. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie. Studien var longitudinell och datainsamlingen skedde 2017 och 2019, då studenter som gick specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård vid ett specifikt universitet svarade på samma frågor vid båda tillfällena. För att analysera data har vi använt beskrivande och analytisk statistik. Resultat. Studenterna upplevde att de efter två års studier i större utsträckning kunde prata med patienterna om deras hälsa, sjukdom och välbefinnande. De hade också lättare att prata om saker som patienterna mådde dåligt över, och hade fått en bättre förmåga att stötta och uppmuntra patienter både socialt och praktiskt. Specialistsjuksköterskeprogrammet behöver fokusera mer på hur man möter patienten i svårare samtalsämnen. Slutsats. Studenterna värderade sina kunskaper och färdigheter när det gäller att utföra omtänksamma och stödjande åtgärder högre efter två års studier. Men ingen förändring i kunskap ses när det gäller elevernas förmåga att bjuda in till samtal om tankar och känslor eller att bjuda in till en vårdande relation. Studiens resultat visar på både ny kunskap och områden med möjligheter till kompetensutveckling inom specialistsjuksköterskeutbildningen.

The intent of this thesis was to study, in depth, the experiences of four adolescent mothers who underwent a home intervention program. I studied two mothers who did well with teaching their 12-month old children during play, and two mothers who did not do as well. All four mothers received weekly intervention from the time of their child's birth through 12-months of age. I studied the following variables: 1) how much time the home visitors spent on selected child development and parenting topics; 2) the mother's perceived social support; 3) how many community resources the mother used; and 4) if the infant was healthy and within normal developmental range. All of the mothers struggled in their lives, yet varied in the quality and time of most of the variables. It was striking how different each one was from the other. The implications of the study are important for child development specialists who can use the qualitative data within this document to better understand first time adolescent mothers in order to improve the outcomes of the home visitation services that they provide to mothers and infants. After spending time studying these four adolescent mothers, I would recommend that adolescent women not get pregnant. Adolescence is a time that is meant for experiences and self-discovery and should be spent free from a dependent child who critically needs them. Future research and funding should be spent on preventing adolescent pregnancy and ensuring that flexible curriculum be utilized by the home visitors in order to meet the varying needs of adolescent mothers.

No description available.

Background: While value-based payment models emphasizing care coordination have been widely implemented to improve quality and lower expenditures, supporting empirical evidence is sparse. Our objective was to quantify the impact of specialist-to-primary care physician involvement within accountable care organization (ACO) and its association with lower spending. Methods: We conducted a retrospective cohort study of Medicare Shared Savings Program ACOs from 2012-2016 using publicly available data provided by the Centers for Medicare and Medicaid Services at the ACO level. We examined the association between the proportion of primary care services delivered by specialists versus other types of care providers and ACO spending using a generalized estimating equation model. Results: The analytic dataset included 1381 MSSP-years. When compared to ACOs at the lowest (60) levels of providing primary care services through specialists, ACOs who had 35% to 40% of primary care services delivered by specialists spent $1,124 (95% CI, $358 to $1,891) and $969 (95% CI, $250 to $1,688) less per capita, respectively. When stratified at varying levels of specialists providing primary care services, having four years of experience in the Medicare Shared Savings Program was consistently associated with lower spending when compared to having one to three years of experience. Conclusions and Relevance: The optimal portion of specialists providing primary care services - to reduce spending - was found to be 35% to 40%. These findings suggest that integrating specialists in to the activities and objectives of MSSP ACOs could lead to lower spending and better performance.

Introduktion: I ambulansen sker ett dyadiskt teamarbete, där två personer, varav minst en sjuksköterska, arbetar tillsammans. Ett effektivt och välfungerande teamarbete har visat sig främja personalens hälsa och trygghet samt öka patientsäkerheten, medan hinder i teamarbetet kan skapa ineffektivitet och öka risken för misstag. Syfte: Specialistsjuksköterskors upplevelser av dyadiskt teamarbete i prehospital miljö. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta specialistsjuksköterskor, arbetande på akutambulans i Sverige, intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; vikten av öppenhet och trygghet, känslor av ensamhet och otrygghet, kommunikationens betydelse samt kompetens och erfarenhet påverkar samarbetet. Resultatet visade att specialistsjuksköterskorna upplevde att tillit inom teamet var avgörande för teamarbetet, där tryggheten i samspelet med kollegan bidrog till både lust och säkerhet i arbetet. Vid bristande tillit i teamarbetet kunde känslor av ensamhet och otrygghet uppstå vilket kunde ge osäkerhet i arbetet. Kommunikationen i teamet var viktigt för att kunna sköta sitt jobb och vid tydlig kommunikation minskade risken för missförstånd. Specialistsjuksköterskorna beskrev att erfarenhet och kompetens var en stark orsak till trygghet i teamarbetet. Slutsats: En slutsats utifrån studiens resultat är att det är viktigt att det dyadiska teamet i ambulansen är tillitsfullt och har en öppen karaktär. Att man vågar lita på varandra i teamet och att man har en gemensam bild av det arbete som skall genomföras. Att arbetet i ambulansen både blir roligare och säkrare om man har en bra kommunikation och försöker skapa en atmosfär som är tillåtande och utvecklande. Ett teamarbete med bristande tillit leder till osäkerhet, tvivel och ökar risken för missförstånd. Det behövs ytterligare studier för att utveckla metoder för att stärka den psykosociala arbetsmiljön men även för att undersöka teamarbetets påverkan på patientsäkerheten.

Background: ADHD and autism are two of the most common disabilities in the neuropsychiatric spectra. The symptoms of ADHD and autism are different based on gender and women belong to a risk group that have an increased risk of getting misdiagnosed. The consequences of a missed or delayed diagnosis causes suffering for both the individual and society. Aim: To explore women’s experiences of getting diagnosed with ADHD or autism as adults. Method: Literature study with a systematic approach. Based on the Tidal model, a qualitative content analysis with a deductive approach according to Elo and Kyngäs has been used. Results: The results are presented using three predetermined main categories, whilst the subcategories are based on an inductive approach. The results showed that the women’s experiences of receiving a diagnosis in adulthood mostly included positive feelings such as feeling of belonging, acceptance and increased self-esteem. However negative feelings such as doubt about the identity, stigmatization and mistrust towards the healthcare system emerged.  Conclusion: A diagnosis in adulthood causes mixed feelings and a need for support from the healthcare system. Lack of support leads to worsening of the mental health.

Bakgrund: Informellt tvång innebär att patienten pressas att acceptera vården genom hot och inskränkningar i beslutsfattandet. Detta strider mot svenska lagar som betonar delaktighet och respektfullt bemötande. Specialistsjuksköterskan som arbetar där informellt tvång används tenderar att undervärdera det. Genom att undersöka patienters upplevelse av informellt tvång inom psykiatrisk heldygnsvård kan förståelsen för det informella tvångets effekter öka och möjligheterna till att främja god omvårdnad och återhämtning för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av informellt tvång inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där data extraherats från 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturstudien genererade tre kategorier; maktlöshet och underlägsenhet, förändrad relation till personalen och negativ syn på psykiatrisk vård. Konklusion: Litteraturstudien beskriver patienters upplevelse av informellt tvång i den psykiatriska vården och implicerar behovet av ökad öppenhet och personcentrerad vård från specialistsjuksköterskan för att minska negativa effekter och främja återhämtning. / Background: Informal coercion means that the patient is pressured to accept care through threats and restrictions in decision-making. This goes against Swedish laws that emphasize participation and respectful treatment. The specialist nurse who works where informal coercion is used tends to underestimate it. By investigating patients' experience of informal coercion in psychiatric inpatient care, the understanding of the effects of informal coercion can increase and the opportunities to promote good care and recovery for the patient. Purpose: The purpose of the study was to describe patients' experiences of informal coercion within inpatient psychiatric care. Method: The study was conducted as a systematic literature study where data was extracted from 10 qualitative articles. Results: The literature study generated three categories; powerlessness and inferiority, changed relationship with the staff and negative view of psychiatric care. Conclusion: The literature study describes patients' experience of informal coercion in psychiatric care and implies the need for increased openness and person-centered care from the Specialist Nurse to reduce negative effects and promote recovery.

Fachbereichs-IT, Schatten-IT, Business-managed IT. All diese Begriffe beschreiben IT, die neben den eigentlichen, regulären IT-Systemen oder -Prozessen in Unternehmen existieren und von Mitarbeiterinnen und Mitarbeitern der Fachbereiche genutzt werden. Im Fall von „Schatten-IT“ handelt es sich um IT-Systeme und -Prozesse (IT-Instanzen), die sich ohne Kenntnis der IT-Verantwortlichen etabliert haben; im Fall von „Business-managed IT“ entstehen die IT-Systeme und -Prozesse in Kenntnis der bzw. in Abstimmung mit den IT-Verantwortlichen im Unternehmen. „Fachbereichs-IT“ subsumiert Schatten-IT und Business-managed IT. Welche Ursachen führen zu solchen IT-Instanzen, welche Potenziale und Risiken haben diese IT-Instanzen und wie lassen sie sich steuern?

Det har sedan början av 2000-talet skett en gradvis ökning av andelen som får vård för psykiatriska tillstånd. Specialistsjuksköterskan med inriktning mot psykiatrisk vård har flera specifika åtaganden, varav ett är att ansvara för att patienten får stöd och insatser för att stärka förmågan till egenvård och återhämtning. När specialistsjuksköterskan aktivt skapar tillitsfulla relationer, arbetar med en etisk medvetenhet, empati och gör patienten delaktig i utformningen av sin vårdplan, kan hon stötta patienten till egenvård och återhämtning. Specialistsjuksköterskan bör etablera god kontakt med anhöriga och ha insikt i att psykisk sjukdom drabbar hela familjen och inte bara den enskilde individen. Sjukvården har ansvar för att fånga upp patienter med svår psykisk sjukdom i ett tidigt skede för att minska lidande och återinsjuknande, men även för att spara på sjukvårdens resurser och ekonomi. Syftet med denna studie var att beskriva specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vårds levda erfarenheter av att vårda patienter enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Enskilda, kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård för att utforska fenomenet. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån ett fenomenologiskt perspektiv med induktiv ansats. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna benämns Professionell utveckling, Etiska överväganden och Vårdande förhållningssätt. Professionell utveckling består av underkategorierna Växa över tid, Reflektion, Kompetensutveckling och Självinsikt. Etiska överväganden utgörs av underkategorierna Etisk medvetenhet, Värna patientens Integritet och Intressekonflikter. Vårdande förhållningssätt utgörs av underkategorierna Lyhörd, Patientens delaktighet, Vårdande miljö samt Organisation och resursfördelning. I diskussionen förs resonemang kring studiens resultat utifrån en fenomenologisk livsvärldsteoretisk ansats. / Since the early 2000s, there has been a gradual increase in people receiving care for psychiatric conditions. The specialist nurse in psychiatric care has several specific commitments. The specialist nurse can support the patient in self-care and recovery with trusting relationships, an ethical awareness and involve the patient in the design of their care plan. The specialist nurse should involve relatives in the care and be aware that mental illness affects the whole family and not just the individual. The healthcare system must identify patients with severe mental illness at an early stage to reduce suffering and recurrence, and also to save healthcare resources and finances. The purpose of this study was to describe specialist nurses in psychiatric care's lived experiences of caring for patients according to the law on compulsory psychiatric care. Individual, qualitative interviews were conducted with eight specialist nurses in psychiatric care to explore the phenomenon. The analysis of the interviews was done from a phenomenological perspective with an inductive approach. The results are presented in three main categories and eleven subcategories. The main categories are called Professional Development, Ethical Considerations and Nurturing Approaches. Professional development consists of the subcategories Grow over time, Reflection, Competence development and Self-insight. Ethical considerations consist of the subcategories Ethical awareness, Protecting the patient's integrity and Conflicts of interest. Caring approaches consist of the subcategories Responsive, Patient participation, Caring environment and Organization and resource allocation. In the discussion, the results of the study are discussed based on a phenomenological life-world theoretical approach.