Sammanfattning/AbstractPavlovic, Suzana & Pettersson, Isabelle (2018). En tillgänglig lärmiljö för alla barn- enintervjustudie med förskolpedagoger, specialpedagog och barn. Specialpedagogprogrammet,Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp.En tillgänglig lärmiljö ska tillhandahållas alla barn oavsett vilka olika förutsättningar ochbehov barn har. Denna studie belyser några olika uppfattningar som finns angående entillgänglig lärmiljö för alla barn. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuatinformanterna. Barnen har suttit i fokusgrupper och de vuxna har blivit intervjuadeindividuellt. Vi har använt oss av sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiskaperspektiv samt Specialpedagogiska Skolmyndighetens (SPSM) tillgänglighetsmodell när vianalyserat resultatet.

ProblemområdeVi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut?Teoretisk ramI undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser. Ett specialpedagogiskt perspektiv och ett systemteoretiskt perspektiv. I det specialpedagogiska perspektivet finns två dominerande synsätt, det kategoriska/kompensatoriska perspektivet där eleven ses som bärare av sina problem samt det relationella/kritiska perspektivet där pedagoger och annan berörd personal på skolan ser till elevens totala situation i relation till omgivningen. Det systemteoretiska perspektivet innebär att pedagoger och annan berörd personal utgår från helheten och har ett helhetstänkande där individ och organisation ses i sitt sammanhang.MetodVårt arbete är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en dokumentanalys. Det empiriska materialet som ligger till grund för arbetet består av intervjuer med sex specialpedagoger samt en dokumentanalys av formulär för pedagogiska utredningar.Resultat med analysResultatet av vår undersökning visar att alla specialpedagoger själva upplever att de har tydliga rutiner för hur de arbetar med pedagogiska utredningar samt att beslutet att genomföra en pedagogisk utredning alltid måste gå via elevhälsoteamet. Samtliga specialpedagoger samlar den information som ligger till grund för utredningen på liknande sätt och de skriver själva den pedagogiska utredningen. När det gäller dokumentationen visar resultatet att specialpedagogerna använder sig antingen av en mall som finns i kommunen eller skolverkets mall för pedagogisk utredning som de gjort om till sin egen för att passa verksamheten bättre.Vår analys är att de informanter som använder sig av kommunens mallar verkar ha en trygghet i den färdiga mallens struktur medan de som använder Skolverkets mallar ser ut att ha en större frihet vid skrivandet av pedagogiska utredningar.KunskapsbidragVår förhoppning med detta arbete är att öka kunskapen inom området samt bidra till att ämnet diskuteras och därav bidra till att höja kvaliteten inom detta område ute på skolorna.Specialpedagogiska implikationerSom blivande specialpedagoger anser vi att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv kring eleven och alltid se till elevens bästa samt att det finns tydliga riktlinjer och rutiner för hur pedagogiska utredningar ska genomföras. En stor del av vårt arbete som specialpedagoger kommer att handla om att arbeta med förebyggande insatser och att sätta in rätt åtgärder i rätt tid. En annan viktig del av vårt arbete är att stötta och vägleda pedagogerna i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Förväntat kunskapsbidrag.Med denna studie vill vi undersöka om hundassisterande pedagogik är ett redskap för specialpedagogen som innebär att vi skapar en välkomnande lärmiljö som reducerar stress och ökar motivationen för att klara utbildningsmålen. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv ska specialpedagogen arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Ett hälsofrämjande förhållningssätt kännetecknas av ambitionen att identifiera, stärka och ta hänsyn till elevens egna resurser för att främja hens hälsa samt förebygga och hantera sjukdom. Vilket innefattar att ha ett salutogent perspektiv. Specialpedagogen är passagen mellan elev, skola och hundassisterande pedagogik med sina kunskaper på nivåerna, individ-, grupp- och organisationsnivå. Studien har följande frågeställningar; På vilka sätt påverkar hundassisterande pedagogik specialpedagogens yrkesroll? Vad kan hundassisterande pedagogik bidra med till elevens möjligheter att nå utbildningsmålen? Teori och metod.Studien är en kvalitativ studie med användning av fenomenografi som metodanalys med halvstrukturerade intervjuer utifrån ett sociokulturellt perspektiv och KASAM. Vår kropp är en organism som fungerar i sin helhet. Förhållandet hälsa, de fysiologiska effekterna, hormoners inverkan gör att elever som har alla variablerna i balans visar ett mer hälsosammare liv och att sin syn på tillvaron är mer realistisk. Ett holistiskt tänkande är där allt samverkar; hälsan, kroppen och tanken. Hormonet oxytocin involveras med dess olika stimulansområden. Flera sinnen stimuleras i lärmiljöer som skapas runt hundassisterande pedagogik. Att studera interaktionen elev och hund innebär ett otal variabler som kan liknas vid ett komplext system. Anpassningar görs automatiskt i det komplexa mötet mellan elev och hund. Ett otal faktorer och variabler, ett komplext system som vi specialpedagoger behöver ta del av och ha kunskaper om. Resultat och implikationer.Studiens resultat och implikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv visar att hundassisterande pedagogik skapar nya lärmiljöer där sociala kompetensen stärks och höjer motivationen för att utbilda sig som höjer utbildningsmålen för eleven. Samarbete mellan specialpedagogen och hundteamet är en förutsättning för att nå elever i behov av att hitta lusten att lära. En kontinuitet i mötena med hundteam och elev höjer effekterna av oxytocinets inverkan. Hundteamets unika förmåga att använda icke verbal kommunikation som samarbetsmodell innebär att det blir ett kravlöst lärande där eleven alltid få känslan av att lyckas. En elev som är i balans och känner att skolans utbildning är meningsfull höjer sina prestationer utifrån skolans utbildningsmål. Hundassisterande pedagogik innebär ett nära samarbetande team av hund och hundförare, båda med pedagogisks utbildning. Pedagoghunden startar arbetet med eleven och sedan tar hundföraren över med pedagogiska kursmål som specialpedagogen initierat utifrån elevens behov. Hundteam kan arbeta både med enskilda elever och i elevgrupper allt beroende av vilka syften och mål som arbetats fram av specialpedagog eller elevhälsoteam, EHT.

Sammanfattning/Abstract Maria Rostvall och Cecilia Wallén (2022). Psykisk ohälsa i skolan ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och ambition med vår studie är att åskådliggöra hur specialpedagogen kan vara ett stöd i arbetet mellan elevhälsoteam (EHT) och klassrum för att öka pedagogers kompetens att arbeta salutogent och på ett adekvat sätt kunna bemöta frågor som berör ungas psykiska ohälsa. De fyra frågeställningar som har använts är: Vilken kunskap behöver specialpedagogen ha kring pedagogers syn på arbetet med psykisk ohälsa i skolan? Hur kan specialpedagogen medverka som stöd till pedagoger i bemötandet av barn i psykisk ohälsa? Hur kan specialpedagogen ge stöd till pedagoger i arbetet med elevers syn på psykisk ohälsa och känsloyttringar i ett förebyggande arbete? Hur kan skolan arbeta förebyggande med psykisk ohälsa ur ett specialpedagogiskt perspektiv?  I studien finns en abduktiv ansats där empiriskt material kopplats till teori och tidigare forskning. För att samla empiri har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Specificerade frågor har ställts till pedagoger utifrån deras behov och till specialpedagoger gällande vilken kunskap de behöver och stöd som de kan ge.  För att belysa frågeställningarna ur ett specialpedagogiskt perspektiv har empirin och tidigare forskning förankrats i förhållande till KASAM och relationsteori där ledord bland annat är sammanhang, begriplighet, mellanmänskliga möten och kommunikation. Resultatet visar att behovet av kunskap om psykisk ohälsa är stort. Framträdande är nödvändighet av intern kunskap om de elever som pedagogerna dagligen möter samt att arbetsuppgifter för olika yrkesroller och professioner inom skolan behöver förtydligas. Det behöver finnas en öppenhet, möjlighet till kommunikation och ett samarbete mellan pedagoger, specialpedagoger och EHT. Resultat visar också på behov av en tydlig definition av begreppet psykisk hälsa samt kunskaper genom relevant forskning. Metoder som berörs är samarbete, handledningstillfällen och ​​regelbundet organiserade kollegiala diskussioner som arenor för fördjupning av kunskaper om elever och aktuell forskning som ett stöd i det dagliga arbetet.  Implikationer av studien visar på det specialpedagogiska perspektivets betydelse i arbetet med psykisk hälsa. Specialpedagogen kan bidra med en helhetssyn samt vara en länk mellan klassrum, EHT och externa instanser för att skapa förutsättningar för förståelse för de elever pedagoger arbetar med. För att öka gemensam kunskap inom kollegiet och för att gynna det salutogena arbetet kan specialpedagogen medverka i att precisera olika yrkesrollers uppdrag, redogöra för befintlig arbetsgång, definiera psykisk hälsa samt vara den som leder kollegialt arbete med utgångspunkt i relevant forskning.   Nyckelord Elevhälsoteam (EHT), KASAM, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, specialpedagogiskt perspektiv

Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys av nio lärares beskrivningar av Singaporematematik, har som syfte att redogöra för lärares erfarenheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv och vad Singaporematematiken kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer och urvalet har skett genom redan tidigare kända kontakter med kriteriet att lärarna ska ha erfarenhet av att arbeta med Singaporematematik och elever i matematiksvårigheter. Urvalsmetoden kan benämnas som snöbollsurval. Analysen av resultatet visar att lärarna i huvudsak beskriver sin undervisning ur ett relationellt perspektiv med kategoriska inslag. Lärarnas engagemang och intresse för undervisning, matematik och elevers lärande är det som i grunden är viktigt. När lärarna beskriver synen på elevernas lärande visar resultatet att Singaporematematik enligt analysen kan leda till djupare förståelse, ökad motivation och engagemang hos eleverna. Blockmodellen förklaras som ett visuellt verktyg som lärarna beskriver kan fungera som en hjälp för eleverna i bryggan mellan det konkreta och det abstrakta. Vår slutsats är att Singaporematematik kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten en tydlig struktur, ökad kommunikation i klassrummet, gemensamt lärande, differentierad undervisning och stöd för eleverna att vandra mellan olika representationsformer. Dock behöver inte denna undervisning benämnas Singaporematematik och undervisningen behöver inte vara kopplat till något speciellt läromedel.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att redogöra för vad aktuell forskning säger om hur elever kan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen med hjälp av digitala verktyg. Skolan har historiskt sett exkluderat de elever som har generella matematiksvårigheter genom segregerade lösningar. Våra egna erfarenheter och forskning visar att digitala verktyg ofta finns i skolor men inte används till sin fulla potential. Denna studie utgår ifrån Göransson och Nilholms (2014) teori om inkludering där de presenterar fyra olika idéer om vad inkludering kan vara. Resultatet i denna studie visar att inkludering med hjälp av digitala verktyg kan uppnås genom individanpassning, detta kan ske genom lättillgängliga mjukvaruprogram som exempelvis tillägg i Google Chrome. Vidare visar resultatet att inkludering med hjälp av digitala verktyg kan uppnås genom motivation och engagemang, detta genom exempelvis datorspelsprogrammet ”Minecraft Education Edition” som förespråkar samarbete. Inkludering är ständigt aktuellt och den ökande digitaliseringen av skolan gör att det finns behov av fortsatta studier. / This systematic literature review provides an overview of current research regarding how students can be included in regular mathematics education using digital tools. Historically, schools have excluded students with general mathematics difficulties through segregated solutions. Our experiences and research indicate that digital tools are often present in schools but are not utilized to their full potential. This study is based on Göransson and Nilholm's (2014) theory of inclusion, which presents four different concepts of inclusion. The findings of this study demonstrate that inclusion with the aid of digital tools can be achieved through individualization. This can occur through readily accessible software programs, such as Google Chrome extensions. The results further demonstrate that inclusion through the use of digital tools can be achieved through motivation and engagement, as exemplified by the computer game program "Minecraft Education Edition", which promotes collaboration. Inclusion remains a timely and relevant topic, and the increasing digitalization of schools necessitates further research in this area.

Syftet med studien var att ge en bild över hur två olika matematiska läromedel för årskurs fyra är utformade och vad i utformningen som är anpassat för elever med NPF. Studiens inledning beskriver bakgrunden till val av ämne samt kortfattat viktiga delar för studien. Efter studiens inledning kommer bakgrundsavsnittet som inleds med att beskriva styrdomententens roll för studien. Fortsatt i inledningen berörs sedan NPF samt diagnoser inom NPF. Därefter beskrivs en gemensam svårighet för elever med NPF och det är de exekutiva funktionerna och som avslutning av bakgrunden beskrivs läromedlets roll i skolan, läromedlets roll för elever med NPF och en sammanfattning av tidigare forskning. Sedan lyfts studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska utgångspunkter är det relationella specialpedagogiska perspektivet samt Cognitive load theory. Metoden bygger på en sammanställning av variabler för vad anpassat läromedel för elever med NPF är samt variabler för minskad kognitiv belastning. Dessa jämfördes och bildade tillsammans tre dimensioner med tillhörande frågor. Frågorna ställdes till läromedlen som blev resultatet av studien. Resultatet diskuteras sedan genom att jämföra läromedel med varandra för att sedan lyfta upp de positiva delarna i läromedlen för vad som är anpassade för elever med NPF och vad som minskar den kognitiva belastningen. Det framkommer av studien att det finns positiva företeelser i läromedlen som bland annat ökande svårighetsgrader av uppgifterna, uppgifterna bygger till vissa delar på elevernas förkunskaper och läromedlen har en igenkännande struktur. Det finns exempeluppgifter med lösningsförslag i läromedlen som är till fördel för elever som i vanliga fall har en historia av att misslyckas och underprestera i matematik. Slutsatsen är att det finns positiva företeelser i de båda läromedlen som är bra för elever med NPF, dock finns stora variationer mellan elever med NPF vilket medför att dessa företeelser inte alltid passar för alla. Det är upp till varje undervisande lärare att anpassa undervisningen till rådande situation, grupp och individ.

Grunden för begreppet inkludering är Salamancadeklarationen. Den antogs 1994 men det finns fortfarande otydlighet i vad som menas med inkludering i praktiken. I den här litteraturstudien undersöks innebörden av inkludering i matematikundervisningen för elever som har matematiksvårigheter utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Studien utgår ifrån tre specialpedagogiska perspektiv: individperspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultaten visar att forskning med utgångspunkt i ett individperspektiv föreslår olika strategier för lärare för att möta behov hos elever som har svårigheter. Det kritiska perspektivet fokuserar på mer på en organisatorisk nivå, men resultaten understryker att lärarnas metoder är viktiga. De lyfter också fram brister på olika former av resurser, såsom lärartid och lärarutbildning. Forskning ur dilemmaperspektivet betonar att alla lösningar innebär en avvägning av för- och nackdelar och att en inkluderande undervisning samtidigt kan vara både positiv och negativ för eleven. / THe Salamanca Statement (1994) is the base for inclusive education. This international declaration came to establish the concept of inclusion. However, after all these years the meaning of inclusion in implementation is not clear. To address this unclarity, this literature review attempts to examine the impact of inclusion in mathematics education for students having difficulties with mathematics. The study focuses on special education research from three different viewpoints: the individual perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. Results show that the research from the individual perspective suggest several strategies for a teacher to address the needs of the pupils that have difficulties. The critical perspective research focuses more on an organizational level, but the findings also suggest that teaching methods are important. These studies also imply the importance of resources such as teacher time or teacher education. The dilemma perspective focuses on the trade-offs between different solutions, inclusion can have both positive and negative impacts on the student.

Sammanfattning/abstraktForskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål – d.v.s. en skola med 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9, enligt Skolverkets statistik.Preciserade frågeställningar: Vilka faktorer leder till att alla elever når kunskapsmålen på den aktuella skolan, enligt rektor, biträdande rektor, specialläraren och specialpedagogen? Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder på skolan, enligt specialpedagogen?Studiens teoretiska förankring utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats samt specialpedagogiska perspektiv. Vidare belyses (PESOK) - en modell för att kunna bedöma en skolas pedagogiska och sociala klimat, vars resultat kan användas för att förklara framgångsrika skolors arbete. Utgångspunkterna i (PESOK) är organisations- och socialisationsteoretiska.Jag ville fördjupa mig i en verksamhet och få en bild av vad nyckelpersoner i verksamheten anser att det är för faktorer som leder till skolans framgångar med alla elever. Undersökningen är en gjord som en fallstudie, byggd på halvstrukturerade intervjuer. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod har använts för att bearbeta data.I studiens resultat framhöll samtliga informanterna att goda relationer är mycket betydelsefullt för att alla elever ska kunna nå målen. En annan framgångsfaktor som informanterna lyfte fram, var en omfattande kartläggning av elevernas språk/läsutveckling som påbörjas i förskoleklassen. Kartläggningen görs som ett förebyggande arbete för att kunna sätta in tidigt stöd, om behovet finns. Datorer till alla ansågs vara viktigt för att kunna anpassa skolarbetet så att alla kan nå målen och även som en del till inkludering. Framgångfaktorer som är utmärkande för (PESOK) stämde väl överens med informanternas uppfattningar. Det pekar på att detta är en skola som har ett gynnsamt pedagogiskt och socialt klimat, vilket gör att även elever med sämre förutsättningar (elever i svårigheter eller med sämre socioekonomisk bakgrund) når målen. Specialpedagogens uppfattningar speglade ett tydligt relationellt specialpedagogiskt perspektiv, där också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet gjorde sig synligt. Specialpedagog och speciallärare har en framträdande roll i verksamheten. De är involverade i skolans utvecklingsarbete och i klassrummen och ser till att få lärarna med sig. Elever som är i behov av särskilt stöd är allas ansvar. Specialpedagogen nämnde att skolans aktieägaravtal med möjlighet för personalen att äga aktier kunde vara en faktor som påverkade lärarnas engagemang – viljan att ibland ge lite mer av sin tid. Skolans specialpedagogiska arbete var en naturlig del av verksamheten där alla elever förväntas nå målen.

No description available.