Bakgrund: Under de senaste åren har det blivit allt mer uppmärksammat i media om patienters rättigheter i vården och att patientsäkerheten hotas på grund av bristen på sjuksköterskor. Det framhävs att det är särskilt stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor och att arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningarna ökar, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för bedrivandet av intensivvård och för att upprätthålla en god patientsäkerhet.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka statistiskt samband mellan intensivvårdssjuksköterskans arbetsbelastning och patientsäkerhet.   Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deduktiv ansats och en tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av webbenkäter. Alla allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige inkluderades och intensivvårdssjuksköterskorna var tvungna att ha arbetat minst två år. Sammanlagt distribuerades 372 enkäter och 258 svar erhölls vilket gav en svarsprocent på 69.4 procent. Dataanalys utfördes med deskriptiv statistik och korstabulering. Med hjälp av en bivariat analys kunde vi jämföra om det fanns statistiskt samband mellan patientsäkerhet och arbetsbelastning.   Resultat: Resultatet visar att det finns statistiskt samband mellan patientsäkerhet och arbetsbelastning. Patientsäkerheten påverkas negativt av en högre arbetsbelastning. Intensivvårdssjuksköterskorna uppger att de tvingas utföra ett sämre jobb relaterat till tidspressen och att arbetsbelastning är för hög. Resultatet visar att intensivvårdssjuksköterskorna anser att det finns välfungerande system för rutiner och avvikelser men på grund av en hög arbetsbelastning kan inte systemen och rutinerna följas vilket påverkar patientsäkerheten negativt.   Slutsats:Den här studien ger belägg att lyfta intensivvårdssjuksköterskornasarbetsbelastning i förhållande till patientsäkerhet och underlag för att vidta åtgärder inom berörda verksamheter. Åtgärder i form av en attraktivare, hälsosammare och patientsäkrare arbetsplats. Exempelvis arbetstidsförkortning som ger möjlighet till återhämtning mellan arbetspassen.Det är nödvändigt att se över arbetsbelastningen på intensivvårdsavdelningar nationellt för att inte mer omfattande patientsäkerhetsbrister ska ske. / Background: In recent years there has been increasing attention in the media about the right of patients in health care and that the safety of a patient is threatened because of the shortage of nurses. In particular, the current lack of specialized nurses and the increased workload in the intensive care units could lead to serious consequences regarding the provision of intensive care and maintaining high patient safety.   Objective: The objective of this study was to investigate the statistical connection between the workload of an intensive care nurse and the patient safety.   Method: The study was performed by a quantitative method with a deductive approach and a cross-sectional study was done using surveys on the web. All general intensive care units in Sweden were included and the intensive care nurses needed to have worked for at least two years. A total of 372 surveys were distributed and 258 responses were received giving a response rate of 69.4 percent. Data analysis was performed by descriptive statistics and cross tabulation. Using a two-dimensional analysis, the authors could compare whether there was a link between the patient safety and the workload.   Result: The result indicates that there is a statistical connection between patient safety and workload. Patient safety is negatively affected by a higher workload. The intensive care nurses state that they are forced to do a worse job related to time pressure and because of that the workload is too high. The result shows that today it is felt that there is a well functioning system of procedures and divergences but because of a high workload, the system and the procedures cannot be followed which affect patient safety negatively.   Conclusion: This study demonstrates proof to highlight critical care nurses' workload in relation to patient safety and evidence to take action within the relevant business. Arrangements such as an attractive, healthier and safer workplace for the patient. For an example, shorter working hours that allows recovery between shifts. It is a necessity to revise the workload in the intensive care units nationwide for not more extensive patient safety defects to occur.

Bakgrund: Regionalt Läkarstöd (RLS) har utformats för att säkra prehospital involvering från läkare. Dagens ambulanssjukvård ställer höga krav på att bedöma och triagera patienter till rätt vårdnivå. Till sin hjälp i sitt dagliga arbete med detta behöver sjuksköterskan en läkare som är väl insatt i verksamheten. Syfte: Att beskriva läkares erfarenhet av att fungera som rådgivare till sjuksköterskor inom ambulanssjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio läkare som tjänstgör som RLS. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs med de fyra kategorierna Teamsammanhållning, Frustration, Bristande ansvarskänsla och Lyhördhet, som speglade läkarnas erfarenheter av att vara telefonstöd till sjuksköterskor. Ett latent huvudbudskap identifierades som Skör tillit. Att som en del i teamet finnas som stöd och rådgivare till sjuksköterskor i ambulanssjukvården upplevdes som positivt och funktionen ses som relevant och viktig. Det krävs en god teamsamverkan mellan professionerna för en patientsäker vård och för att uppnå det utkristalliserades tillit som en nyckelfaktor. Konklusion: En telefonbaserad bakjourslinje dit sjuksköterskor kan vända sig för råd och stöd är en relevant funktion för läkarna, där de känner sig som en del i det prehospitala teamet. I arbetet med bättre teamsamverkan inkluderande god kommunikation för säker vård, är gemensamma möten och övningar en viktig del för att ge professionerna en chans att mötas som personer och främja ökad förståelse för varandras kunskap och utforma gemensamma mål. / Background: Regional Medical support has been designed to ensure an involvement of doctors in the prehospital field. The current system for ambulance care raise high demands to ensure a correct patient assessment and triage to the right level of care, and for their assistance in this daily work, the nurse needs a doctor who is very knowledgeable in the organization. Purpose: To describe doctors’ experience of functioning as advisors for nurses working in the ambulance. Method: A qualitative research design was conducted including interviews with nine doctors serving as Regional Medical support. The content analysis was conducted according to a qualitative content analysis method.  Result: The analysis resulted in the four categories team spirit, frustration, lack of sense of responsibility and responsiveness, which mirrored the doctors’ experiences of acting as a phone support for specialist nurses on the ambulance. An underlying main message was identified as delicate trust. To be part of the team and act as a support and advisor for nurses working on the ambulance was perceived as positive, relevant and important. Good teamwork between the professions is required to guarantee patient safe care, and to obtain that, trust came through as a key factor. Conclusion: For the nurses to have an on call doctor that they can reach on the phone for support and advice was seen as a relevant system for the doctors, where they feel as a part of the prehospital team. In the continuous work for better teamwork, including good communication for safe care, it's important with common gatherings and training sessions to give the professions a chance to meet in person and gain a better understanding for each other’s roles, and enunciate common goals.

Bakgrund: Antalet barn som far illa ökar samtidigt befaras det finnas ett mörkertal av barn som far illa men som aldrig upptäcks eller uppmärksammas. Detta tros bero på att inte tillräckligt många upprättar orosanmälningar till Socialtjänsten. Att upprätta en orosanmälan kräver stöd och en yrkesgrupp som särskilt berörs av detta är de sköterskor som arbetar inom BHV. Syfte: Att belysa BHV-sköterskors uppfattningar av stöd i arbetet med barn som far illa. Metod: Sju BHV-sköterskor intervjuades. Datamaterial analyserades med fenomenografisk ansats. Resultat: Tre beskrivningskategorier och nio underkategorier utformades. Resultatet visar att stöd är ett begrepp med flera innebörder. Det belyser också betydelsen av stöd samt vilka konsekvenser uteblivet stöd kan få. Organisatoriska faktorer påverkar BHV-sköterskans stöd och kan utgöra ett hinder i BHV-sköterskans arbete och uppfattning av stöd. Konklusion: Stöd kan vara avgörande för BHV-sköterskans arbete och omvårdnadsansvar. Uteblivet stöd skulle kunna få förödande konsekvenser. Utvecklad samverkan genom ett multiprofessionellt team ger stöd åt BHV-sköterskan och förbättrar samtidigt vårdkedjan för de barn som far illa. Organisatoriska faktorer påverkar BHV- sköterskan vilket bör tas i beaktning vid utformning och utveckling av vården. / Background: The number of maltreated children are increasing and a great number of cases are estimated to never be detected or noted. This is believed to be caused by not enough reports to the Social Services which requires courage and support. A professional group that is affected by this are child health care nurses. Aim: To enlighten child health care nurses’ perceptions of support in working with maltreated children. Method: Seven child health care nurses were interviewed. The data were analysed through a phenomenographic approach.Results: Three description-categories and nine subcategories were formed. The results enlighten that support is a concept of several meanings, the meaning of support and what consequences lack of support can lead to. The results also show that organizational factors impact the support of the child health care nurse. Conclusion: Support can be a deciding factor in the child health care nurse’s work and responsibilities. Lack of support could have devastating consequences. A developed multi-professional team offers support to the child health care nurse and simultaneously improves the chain of care for the maltreated children. Organizational factors affect the child health care nurse, which should be taken into consideration in designing and developing health care.

Bakgrund: Vårdcentralernas telefonrådgivning har under de senaste 50 åren växt fram som ett svar på utvecklingen i samhället och hälso- och sjukvården. Specialistsjuksköterskornas telefonrådgivning ställer höga krav på kompetens och bred kunskap. Syfte: Att undersöka vad som påverkar specialistsjuksköterskans upplevelse av telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som var verksamma på vårdcentral ombads att anonymt svara på frågor gällande upplevelser av telefonrådgivning, via en sluten grupp för sjuksköterskor på Facebook. Det inkom 95 fullständigt ifyllda svar. Samtliga informanter var kvinnor i åldrar mellan 23 och 62 år med erfarenhet av telefonrådgivning från mindre än ett år till 24 år. Resultat: Informanterna beskrev telefonrådgivningen som meningsfull och utvecklande. De mötte oftast vänliga och tacksamma patienter, men fick ibland även hantera ilska och frustration från uppringarna. Det framkom att många ärenden skulle kunna hanteras av annan yrkeskategori. Många upplevde svårigheter med kommunikationen, som när specialistsjuksköterskan inte kunde se eller förstå patienten på grund av språksvårigheter. Tekniska lösningar för att överbrygga bristen på visuell kontakt föreslogs. Samtalstiden var oftast begränsad vilket kunde upplevas stressande då specialistsjuksköterskan på kort tid och utan att se patienten, skulle fatta rätt beslut om lämplig åtgärd. Mer utbildning och handledning i telefonrådgivning efterfrågades samt fler tillfällen till konsultation med kollegor. Det framkom även förslag till förbättringar av den fysiska arbetsmiljön. Slutsats: Kommunikationen med patienter och kollegor är av stor betydelse för specialistsjuksköterskans upplevelse av telefonrådgivningen. Organisationen har möjlighet att förbättra förutsättningarna för arbetsmiljön samt erbjuda utbildning och handledning. / Background: Telephone counseling at Community health centers has emerged during the past 50 years, as a consequence of the development in society as well as within the healthcare. Nurse specialists' telephone counseling require a high level of competence in many areas of expertise. Aim: To investigate what influence the nurse specialists' experiences of telephone counseling. Method: Nurses and nurse specialists who were active at a Community health center were asked to anonymously answer a few questions through a closed Facebook-group. We received 95 complete answered questionnaires. All informants were women in ages between 23 and 62 with experiences of telephone counseling from less than a year to 24 years. Results: The informants described the telephone counseling as both meaningful and developing. Most of the time they met patients who were friendly and grateful, but sometimes they also faced anger and frustration from the ones calling. Many contacts could have been handled by someone else with less experience and formal competence. Quite a few experienced challenges in the communication, as for example when the specialist nurse could not see the person calling or when the person had difficulties with the language. Technical solutions were suggested to overcome the absence of visual contact. The time for each call was limited, which could be as a stress-factor, since the specialist nurse, in short time and without visual contact with the patient, had to make a decision on appropriate action. Further education and mentoring in telephone counseling were asked for, as well as more options to consult with colleagues. Improvements regarding the occupational health were also suggested. Conclusion: Communication with patients and colleagues is of great importance for the nurse specialist's experiences of telephone counseling. The organization has the opportunity to improve the conditions for occupational health as well as provide education and mentoring.

Bakgrund: Det är fastställt i tidigare studier att sjuksköterskans arbetsglädje direkt påverkar omvårdnadsnivån och att det är flera faktorer som påverkar dennes arbetsglädje. Forskning saknas beträffande vad som ger specialistutbildade anestesisjuksköterskor arbetsglädje. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som skapar och hur anestesisjuksköterskor ser på arbetsglädje. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design där datainsamlingen genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer, dataanalysen genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Åtta områden relevanta för anestesisjuksköterskans arbetsglädje presenteras; psykosocial arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, god omvårdnad, kompetensutveckling, ledning, självständighet, arbetstider och personalomsättning. Ett nionde område, lön, utreddes men visade sig inte vara direkt kopplat till arbetsglädje Slutsats: Arbetsglädje visade sig vara en viktig faktor för att anestesisjuksköterskan ska trivas med sitt arbete. Det är därför viktigt att arbeta med dessa områden som ger arbetsglädje från flera håll för att underlätta anestesisjuksköterskans arbetsglädje. / Background: It has been established in earlier studies that the nurse's job satisfaction directly affects the level of nursing and that there are several factors that affect nurse’s job satisfaction. There is no research on what gives specialist educated nurse anaesthetist job satisfaction. Aim: The purpose of the study was to describe what creates and how nurse anaesthetist look at job satisfaction. Method: The study was conducted using qualitative design. The data was collected thru eight semi-structured interviews, data analysis is conducted through qualitative content analysis. Results: Eight areas relevant for nurse anesthetists was presented; psychosocial work environment, physical work environment, nursing care, skill development, management, independence, working hours and employee turnover. A ninth area, salary, was also investigated but was not found to be directly related to work satisfaction. Conclusion: Job satisfaction is an important factor for the anesthetist nurses to enjoy their work. It is therefore important to work with these areas that provide job satisfaction from several directions to facilitate the job satisfaction of the anesthetist nurse.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på en förändring inom intensivvården och att fler patienter vårdas lättsederade i mekanisk ventilation. Sederingsnivån ska vara tillräcklig för att patienter ska tolerera endotrakealtuben och fortsatt behandling trots obehaget det ger. Detta leder till att patienter blir mer delaktiga i sin egen vård men ställer även högre krav på intensivvårdssjuksköterskor som ska vårda dessa patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att vara lättsederad och vårdas vaken med mekanisk ventilation. Metod: För att besvara examensarbetets syfte användes en allmän litteraturöversikt. Tjugo vetenskapliga artiklar som bestod av både kvalitativ, kvantitativ och mixed method design användes. Analysen skedde genom att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: I resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med att vårdas lättsederad i mekanisk ventilation. Tre teman framkom i analysarbetet: upplevelser av sitt tillstånd, upplevelsen av att bli sedd och hörd samt upplevelsen av samspel och delaktighet. Slutsats: Patientupplevelsen visade på både psykiskt och fysisk påfrestning. Patienter uttrycker hinder gällande kommunikation, existentiella faktorer och relationer med anhöriga och sjuksköterskor. Trots detta uttrycks önskemål om att få vårdas lättsederade i mekanisk ventilation under ett vårdtillfälle på intensivvårdsavdelningen.

Bakgrund: Barn som växer upp i socioekonomisk utsatthet löper större risk att drabbas av ohälsa genom hela livet. Ett flertal projekt har prövats i arbetet med proportionell universalism, vilket innebär att generella åtgärder anpassas till prioriterade gruppers behov. Ett exempel på detta arbete är utökade hembesök inom barnhälsovården som utförs tillsammans med familjestödjare från Socialtjänsten. Utvärderingar av tidigare projekt med utökade hembesök inom barnhälsovården har visat på goda långsiktiga resultat. Att studera personalens upplevelser av att arbeta i samverkan med utökade hembesök kan bidra till en djupare kunskap kring utvecklingen av arbetssätt för att främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors och familjestödjares upplevelser av att i samverkan arbeta med utökat hembesöksprogram. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 deltagare från barnhälsovård och socialtjänst i Västra Götalandsregionen. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Personalens upplevde att arbetet med utökade hembesök har givit bättre samverkan tvärprofessionellt som även kunde utnyttjas i det övriga dagliga arbetet. Arbetssättet beskrevs ta extra tid och resurser jämfört med traditionellt barnhälsovårdsarbete. För att framgångsrikt arbeta på detta sätt krävdes ett personligt intresse för förebyggande arbete. Resultatet visade att arbetssättet synliggjorde och neutraliserade socialtjänstens resurser för att kunna hjälpa fler med den rådgivning och det stöd som fanns att tillgå. Slutsats: Personalen upplevde att samverkan hade givit en ökad kunskap om respektive professioner och en lättare kommunikation dem emellan. Hembesöken upplevdes bidra till en mer avslappnad relation till familjerna och synliggjorde samhällets stödjande resurser. / Background: Children who grow up in socio-economic vulnerability are at greater risk of suffering from ill health throughout their lives. Several projects have been tested in within the frame of proportional universalism, which mean that general measures were adapted to the needs of priority groups. An example of such work is extended home visits in child health care services, which are carried out by child health care nurses in collaboration with family caregivers from the Social Services. Evaluations of previous projects with extended home visits in child health care have shown good long-term results. Studying the staff's experiences of working in collaboration with extended home visits can contribute to a deeper understanding for methods to promote health. Aim: The purpose of this study was to describe child health care nurses and social workers experiences of working with extended home visiting program in collaboration. Method: Semi structured interviews were conducted with 11 informants from child health care and social services in the Western part of Sweden. Qualitative content analyzis was used to analyze the interviews.Results: The staff experienced that working with extended home visits showed that it has provided better cross-professional collaboration that could also be utilized in the other daily work. This approach took extra time and resources compared to traditional child health work. To work successfully in this way, a personal interest in preventive work was required. The result showed that the working method made visible and neutralized the resources of the social services to help more people with the counseling and support that was available. Conclusion: The staff experienced that the collaboration provided increased knowledge of the respective professions and facilitated communication between them. The home visits contributed to a more relaxed relationship with the families and made visible the supportive resources of the community.

Bakgrund: Akutsjukvård innefattar all vård som inte kan vänta utan risk för vårdskada elleronödig död. Väntetider på akutmottagningar runt om i Sverige har en negativ riktning, ochden äldre populationen vistas längst på svenska akutmottagningar. Studier visar att högreutbildningsnivå leder till en högre motivation till att arbeta och ta till sig evidensbaseradkunskap, vilket leder till säkrare och bättre vård för patienterna. Trots detta råder det fortsattoklarheter kring funktion och roll för sjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå [SA]inom akutsjukvården. Syfte: Att beskriva värdet av att ha sjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå på enakutmottagning utifrån vad tidigare litteratur kommit fram till. Metod: Deskriptiv litteraturöversikt med en induktiv ansats och mixad metod. Totaltinkluderades 16 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL, som utifrån tematisk analysredovisade resultatet. Resultat: Fyra teman identifierades; patientsäkerhet, effektivitet, arbetsmiljö ochvårdkostnader. Sjuksköterska med utbildning på avancerad nivå [SA] bidrog till ökadpatientnöjdhet och högre kompetens på arbetsplatsen som i sin tur ökar patientsäkerheten. Dehar en vilja till att utbilda kollegor och bidrog till jämnare arbetsbelastning mellanprofessioner. SA kan vara ett komplement till läkarna genom att ansvara över mindre akutaskador och åkommor. Färre återbesök och kortare väntetider bidrar indirekt till minskadevårdkostnader. Slutsats: Implementering av SA inom akutsjukvården bidrar till ökad patientsäkerhet, ökadeffektivitet, bättre vårdmiljö och indirekt minskade vårdkostnader.

Bakgrund: Mötet med vårdens företrädare är en väsentlig del i hur patienten kommer att uppleva vården och sin självskattade hälsa. Så ledes har utformningen av mötet en central roll i vårdens standard. Det första mötet är viktigt då det lägger grunden för en tillförlitlig och hållbar relation. När mötet mellan specialistsjuksköterskan och den äldre patienten brister, finns det risk att förtroendet för vården avtar och det blir sämre förutsättningar för att kunna skapa en god relation. Syfte: Studiens syfte är att belysa specialistsjuksköterskans möte med den äldre patienten i hemmet.   Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie. I studien medverkade tio specialistsjuksköterskor som arbetade inom primärvård och hemsjukvård. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Tillitsfull relation i personens hem, Ömsesidigare dialog, Mötet i hemmet ger helhetssyn och Utmaning i hemmet som mötesplats. Specialistsjuksköterskorna beskrev att det var av stor vikt att ha en tillitsfull relation genom att skapa ett förtroende till den äldre patienten i hemmet. En viktig del som kom fram var hur betydelsefull den ömsesidiga dialogen var i mötet i hemmet med den äldre patienten. Genom mötet i hemmet kunde specialistsjuksköterskorna göra en avstämning för att planera den äldres framtida vård. En av utmaningarna för specialistsjukskötskorna vid mötet i hemmet var arbetsmiljön. Slutsats: Specialistsjuksköterskornas önskan var att kunna ha ett nätverk kring patienten för att få helhetssynen och därigenom kunna skapa ett bra möte. Detta för att kunna underlätta för både den äldre patienten och för specialistsjuksköterskan. / Background: The meeting with the care representative is an essential part of how the patient will experience the care and their self-rated health. Thus, the design of the meeting has a central role in the standard of care. The first meeting is important as it lays the foundation for a reliable and lasting relationship. When the meeting between the specialist nurse and the elderly patientis lacking, there is a risk that confidence in the care will diminish and there will be worse conditions for being able to create a good relationship.  Aim: The aim of the study is to highlight the specialist nurse's meeting with the elderly patientat home. Method: The study was conducted through a qualitative interview study. The study involved ten specialist nurses who worked in primary care and home care. The analysis was done with the help of qualitative content analysis. Results: The result revealed four categories: Trusting relationship in the person's home, Mutual dialogue, Meeting in the home provides a holistic view and Challenge in the home as a meeting place. The specialist nurses described that it was of great importance to have a trusting relationship by creating trust in the elderly patient at home. An important part that emerged was how important the mutual dialogue was in the meeting at home with the elderly patient. Through the meeting at home, the specialist nurses were able to make a reconciliation to plan the elderly's future care. One of the challenges for the specialist nurses at the meeting at home was the work environment. Conclusion: The specialist nurses' wish was to be able to have a network around the patient in order to get a holistic view and thereby be able to create a good meeting. This is to make it easier for both the elderly patient and the specialist nurse.

No description available.