Bakgrund: Kompetensen i ambulansteamet i Sverige skiljer sig åt mellan de olika landstingen. Vissa har grundutbildad sjuksköterska som högsta medicinska kompetens i ambulansen, andra landsting har krav på en specialistsjuksköterska i ambulanserna. Det finns dock inga riktlinjer på vilken specialistutbildning som är önskvärd inom ambulanssjukvården trots att det finns en utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva formella kompetensområden för specialistsjuksköterskor som är behöriga att arbeta inom ambulanssjukvård i Sverige. Metod: En summativ innehållsanalys av kompetensbeskrivningar för specialistsjuksköterskor. Resultat: Tolv kompetensbeskrivningar analyserades vilka genererade fyra huvudkategorier vardera. Antal underkategorier och nyckelord varierade. Medicinsk kompetens blev huvudkategori i elva av tolv kompetensbeskrivningar och störst i sju kompetensbeskrivningar. Resultatet visade även att kompetensområdena i de olika kompetensbeskrivningarna till största delen var inriktade mot de vårdområde där de är avsedda att utövas.  Slutsats: De teoretiska formella kompetensområdena skiljer sig mellan de olika kompetensbeskrivningarna. Avsaknad av teoretisk kunskap avsedd för mångfalden av patienter i den prehospitala miljön skulle kunna påverka patientsäkerheten. / Background: The competence of the personal in the ambulance team differ between the county councils. In some counties it has to be a specialist nurse that has the medical responsibility while in other counties it is a registered nurse that has that position. Today there are no guidelines for what specialist education the specialist nurse working within the ambulance care should have, even though there is an education for specialist ambulance nurse. Aim: The aim of this study was to explore the formal competencies of the different specialist nurses that works in ambulance care in Sweden.  Method: A summative content analysis of the documents describing the competencies for the difference specialist nurses was made.  Results: Twelve documents describing the competencies were analyzed which all gave four main categories. Number of subcategories and keywords varied. Medical knowledge was identified as a main category in eleven of twelve documents describing the competencies and was the biggest in seven out of  twelve documents describing the competencies. The result also showed that the competencies described in the documents mainly focused on the care area where they are meant to be practiced.  Conclusion:  The theoretical formal competencies differ between the documents describing the competencies for specialist nurses. Lack of theoretical knowledge designed for the variation of patient in prehospital care could influence patient safety.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats och innefattar intervjuer av sju specialistsjuksköterskor med varierande specialistutbildning som arbetar inom ambulanssjukvård. De hade vid minst ett tillfälle utsatts för hot och/eller våld alternativt haft misstanke om hot och/eller våld före vårdmöten. Resultatet av studien påvisar att specialistsjuksköterskans erfarenhet av att bedöma en situation som potentiell hotfull före vårdmötet bygger på tolkning av information från larmcentralen, magkänsla samt tolkning av miljön omkring patienten. Tolkning av information är beroende av yrkesmässig erfarenhet, teoretisk kunskap/utbildning, geografisk kännedom, medvetenhet av riskfaktorer, erfarenhet av riskbedömning samt konsekvenstänkande. Magkänslan kommuniceras med kollega, vid osäkerhet inhämtas mer information från larmcentralen och eventuellt beslut om brytpunkt tas. Hot om våld är ett komplext problem som ställer höga krav på både larmoperatör och ambulanspersonal. Risken kan vara svår att förutse och är beroende av larmoperatörens tolkning av situation samt ambulanspersonalens tolkning, magkänsla och tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Att vara först på plats hos patienten innebär en ökad risk för hot om våld. Det är viktigt att förmedla yrkesmässiga erfarenheter av bedömningar av hot och våld till övriga medarbetare genom reflektion, kommunikation och utbildning. / Program: ambul

Bakgrund: Ronden består traditionellt av en hierarkisk struktur där läkarens medicinska agenda har företräde framför sjuksköterskans huvudämne omvårdnad. När ronden sker på förmiddagen har studier visat att den kan ta upp till 50 minuter och det kan vara svårt för sjuksköterskan att diskutera och belysa omvårdnaden runt patienten, kunskap som läkaren också behöver för att kunna bedriva vård med ett personcentrerat angreppsätt. Studier efterlyser att det behöver ske en förändring av rondstrukturen men få belyser erfarenheter av en förskjuten rondrutin. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdteamets erfarenheter av en förskjuten rondrutin samt om detta har inverkat på sjuksköterskans omnårdnads arbete. Metod: Studien har en kvalitativ design. Tretton medlemmar i vårdteamet intervjuades individuellt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ronden är en komplex företeelse som går att göra mer omvårdnadsorienterad. När ronden sker på eftermiddagen inverkar den positivt på det dagliga omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan har mer tid att planera och kartlägga patientens omvårdnadsbehov. De olika personalkategorierna i vårdteamet lyfte fram den förbättrade arbetsmiljön i form av ökad tidseffektivitet, minskad upplevelse av stress och därmed mer tid till patienten. Slutsats: Denna studie visar att det är positivt med eftermiddagsrond, men det behövs ytterligare studier som undersöker vilka verksamheter som lämpar sig för liknande arbetsrutin. Omvårdnaden behöver stärkas på eftermiddagsronden och specialistsjuksköterskan kan ha en central roll för att lyckas med detta. Specialistsjuksköterskan i medicinsk omvårdnad kan fungera som den bro mellan omvårdnaden och den medicinska vetenskapen, där den patientcentrerade vården lyfts fram.

Introduktion: Statistik visar att antalet ambulansuppdrag i Sverige ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att många patienter som ringer ambulans ej är i behov av den avancerade akutsjukvård som ambulansverksamheten erbjuder. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård förväntas kunna avgöra vilka patienter som verkligen är i behov av ambulanstransport, samt vilka som kan lämnas kvar hemma. Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att prehospitalt bedöma om patienten kan lämnas hemma. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ design där 10 sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård samt minst två års klinisk arbetslivserfarenhet intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och 12 underkategorier. De tre kategorierna var: Vikten av patientfokuserad bedömning, Ambulanssjuksköterskans beslut samt Organisationen påverkar. Slutsats: Denna studie visar att ambulanssjuksköterskor till stora delar har samma upplevelser kring att bedöma om patienter kan lämnas hemma. Upplevelsen att flera olika faktorer påverkar beslutet är central och en oro över att fatta fel beslut präglar bedömningen. Om inte ambulanssjuksköterskan är helt säker på sitt beslut, eller patienten själv inte vill stanna hemma, får patienten oftast medfölja ambulansen. Detta skulle kunna resultera i onödiga kostnader för sjukvården samt att resurser utnyttjas felaktigt.

Bakgrund Hälso- och sjukvårdspersonal inom prehospital sjukvård uttrycker att det skiljer sig mellan att vårda barn och vuxna. Detta baseras på de anatomiska skillnaderna mellan barn och vuxna, de känslomässiga utmaningarna som uppkommer samt på grund utav att barn är en patientgrupp som de ej har frekvent kontakt med. Detta är i sin tur faktorer som kan påverka patientsäkerheten negativt.  Syftet Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet vid prehospitalt vård av barn. Metod För arbetet valdes en kvalitativ intervjustudie med en frågeguide som datainsamlingsmetod. Åtta sjuksköterskor som arbetat inom prehospital akutsjukvård i minst ett år intervjuades individuellt. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat Resultatet påvisade att patientsäkerheten vid prehospital vård av barn påverkades av flertalet faktorer genom hela vårdkedjan. Faktorer som hur mycket information sjuksköterskorna kunde få från larmcentralen, till tryggheten och kompetensen gällande barns fysiologi, läkemedelsdoseringar samt behandlingsrutiner. Även faktorer som brist på utbildning och praktiska övningar gällande vård av barn samt icke optimala hjälpmedel för att transportera barnet på ett säkert sätt till vårdinrättning framkom.  Slutsats Denna studie ger en ökad kunskap om specialistsjuksköterskors upplevelser av patientsäkerheten vid prehospital vård av barn. Den visar att för att kunna uppnå god patientsäkerhet behövs tillgänglig, bättre storleksanpassad utrustning samt kontinuerlig medicinsk utbildning. Vidare behövs tydliga behandlingsrutiner samt hanteringsstrategier för att hälso- och sjukvårdspersonalen ska känna sig trygga i sitt omhändertagande av barn och på så sätt stärka patientsäkerheten ytterligare.

Bakgrund: Den högteknologiska miljön har tidigare beskrivits som svår för patienter att förstå och att den kan te sig skrämmande. Den kan utgöra en barriär mellan specialistsjuksköterskan och patienten. Patienters relationer till specialistsjuksköterskor kan bidra till patienters trygghet. Att trygghet och miljö är en del av vårdandet av patienter belyses även i vårdteori. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter i en högteknologisk miljö. Metod: Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats. Tio specialistsjuksköterskor inom anestesi (n=5) och intensivvård (n=5) intervjuades med semistrukturerade öppna frågor. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att specialistsjuksköterskors erfarenheter av att inge trygghet till patienter sker genom att kommunicera med patienter och att värna om patienter. Slutsats: Information till patienter kan främja trygghet, det är viktigt att anpassa information. Genom att se patienter kan trygghet skapas, det kan ske genom att visa närvaro, individuellt bemötande, genom positiva budskap och genom delaktighet. Bemötande av patienter spelar en viktig roll för patienters trygghet. Specialistsjuksköterskans uppträdande kan bidra till trygghet. Patienter vill ha olika mängd kontroll. Specialistsjuksköterskor kan mötas av patienter de inte når fram till. Genom att skapa en lugn och trygg miljö kan patienter skyddas från obehagliga intryck. / Background: Highly technical environment has been described as difficult to understand for patients and that it could be frightening. It could pose as a barrier between nurse specialist and patients feeling of safety. Safety and environment is a part of caring and is highlighted in nursing theories. Aim: To describe nurse specialists experiences of making patients feeling safe in a highly technical environment. Method: Qualitative interviews with an inductive approach. The data consisted of ten semi-structured interviews with nurse anesthetist (n=5) and intensive care nurses (n=5). The analysis was conducted with a qualitative content analysis. Results: The result showed that nurse specialists experiences of providing safety to patients are done by communicating with patients and care for patients. Conclusion: Information can promote patient safety, it is important to adjust information. By seeing patient safety can emerge, which can be done by being present, individual treatment, by positive messages and participation. Behavior can promote patient safety. Patients differ in need to maintain control. Nurse specialists can meet with patients they cannot reach. By creating a calm and safe environment patients can be protected from disturbing impressions.

Abstrakt Bakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap. Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap. Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan. Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen. Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen. Det ses också en positiv bieffekt i form av förbättringsarbete utav mentorskapet. / Background: There is current shortage of specialized nurses, and many end their career in health care due to increased stress levels. One way to overcome this may be the use of mentoring for new graduates. In purpose of developing a mentoring program, there is a need to clarify the conditions required for it and examining how the professional role is developed through mentoring. Purpose: The purpose of this study is to describe experienced specialist nurse's perception if and how mentoring is developing the graduate specialist nurse, and the conditions that are perceived important for this mentoring. Method: A single case study using a deep interview was conducted with a phenomenographic approach, in order to explore the experience of mentoring from the view of the advanced specialist nurse. Results: The result shows the importance of the management providing the necessary conditions in terms of time, training and competence. In the socialization process the strengthening of the professional role was experienced, while providing a learning environment is created in the joint reflection. Conclusion: Experienced specialist nurses can assist the new graduate in the most efficient manner possible given to formulate the new role as a specialist educated nurse and also contribute to the socialization needed to get into the workgroup. A side benefit in terms of quality improvement is also seen out of the mentorship.

Bakgrund: Den psykiatriska slutenvården liksom sjuksköterskans roll har förändrats sedan seklets början. Institutionalisering har ersatts av vård och behandling av patienten, vilket har förändrat kravet på utbildad personal liksom synen på kompetens. Historien förefaller dock fortsatt påverka dagens psykiatriska vårdkultur, och möjligheterna för specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk slutenvård att använda sin specialistkompetens förefaller vara beroende av mer än sjuksköterskans egen kunskap och förmåga. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur specialistsjuksköterskor och chefer inom psykiatrisk slutenvård ser på specialistsjuksköterskans kompetens och roll. Metod: Datamaterialet samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor och chefer verksamma inom psykiatrisk slutenvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Elo och Kyngäs. Materialet sorterades därefter in i en analysram inspirerad av Kings konceptuella system: det personliga systemet, det interpersonella systemet samt det sociala systemet Resultat: Den kvalitativa analysen utmynnade i tre kategorier: Specialistsjuksköterskans fördjupade kompetens leder till inre trygghet (personliga systemet), specialistsjuksköterskans kompetens främjar patientens hälsoprocess (interpersonella systemet) och Specialistsjuksköterskans kompetens efterfrågas inte av organisationen (sociala systemet). Diskussion: Specialistkunskapen beskrevs som internaliserad i den enskilda sjuksköterskan och det beskrevs att specialistkunskapen gynnade patientens hälsoprocess. Specialistsjuksköterskorna uttryckte dock att de inte fick det mandat de behövde för att implementera sin fördjupade kunskap i slutenvården och att chefen behövde efterfråga specialistkunskapen och bekräfta dem i rollen. Brist på möjlighet att påverka kan vara en anledning till att specialistsjuksköterskor inte stannar i slutenvården. Detta behöver studeras ytterligare och även diskuteras i klinisk praxis. / Background: Psychiatric inpatient care as well as the nurse’s role has changed since the beginning of the century. Institutionalization has been replaced by the care and treatment of the patient, which has changed the requirement of trained staff as well as the perception of competence. History seems however continued to affect today’s psychiatric culture, and opportunities for specialist nurses in psychiatric inpatient care to use their specialist expertise seems to be dependent on more than the nurse’s own knowledge and skills. Aim: The aim of the study was to describe how specialist nurses and managers within psychiatric inpatient care views the specialist nurse competence and role. Method: The data were collected through individual semistructured interviews with specialist nurses and managers active in psychiatric inpatient care. Data were analyzed using qualitative content analysis inspired by Elo and Kyngäs. Data were also divided into an analysis framework inspired by Kings Conceptual system: the personal system, the interpersonal system and the social system. Results: The qualitative analysis resulted in three categories: The specialist nurse depth expertise leads to internal security (personal system), The specialist nurse competence promotes the health of the patient process (interpersonal system) and The specialist nurse competence is not requested by the organization (social system). Discussions: Specialist knowledge was described as internalized in the individual nurse and it was described how specialist knowledge favored the patient’s health process. Specialist nurses described, however, that they were not given the mandate they needed to implement their in-depth expertise of inpatient care. The nurses expressed that the manager had to ask for specialist knowledge and confirm them in their role. Lack of ability to influence may be one reason that specialist nurses do not stay in inpatient care. This needs to be studied further and discussed within clinical practice.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest. Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa. Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet. Svårigheter sjuksköterskor står inför och sjuksköterskornas sätt att hantera svårigheter. I första kategorin finns en subkategori sjuksköterskornas svårigheter i mötet med patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund. I andra kategorin sjuksköterskornas sätt att hantera svårigheter finns fyra subkategorier hjälp av tolk, anhörigas hjälp, hjälp av kollegor och andra sätt att kommunicera. Diskussion: Språkbarriären var det främsta svårigheten som beskrevs i mötet och hur sjuksköterskor hanterade svårigheten i mötet med hjälp av tolk, anhöriga, kolleger och andra sätt att kommunicera. / Background: In this study, defined ethnicity as a collective term for origin while culture is socially enrolled into the character of one’s behavior and is changeable in context. In the literature it is clear that patients with a different ethnical and cultural background are subject to objectification by healthcare professionals. The individual in many cases is seen as a representative of his or her cultural and ethnical inherence. In Sweden there are many people with different ethnic and cultural backgrounds. People who emigrate affected by mental illness to a greater degree than the average population they are at greater risk for stress, worry and anxiety. Aim: The purpose of this study is to describe the specialist nurses' encounter with patients with different ethnic and cultural backgrounds and cared for mental illness. Methods: Data was collected through interviews with five specialist nurses. This study uses qualitative content analysis. Results: Two categories emerge from the results. Difficulties nurses face and the nurses' way of handling difficulties. The first category is a sub category of nursing difficulties in meeting with patients of different ethnic and cultural backgrounds. In the second category of nursing ways to handle difficulties are four subcategories help of an interpreter, relatives help, the help of colleagues and other ways to communicate. Discussions: The language barrier was the main difficulty which was described in the meeting and how the nurses dealt with the difficulty of the encounter with the aid of an interpreter, relatives, colleagues, and other ways to communicate.