<p>I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter. Den kommer även att behandla hur man kan arbeta hemma för att främja personen både socialt och emotionellt. En liten del av arbetet kommer att belysa hur man diagnostiserar och utreder barn med dyskalkyli.</p><p>Mitt syfte med detta arbete är att lyfta fram dyskalkyli i skolan och redogöra hur man kan arbeta aktivt kring diagnosen i skolan och hemmet.</p><p>Genom litteraturstudien så fick jag reda på vad diagnosen dyskalkyli är ur en ren medicinsk och forsknings synvinkel. Det stod förklarat hur man kan upptäcka dyskalkyli, alltså vilka symtomen är och vad man som pedagog ska vara uppmärksam på. Litteraturen gav mig även konkreta tips på hur man som pedagog kan hjälpa elever som har denna problematik. Detta kunde vara exempelvis övningar som tränade upp igenkännandet av siffror och symboler, eller övningar som tränade eleverna på klockan och tidsuppfattning.</p>

Handledning är en metod för lärande och utveckling som används på arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen är den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle få en djupare kunskap om specialpedagogens syn på handledning. För att få svar på syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingått i studien, där vi i intervjuerna utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor. Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn på handledning till största delen överensstämmer med den litteratur som finns i ämnet. Specialpedagogens syfte med handledning är att genom handledning stärka personalens yrkeskompetens och att det i sin tur gynnar barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens uppfattning av sin roll i handledningssituationer varierar. Arbetskamrat, samtalsledare eller expert, beror på i vilket uppdrag man handleder.

I denna uppsats så kommer jag att belysa ämnet dyskalkyli. Jag kommer genom fakta från aktuell litteratur redogöra vad dyskalkyli är. Jag kommer även genom en livsberättelse att kunna berätta för er om hur det är att leva med dyskalkyli. Genom livsberättelsen så kommer vi få möjligheter att följa en 12-årings erfarenheter och hans vardag, både i och utanför skolan. I uppsatsen tas det upp hur skolan arbetar med elever med specifika matematiksvårigheter. Den kommer även att behandla hur man kan arbeta hemma för att främja personen både socialt och emotionellt. En liten del av arbetet kommer att belysa hur man diagnostiserar och utreder barn med dyskalkyli. Mitt syfte med detta arbete är att lyfta fram dyskalkyli i skolan och redogöra hur man kan arbeta aktivt kring diagnosen i skolan och hemmet. Genom litteraturstudien så fick jag reda på vad diagnosen dyskalkyli är ur en ren medicinsk och forsknings synvinkel. Det stod förklarat hur man kan upptäcka dyskalkyli, alltså vilka symtomen är och vad man som pedagog ska vara uppmärksam på. Litteraturen gav mig även konkreta tips på hur man som pedagog kan hjälpa elever som har denna problematik. Detta kunde vara exempelvis övningar som tränade upp igenkännandet av siffror och symboler, eller övningar som tränade eleverna på klockan och tidsuppfattning.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter. Resultatet av undersökningen visar att matematiksvårigheter är ett komplext område, där många orsaksförklaringar behöver beaktas för att hjälpa berörda elever. Vidare visar resultatet att samtliga intervjuade anser att specialpedagogiska insatser ofta är tillräckliga för att lyckas vända elevernas svårigheter och att elever i behov av särskilt stöd i matematik behöver specialutformad undervisning i mindre grupp eller enskilt.

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter. Resultatet av undersökningen visar att matematiksvårigheter är ett komplext område, där många orsaksförklaringar behöver beaktas för att hjälpa berörda elever. Vidare visar resultatet att samtliga intervjuade anser att specialpedagogiska insatser ofta är tillräckliga för att lyckas vända elevernas svårigheter och att elever i behov av särskilt stöd i matematik behöver specialutformad undervisning i mindre grupp eller enskilt.</p>

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur lärare arbetar och upplever språk och språkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjälpmedel lärarna använder till elever med dyslexi.       Mina frågeställningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.       Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att få längre tid på sig, delta i väl förberedda lektioner och få muntliga instruktioner. När det gäller läsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lätt tappar självförtroendet och intresset avtar för att fortsätta läsa och skriva. En ständig oro och ångest finns. Lärarrollen är viktig då det gäller att möta eleven på rätt sätt, använda olika arbetstätt genom att eleven får vara både i smågrupper och helklass där den traditionella lärarledda undervisningen är gynnsam. Resultatet visar även att det finns många och bra hjälpmedel för att eleven ska få stöd i sin undervisning vilket överensstämmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag läst.      Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen säger gällande elever med dyslexi.

Vår studie ger en inblick i hur platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har. Preciseringen av arbetsuppgifter och kvalifikationer i platsannonserna styrs av vilka specialpedagogiska behov som finns på skolan. I många platsannonser efterfrågas utökad kompetens, till exempel kunskap/erfarenhet av kompensatoriska hjälpmedel och neuropsykiatriska funktionshinder, vilket kan tyda på att det förutsätts att specialpedagoger eller speciallärare bör ha dessa kompetenser.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad yrkesverksamma inom förskoleverksamheten anser om synen på arbetet med språket. För att uppnå syftet valde vi att intervjua nio olika förskoleverksamheter i fem olika städer i landet. Även ta reda på vilket samarbete pedagogerna har med vårdnadshavare, även vilken syn yrkesverksamma har om vem som får stöd i sin språkutveckling. Hur informanterna går tillväga för att samarbeta med vårdnadshavarna och tillsammans utvecklar verksamheten. För att besvara syftet i denna forskning valde vi att utgå ifrån en kvalitativ metod och strukturerade intervjuer med personal som arbetar på de förskolor som ställde upp för intervju. För en djupare förståelse för hur verksamheterna arbetar med språkutvecklingen, har intervjuerna varit mer fokuserat på informanternas innehåll och synpunkter formades inte för att inte vägleda informanternas svar. Studien innehåller även litteratur material inom detta område, som har analyserats utifrån intervjuernas material och sedan vävts samman till ett resultat angående språk, tal och kommunikation. Det vi har kommit fram till i denna studie är att det inte riktigt finns något speciellt sätt pedagogerna arbetar på. Däremot har pedagogerna språket alltid centralt i deras planering utifrån alla barns behov i den dagliga verksamheten. Även att teorierna Behaviorismen och Sociokulturell samspela med den dagliga uppfostran inom språkutvecklingen, deras syn på uppfostran tillsammans speglar hur yrkesverksamma arbetar i dagens förskoleverksamhet.

Syftet med den här studien är: (1) att undersöka vilken uppfattning klasslärare, specialpedagoger och logopeder har om språkstörning, samt hur de identifierar en språkstörning, och (2) att undersöka vilka arbetssätt och metoder klasslärare använder sig av för att stödja barnen i deras språkutveckling i årskurserna 1 – 3. De metoder som har använts i den här studien är intervjuer och observationer med klasslärare, specialpedagoger och en logoped. Resultatet i den här studien visar att man misstänker att ett barn lider av en språkstörning om det finns brister i exempelvis kommunikationen. Barn med språkstörning kan också lida av koncentrationssvårigheter. Resultatet visar främst att tydlighet i undervisningen är viktigt när man undervisar elever med språkstörning.

The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding how special needs education teachers and preschool teachers constitute the role of the special needs education teacher in a minor muncipality. DIscourse analysis method and approach was used in this study, where two discourses, the inclusicve and neuropsychiatric, were identified. Within these discourses, five subject positions emerged: sounding board, supervisor, advisor, gatekeeper and expert. A number of organizational problems were identified in relation to the special needs educations teachers´role in the preschool context. These concerned the expectations of the special needs education teacher and organizational factors. The findings implies that the preschool teachers and the special needs education teachers differ in their connection to the practical operations of the preschool. Discussions of regulating the special educations teachers´role in preschool policy ducuments, regulations and guidelines conclude this study.