Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka övergången från förskola till förskoleklass utifrån organisations, grupp- och individnivå. Vi har valt att undersöka handlingsplaner kring övergångar, specialpedagogens roll och pedagogernas erfarenheter kring övergångar från förskolan till förskoleklassen men även vårdnadshavare upplevelser av sina barns övergångar från förskola till förskoleklass.Vår studie bygger på ett relationellt perspektiv, där vi utgår ifrån att barnet är en del i ett sammanhang och att barnet lever i olika världar. Specialpedagogik är ett flervetenskapligt kunskapsområde som hämtar sin grund i pedagogik men även områden som psykologi, sociologi, medicin och teknik bidrar till kunskapsutveckling. Anknytningsteorin är en stor del i studiens förståelse av förskolans verksamhet men även gränsteori och övergångsteorier till en viss del. Det systemteoretiska perspektivet används för att belysa ett komplext samspel mellan många olika faktorer på olika nivåer som grund för utveckling och lärande.Vi har genomfört en studie med hjälp av metodtriangulering och då i form av textanalys, enkäter och intervjuer.Resultatet visar att lärarna i studien följer handlingsplanen och de upplever att de har nytta av överlämningsdokumentet i det initiala mötet med barnen. Samtidigt efterlyses mer information kring barnets specifika egenskaper och behov; ett mer utförligt dokument. Båda specialpedagogerna lyfter frågor kring överlämningsdokumentets validitet och existens eftersom de anser att det formuleras så olika i dem. Det efterfrågas rutiner kring hur utformandet av dokumentet ska se ut. Båda vårdnadshavarna upplever att övergången till skolan inte blev som de hade förväntat sig fastän texten i överlämningsdokumentet stämde överens med hur de uppfattade sitt barn.

En sammanhängande skolgång är viktig för elever då omfattande skolfrånvaro kan begränsa möjligheterna för elever senare i livet. Syftet med studien är att undersöka och förstå vilka faktorer som några elever och specialpedagoger anser är betydelsefulla för att elever ska trivas i skolan, finna sina studier meningsfulla samt känna motivation att komma till skolan. Studien utgår från Antonovskys KASAM-teori och antar en kvalitativ forskningsansats, men innehåller också vissa kvantitativa inslag. Metoden som använts i studien är semistrukturerad intervju i par eller enskilt. Data kring området trivsel och skolfrånvaro samlades in från 13 elever och 8 specialpedagoger. I analysen av intervjuerna identifierades fyra övergripande teman. Dessa övergripande teman samstämde, till stor del, mellan eleverna och specialpedagogerna och innefattade skolans fysiska och psykiska miljöer, strukturer och anpassningar i undervisningssituationer, relationer samt känslan av trygghet. Studien visar att specialpedagogerna hade en god insikt i vad eleverna uttryckte som betydelsefullt för trivseln i skolan. Studien visar också att känslan av trygghet uppfattades som det viktigaste för att uppnå trivsel för eleverna. Enligt elever och specialpedagoger är det exempelvis viktigt att det finns en förutsägbar struktur i elevers skolsituation, trygga platser att vistas på samt att skolans personal lägger kraft vid att bygga positiva relationer mellan elever och personal.

No description available.

Abstrakt Studiens problemområde berör de faktorer och förutsättningar som avgör om och hur vi som specialpedagoger utifrån våra erfarenheter, bakgrund och utbildning kan vara med och forma och påverka den yrkesroll som inom en snar framtid ska bli vår. Syftet i studien är att fördjupa oss i specialpedagogers reflektioner runt sin yrkesroll för att få en ökad insikt i hur specialpedagoger inom grundskolan beskriver att deras uppdrag och yrkesroll har formats. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar som söker svar på vilka faktorer som påverkar utformningen av specialpedagogens yrkesroll samt vilka förutsättningar som finns för specialpedagoger att forma sin yrkesroll. Studien bygger på en kvalitativ datainsamlingsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av totalt sex specialpedagoger verksamma inom kommunala skolor i tre olika kommuner i Sverige. Studiens teoretiska ansats utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell (1979, 2009) vilken har en systemteoretisk grund. Resultatet utgörs av informanternas sammanställda reflektioner utifrån fyra temaområden. Studiens resultat visar att nästan alla informanter uppger att arbetet med elever prioriteras och alla informanter ingår i elevhälsan. Däremot är det endast två av informanterna som leder skolans arbete med pedagogisk utveckling. Det framkommer också att några informanter upplever sig ha luckor i kompetensen vilket hanteras på olika sätt. Resultatet pekar på att samtliga informanter får mandat för sitt uppdrag av rektor eller biträdande rektor. Genom resultatet berörs även utmaningar i yrkesrollen, förtroendeskapande och samarbetet kolleger emellan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger beskriver samverkan med fritidshemmet. Vi har i vårt empiriska material sökt vilka strategier specialpedagogerna använder i samverkan med fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma i skolenheter med fritidshems har empirin samlats in. Med inspiration av grundad teori har empirin bearbetats med en induktiv ansats. Vi har i diskussionen använt Hans-Åke Scherps (2013) modell för Vardagsinriktat Systematiskt Kvalitetsarbete (VISKA-modellen) som ett teoretiskt raster. Resultatet i studien visar de strategier specialpedagoger använder i sitt arbete med att samverka med fritidshemmet: främjande av kommunikation, tillgängliggöra specialpedagogisk kompetens samt prioritering av fritidshemmet. I diskussionen visar vi att specialpedagogens strategier framför allt gynnar samverkan och utvecklingen av fritidshemmet. Vi visar specialpedagogens strategier genom att omarbeta Scherps VISKA- modell, då specialpedagogens samverkan med fritidshemmet utgörs av strategierna i text samt i de blå pilar vi lagt in i modellen. Vi ser i vår slutsats att de intervjupersoner som verkar ha lyckats nå fritidshemmet, i sin roll som specialpedagog, beskriver strategier som leder mot en verksamhet där: - Specialpedagogen anpassar sin tillgänglighet så den fungerar för fritidshemmet, exempelvis genom relationsbygge och justeringar i rutiner. - Idén att all pedagogisk personal har likvärdig status om än olika uppdrag särskilt framhålls och då kan antas vara en del av skolans helhetsidé. - Fritidshemmet är en del av skolans verksamhet; dess helhetsidé. - Det finns strategier för och tid avsatt för utveckling av fritidshemmet. - Motstånd och hinder som tid och prioriteringar minskar och samverkan ökar.

Sammanfattning/Abstract Lindqvist,Simon, Weeks,Lisa (2022). Ordination: 150milligram bildstöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vi hoppas att vår studie kan bidra till en ömsesidig förståelse för den andra parten mellan handledare och handledd. Genom denna förståelse hoppas vi kunna bidra till att öka inblicken, tydliggöra möjligheter och att belysa fallgropar för specialpedagogen utifrån det handledande uppdraget.   Syfte och frågeställningar Vi vill utifrån lärares perspektiv ta reda på hur och bidra med kunskap om hur specialpedagogens handledning kan utvecklas och förbättras. Hur önskar lärare att handledning ska gå till av specialpedagog? Vad vill lärare få ut av handledning av specialpedagog?  Hur kan man utifrån systemteori och maktbegreppet förstå intervjupersonernas erfarenheter av handledning av specialpedagog?   Teori De teoretiska utgångspunkterna är det systemteoretiska perspektivet samt maktbegreppet.    Metod Vi har använt oss av mixade metoder, enkätundersökning av kvantitativ ansats, intervjuer av kvalitativ ansats. Studien har gjorts utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt med tyngdpunkt på intervjuns förberedelser och genomförande.  Vi valde denna metod för att få en bred och djup bild över lärares erfarenheter och önskemål om handledning.    Resultat Resultatet av studien visar att erfarenheterna för handledning skiljer sig markant. Även kunskapen kring begreppet handledning skiljer sig åt. Genomgående önskar lärare att handledning ska vara rådgivande och agera stödjande för pedagoger. Detta främst utifrån ett individuellt elevperspektiv. Resultatet pekar på att pedagoger önskar ett systematiskt strukturerat arbetsverktyg som grundar sig på ett verklighetsnära förhållningssätt. Det som utmärker sig mest till skillnad från tidigare forskning är att studien utgår från lärarnas perspektiv, vilket är sällsynt i tidigare forskning. Vår undersöknings enkät kompletterar Sundqvists (2012) forskning där hon intervjuat fåtalet lärare. Genom enkäten får vi en bredare bild över lärares erfarenheter och önskemål. Resultaten har även, utifrån våra teoretiska utgångspunkter bidragit till att synliggöra komplexiteten utifrån yrkesrollen specialpedagog och det handledande uppdraget.    Specialpedagogiska implikationer Grundförutsättningar för det handledande uppdraget är att en fruktbar relation till specialpedagog upplevs av pedagogerna. Arbetar specialpedagogen för långt ifrån lärarna upplevs avsaknad av verklighetsförankring, vilket leder till att handledningen blir lidande.   Om pedagoger känner att specialpedagog visar ödmjukhet, kunskap och intresse för pedagogernas arbetssituation och utmaningar ökar möjligheterna för att handledningen upplevs positiv. Ett långsiktigt tänkande är av vikt för att kunna implementera handledningens samtliga delar, att visa trygghet och stabilitet som handledare. Att tydliggöra handledningens funktion, ramar och konfidentialitet så lärarna kan lita på att det som sägs under handledningen stannar där.   Nyckelord   Handledning, handleda, rådgivning, specialpedagog

No description available.

Syftet med undersökningen har varit att belysa specialpedagogernas utrymme att utöva sin profession och forma sin yrkesidentitet. Tidigare undersökningar har visat att yrkesgruppen har svårt att hävda sitt uppdrag och möjligheter att utöva yrket enligt de intentioner som finns i examensordningen. Det får i sin tur konsekvenser för hur framgångsrika specialpedagogerna blir i sin yrkesutövning. Eftersom tidigare studier visar att rektor är viktig för yrkets möjligheter att utöva sina befogenheter men också att rektorerna är en grupp ser yrket som otydligt har arbetsgivarna syn på uppdraget varit i fokus. Det har skett genom att använda platsannonser som data och med diskursanalys som metod analyserat hur platsannonserna beskriver uppdraget. För att identifiera hur texter bygger på andra texter och skapa en verklighet har platsannonserna jämförts med varandra i ett historiskt perspektiv relaterade till examensordningarna. Som ett raster i undersökningen har begreppet inkludering använts. Resultatet visar att platsannonsernas texter till delvis bygger på varandra och att arbetsgivarna, med en fördröjning i tid, i stor utsträckning följer examensordningarna. Det innebär att specialpedagogerna i stor utsträckning får utrymme att utöva sin professionalitet och forma en yrkesidentitet. Orsakerna till specialpedagogernas upplevda svårigheter att utöva sin profession bör undersökas i andra sammanhang.

Guzmán, Melina och Svensson, Karolina (2022). Den specialpedagogiska professionens förändring - en studie om specialpedagogiska yrken i och utanför skolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Resultatet visar att de arbetsuppgifter som har präglat yrket har gått från specialiserade inriktningar till att bland annat vara en kvalificerad samtalspartner. Yrkesrollen har över tid förändrats och blivit bredare vilket har gjort att yrket upplevs som otydligt i skolan. Vidare visar studiens resultat hur specialpedagoger utanför utbildningsverksamheter förefaller ha en starkare professionalisering än specialpedagoger inom utbildningsverksamheter. Specialpedagogen utanför skolan arbetar mer individanpassat i kontrast till specialpedagogen inom utbildningsverksamheter som arbetar mer på grupp och organisationsnivå.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens uppdrag ur förskollärares perspektiv, samt ta reda på vilket samarbete förskollärare önskar med specialpedagogen. För att besvara syftet kom vi fram till följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärarna handledningen de får av specialpedagogen? Vilka framgångsfaktorer framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Vilka utmaningar framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Frågeställningarna synliggör och visar på perspektiv som ger nya sätt att förstå och förklara specialpedagogens arbete i förskolan. En kvalitativ design har varit grunden för studien där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I studien har åtta förskollärare intervjuats. Vår analys utgår från två specialpedagogiska perspektiv, relationella och det kategoriska. Resultatet visar att specialpedagogen vid handledning bekräftar förskollärarnas förhållningssätt. Det skiljer sig åt hur specialpedagogen arbetar med att ge stöd, råd och verktyg samt hur arbetsmetoder och verktyg utvärderas. Förskollärarna önskar att specialpedagogen skulle ha mer tid i förskolan för att kunna implementera nya arbetssätt och verktyg. Resultatet tyder på att en specialpedagog i varje förskola skulle kunna skapa en närmare relation till barnet och till arbetslaget.