Bröstmjölk är en komplett näringskälla för det nyfödda barnet. Förutom att tillföra barnet alla näringsämnen hen behöver så ger bröstmjölken energi, bygger upp kroppen samt skyddar det nyfödda barnet mot sjukdomar. Amning är ett samspel mellan mamma och barn som påverkas av många faktorer. För en tvillingmamma är initiering av amning en större utmaning än för en mamma som fött ett barn, då omvårdnaden kring barnen blir dubbel. Syftet med studien var att beskriva tvillingmammors erfarenhet av amningsstöd, dels från vårdpersonal, dels från sociala medier, för att initiera och upprätthålla en fungerande amning. Studien är en intervjustudie med kvalitativ metod. Datamaterial samlades in genom intervjuer av sex utvalda tvillingmammor. Mammorna söktes och valdes ut via en Facebookgrupp. I resultatet framkom två kategorier: Mammans initiativ och Vårdpersonalens engagemang. Resultatet tyder på att de intervjuade mammornas erfarenhet är att vårdpersonal idag saknar den specifika kunskapen om/och förståelse för hur mycket arbete det innebär för en tvillingmamma att få amningen att fungera. Många mammor söker idag den information de inte erhållit via vårdpersonal på annat sätt, oftast via sociala medier. Utifrån den här studien kan vårdpersonal få en ökad förståelse för tvillingmammors behov av extra amningsstöd och information. / Breast milk is a complete food source for the newborn. In addition to supplying the baby all the nutrients it needs breast milk also provides energy, builds up the body and protects the newborn against disease. Breastfeeding is an interaction between mother and child that is affected by many factors. For a twin mother is initiation of breastfeeding more of a challenge than for a mother who gave birth to a child, then care about the children becomes twice.The purpose of this study was to describe the mother of twin´s experience of breastfeeding support, both from health professionals as well as from social media, to initiate and maintain a functional breastfeeding. The study is an interview study of qualitative method. Data material was collected through interviews with six selected twin mothers. The informants were sought and selected through a Facebook group. The results revealed two categories: The mother's initiative and The involvement of health professionals. The result indicates that the interviewed mothers experience is that health professionals today lack the specific knowledge and understanding of how much work it means for a twin mother to get a functional breastfeeding. Many mothers today are using other sources in seeking the information they did not receive by health professionals, mostly through social media. Based on this study, health professionals might gain a greater understanding of the need twin mothers have for more support and information regarding breast feeding twins.

I Sverige och inom Region Västmanland råder det brist på specialistsjuksköterskor. En enkät gjord i regionen sommaren 2016 visade på att specialistsjuksköterskor inte kände att deras kompetens tillvaratogs på ett bra sätt.  Tidigare forskning visar även på samma läge globalt, och specialistsjuksköterskor uppger att deras arbetstid framförallt går åt till administration och läkemedelshanterings, trots att det finns studier som visar på att specialistsjuksköterskor trivs bättre med sitt arbete ju mer patientkontakt de har. Som stöd i arbetet användes Marilyn Ann Rays byråkratiska omvårdnadsteori. I syfte att undersöka specialistsjuksköterskans kompetens och möjligheter inom slutenvården intervjuades fem specialistsjuksköterskor och sex enhetschefer i varsin fokusgrupp. Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i temat ”Att synliggöra det osynliga”. Det framkom att såväl specialistsjuksköterskorna som enhetscheferna ansåg att det fanns en tydlig skillnad i kompetens mellan en grundutbildad och specialistutbildad sjuksköterska, men att den inte tas tillvara på ett bra sätt. Det framkom även att olika arbetsuppgifter värdesätts olika, med konsekvensen att patientrelaterade uppgifter ofta åsidosätts för att undvika konflikter. Det behöver finnas direktiv från arbetsgivaren i syfte att tydliggöra roll och kompetens, och det behöver skapas förutsättningar på flera sätt för att behålla specialistsjuksköterskor inom slutenvården.

Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan har historiskt sett pendlat mellan att vara omvårdnadsansvarig till att vara förlängd arm till andra yrkeskategorier som till exempel läkare. Studier visar att specialistsjuksköterskan har en komplex kompetens som hen upplever inte alltid lyfts av organisationen och att hen ofta upplever sig klämd emellan patienters, medarbetares och organisationens krav. Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård börjar nu bli en bristvara och då deras roll, status och betydelse framstår som diffus   kan det bli svårt att rekrytera nya sjuksköterskor att utbilda sig och stanna kvar inom psykiatrisk vård. Då mycket få studier är genomförda i psykiatrisk öppenvård och med ledningsperspektiv var det av intresse att tillfråga just enhetschefer med ansvar att anställa personal. Syfte: Att beskriva enhetschefers uppfattningar om och förväntningar på specialistsjuksköterskans betydelse och roll i psykiatrisk öppenvården. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor som ställdes individuellt till sju enhetschefer verksamma inom psykiatrisk öppenvård. Materialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorin ”Arbetsuppgifter och förväntningar” med underkategorierna Bedömningar, Samordnande och samverkande roll, Läkemedelsadministrering, Utvecklingsarbete, Flexibla ansvarsområden, Bemötande och kommunikation samt Kompetens. Diskussion: Specialistsjuksköterskan har många olika roller att träda in i inom psykiatrisk öppenvård och förväntas använda sin kompetens där den behövs. / Background: Psychiatric nurses has historically oscillated between being responsible of nursing care to be an extended arm to other professionals such as physicians. Studies show that the specialist nurse has a complex competence that according to the nurses is not always highlighted by the organization and often find themselves trapped between patients, other employees and the organization's demands. Specialist nurses in psychiatric care are now becoming scarce and when their role, status and importance appears diffuse, it may be difficult to recruit new nurses to train and remain in psychiatric services. Since very few studies have been carried out in outpatient psychiatric services and management perspective, it was of interest to the matter to ask the views of unit managers with responsibility to hire staff. Aim: To describe unit managers' perceptions and expectations of the specialist nurse's importance and role in psychiatric outpatient services. Method: The study was conducted as an empirical interview study with semi-structured questions that were asked individually to seven unit managers occupied in psychiatric outpatient care. The material was processed with a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The result showed the main category "Duties and expectations" with the subcategories Assessments, Coordinating and cooperative role, Drug administration, Development, Flexible responsibilities, Treatment and communication as well as Competence. Discussions: The specialistnurse has many variable roles to enter in psychiatric outpatient care and are expected to use their expertise where it is needed.

Introduktion: En patient som genomgår en operation har många behov. De vaknar upp i en ny främmande miljö där sjuksköterskan ansvarar för att säkerställa patientens mående. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle med människor med olika bakgrund och språk. Studier visar att språkbrister i vårdmötet mellan sjuksköterska och patient leder till ett sämre omhändertagande och minskar patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att identifiera strategier hos specialistsjuksköterskor vid omhändertagande av patienter med annat språk än svenska eller engelska på en postoperativ avdelning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ, icke-experimentell deskriptiv design. Femton semi-strukturerade intervjuer genomfördes. All insamlad data analyserades med hjälp av Critical Incident Technique. Resultat: Fem generella strategier vid omhändertagande av patienter med annat språk än svenska eller engelska på en postoperativ vårdavdelning identifierades; att kommunicera utan ord, att kommunicera med ord, att nyttja någon som förstår, att skapa en säker vårdmiljö, att använda hjälpmedel. Resultatetvisade att omhändertagande av patienter med ett annat språk än svenska eller engelska i en postoperativ kontext, är komplext.  Slutsats:Specialistsjuksköterskor upplevde att omhändertagandet fungerade bra i sin nuvarande form, trots språkliga svårigheter i kommunikationen med patienter.  Då vissa situationer ändå beskrevs kunna förekomma går det inte dra slutsatsen att de strategier som framkom i denna studie fungerar fullt ut för att skapa en trygg och säker vård. Forskning bör utföras på patienternas upplevelse av situationen i denna kontext.    Nyckelord: Omvårdnad, Postoperativ avdelning, specialistsjuksköterska, strategier, språkbarriärer, kommunikation, Critical Incident Technique Keywords: Nursing, PACU, Nurse specialist, strategies, language barriers, communication, Critical Incident Technique

Bakgrund: Kompetensen i ambulansteamet i Sverige skiljer sig åt mellan de olika landstingen. Vissa har grundutbildad sjuksköterska som högsta medicinska kompetens i ambulansen, andra landsting har krav på en specialistsjuksköterska i ambulanserna. Det finns dock inga riktlinjer på vilken specialistutbildning som är önskvärd inom ambulanssjukvården trots att det finns en utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva formella kompetensområden för specialistsjuksköterskor som är behöriga att arbeta inom ambulanssjukvård i Sverige. Metod: En summativ innehållsanalys av kompetensbeskrivningar för specialistsjuksköterskor. Resultat: Tolv kompetensbeskrivningar analyserades vilka genererade fyra huvudkategorier vardera. Antal underkategorier och nyckelord varierade. Medicinsk kompetens blev huvudkategori i elva av tolv kompetensbeskrivningar och störst i sju kompetensbeskrivningar. Resultatet visade även att kompetensområdena i de olika kompetensbeskrivningarna till största delen var inriktade mot de vårdområde där de är avsedda att utövas.  Slutsats: De teoretiska formella kompetensområdena skiljer sig mellan de olika kompetensbeskrivningarna. Avsaknad av teoretisk kunskap avsedd för mångfalden av patienter i den prehospitala miljön skulle kunna påverka patientsäkerheten. / Background: The competence of the personal in the ambulance team differ between the county councils. In some counties it has to be a specialist nurse that has the medical responsibility while in other counties it is a registered nurse that has that position. Today there are no guidelines for what specialist education the specialist nurse working within the ambulance care should have, even though there is an education for specialist ambulance nurse. Aim: The aim of this study was to explore the formal competencies of the different specialist nurses that works in ambulance care in Sweden.  Method: A summative content analysis of the documents describing the competencies for the difference specialist nurses was made.  Results: Twelve documents describing the competencies were analyzed which all gave four main categories. Number of subcategories and keywords varied. Medical knowledge was identified as a main category in eleven of twelve documents describing the competencies and was the biggest in seven out of  twelve documents describing the competencies. The result also showed that the competencies described in the documents mainly focused on the care area where they are meant to be practiced.  Conclusion:  The theoretical formal competencies differ between the documents describing the competencies for specialist nurses. Lack of theoretical knowledge designed for the variation of patient in prehospital care could influence patient safety.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet. Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats och innefattar intervjuer av sju specialistsjuksköterskor med varierande specialistutbildning som arbetar inom ambulanssjukvård. De hade vid minst ett tillfälle utsatts för hot och/eller våld alternativt haft misstanke om hot och/eller våld före vårdmöten. Resultatet av studien påvisar att specialistsjuksköterskans erfarenhet av att bedöma en situation som potentiell hotfull före vårdmötet bygger på tolkning av information från larmcentralen, magkänsla samt tolkning av miljön omkring patienten. Tolkning av information är beroende av yrkesmässig erfarenhet, teoretisk kunskap/utbildning, geografisk kännedom, medvetenhet av riskfaktorer, erfarenhet av riskbedömning samt konsekvenstänkande. Magkänslan kommuniceras med kollega, vid osäkerhet inhämtas mer information från larmcentralen och eventuellt beslut om brytpunkt tas. Hot om våld är ett komplext problem som ställer höga krav på både larmoperatör och ambulanspersonal. Risken kan vara svår att förutse och är beroende av larmoperatörens tolkning av situation samt ambulanspersonalens tolkning, magkänsla och tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Att vara först på plats hos patienten innebär en ökad risk för hot om våld. Det är viktigt att förmedla yrkesmässiga erfarenheter av bedömningar av hot och våld till övriga medarbetare genom reflektion, kommunikation och utbildning. / Program: ambul

Bakgrund: Ronden består traditionellt av en hierarkisk struktur där läkarens medicinska agenda har företräde framför sjuksköterskans huvudämne omvårdnad. När ronden sker på förmiddagen har studier visat att den kan ta upp till 50 minuter och det kan vara svårt för sjuksköterskan att diskutera och belysa omvårdnaden runt patienten, kunskap som läkaren också behöver för att kunna bedriva vård med ett personcentrerat angreppsätt. Studier efterlyser att det behöver ske en förändring av rondstrukturen men få belyser erfarenheter av en förskjuten rondrutin. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdteamets erfarenheter av en förskjuten rondrutin samt om detta har inverkat på sjuksköterskans omnårdnads arbete. Metod: Studien har en kvalitativ design. Tretton medlemmar i vårdteamet intervjuades individuellt med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ronden är en komplex företeelse som går att göra mer omvårdnadsorienterad. När ronden sker på eftermiddagen inverkar den positivt på det dagliga omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan har mer tid att planera och kartlägga patientens omvårdnadsbehov. De olika personalkategorierna i vårdteamet lyfte fram den förbättrade arbetsmiljön i form av ökad tidseffektivitet, minskad upplevelse av stress och därmed mer tid till patienten. Slutsats: Denna studie visar att det är positivt med eftermiddagsrond, men det behövs ytterligare studier som undersöker vilka verksamheter som lämpar sig för liknande arbetsrutin. Omvårdnaden behöver stärkas på eftermiddagsronden och specialistsjuksköterskan kan ha en central roll för att lyckas med detta. Specialistsjuksköterskan i medicinsk omvårdnad kan fungera som den bro mellan omvårdnaden och den medicinska vetenskapen, där den patientcentrerade vården lyfts fram.

Introduktion: Statistik visar att antalet ambulansuppdrag i Sverige ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att många patienter som ringer ambulans ej är i behov av den avancerade akutsjukvård som ambulansverksamheten erbjuder. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård förväntas kunna avgöra vilka patienter som verkligen är i behov av ambulanstransport, samt vilka som kan lämnas kvar hemma. Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att prehospitalt bedöma om patienten kan lämnas hemma. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ design där 10 sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård samt minst två års klinisk arbetslivserfarenhet intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och 12 underkategorier. De tre kategorierna var: Vikten av patientfokuserad bedömning, Ambulanssjuksköterskans beslut samt Organisationen påverkar. Slutsats: Denna studie visar att ambulanssjuksköterskor till stora delar har samma upplevelser kring att bedöma om patienter kan lämnas hemma. Upplevelsen att flera olika faktorer påverkar beslutet är central och en oro över att fatta fel beslut präglar bedömningen. Om inte ambulanssjuksköterskan är helt säker på sitt beslut, eller patienten själv inte vill stanna hemma, får patienten oftast medfölja ambulansen. Detta skulle kunna resultera i onödiga kostnader för sjukvården samt att resurser utnyttjas felaktigt.

Bakgrund Hälso- och sjukvårdspersonal inom prehospital sjukvård uttrycker att det skiljer sig mellan att vårda barn och vuxna. Detta baseras på de anatomiska skillnaderna mellan barn och vuxna, de känslomässiga utmaningarna som uppkommer samt på grund utav att barn är en patientgrupp som de ej har frekvent kontakt med. Detta är i sin tur faktorer som kan påverka patientsäkerheten negativt.  Syftet Syftet var att belysa specialistsjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet vid prehospitalt vård av barn. Metod För arbetet valdes en kvalitativ intervjustudie med en frågeguide som datainsamlingsmetod. Åtta sjuksköterskor som arbetat inom prehospital akutsjukvård i minst ett år intervjuades individuellt. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat Resultatet påvisade att patientsäkerheten vid prehospital vård av barn påverkades av flertalet faktorer genom hela vårdkedjan. Faktorer som hur mycket information sjuksköterskorna kunde få från larmcentralen, till tryggheten och kompetensen gällande barns fysiologi, läkemedelsdoseringar samt behandlingsrutiner. Även faktorer som brist på utbildning och praktiska övningar gällande vård av barn samt icke optimala hjälpmedel för att transportera barnet på ett säkert sätt till vårdinrättning framkom.  Slutsats Denna studie ger en ökad kunskap om specialistsjuksköterskors upplevelser av patientsäkerheten vid prehospital vård av barn. Den visar att för att kunna uppnå god patientsäkerhet behövs tillgänglig, bättre storleksanpassad utrustning samt kontinuerlig medicinsk utbildning. Vidare behövs tydliga behandlingsrutiner samt hanteringsstrategier för att hälso- och sjukvårdspersonalen ska känna sig trygga i sitt omhändertagande av barn och på så sätt stärka patientsäkerheten ytterligare.