The aim of this study is to contribute furthermore to understand the complexity of the process of learning to read and write in an inclusive environment. It focus on the syllable instead of the phoneme as a unit in this process which is not the most common way of doing it. The report is based on a qualitative analysis of this task in pre-school and grade one at a primary school in a small municipality. In the result, I have found, that the very structured working process and the diagnostic approach helps the teachers to understand on what level pupils are at. The pupils who start working this way in pre-school, feel safe knowing what is expecting from them and they also learn from each other. All pupils in grade one have, before w 45 in autumn term, very good letter knowledge and have learnt how to read words with two syllables with a consonant-wovel-structure. When pupils have difficulties in certain parts, the teachers can support them individually or in mixed small groups in or close to the classroom. In the theoretical studies, I have found out, that the syllable is a natural unit included in the spoken language and that it is a natural link between the spoken and written language. The pupils themselves draw the conclution about the relationship between letters and sounds which leads to a development of phonological awareness.

AbstractRapporter från Skolverket visar att många elever inte når målen i matematik.12 % av eleverna i åk 9 nådde inte godkäntgränsen på ämnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). Utifrån provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvårigheter möter eller mött. Är det så att de blivit utslagna från skolans matematikundervisning redan innan de nått högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanåren så att de ska bli godkända i matematik åk 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna såg ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i åk 6 från två olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd. I syfte att få en djupare förståelse för deras upplevelser har vi använt oss av en halvstrukturerad intervjuteknik. Vi utgick från fyra olika teman som handlade om deras inställning till matematikämnet, upplevelser av undervisning, uppfattning om egen förmåga samt erfarenheter och upplevelser av stöd. Matematik ansåg sig eleverna endast att ha nytta av i skolan eller möjligtvis i affären. Undervisningen beskrevs som traditionell med genomgångar av läraren och räknande i läroboken. Fokus låg på att hinna med sitt beting i matematikboken. Några exempel på andra aktiviteter på lektionerna framkom också ur intervjuerna. Multiplikation och division var områden som flera uppgav sig ha problem med. Det specialpedagogiska stöd som eleverna beskrev var flexibelt organiserat, såväl i tid, rum som utformning. Specialundervisningen, som vi tolkar elevernas intervjusvar, bestod ofta av ”mer av samma” som klassrums-undervisningen. Det framkom dock stora variationer i elevernas upplevelser kring specialundervisningen.

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts. Studiens resultat kopplas och diskuteras både utifrån aktuell forskning och Bronfenbrenners teori. Studiens resultat visar sammanfattningsvis att det behövs en stor mängd av varierande specialpedagogiska stödinsatser på förskolor, för att barn med hörselnedsättningar ska få en gynnsam utveckling. Variationen av uppfattningar angående specialpedagogiskt stöd ger en rikare och vidgad bild av vad det hela handlar om. De viktigaste och mest prioriterade stödinsatserna anses finnas i områdena kommunikationsstöd och psykosocialt stöd. Studien visar att teckenspråk är ett nödvändigt kommunikationsredskap. Närvarande pedagoger är ett viktigt psykosocialt stöd. Även andra delområden av specialpedagogiskt stöd, så som kognitivt stöd, motoriskt stöd, stöd i den fysiska miljöns utformning och stöd på organisations- och samhällsnivån är av stort värde. I resultatet synliggörs också uppfattningar angående stöd som ges ur olika specialpedagogiska perspektiv, bl.a. stöd utifrån individ-, grupp och organisationsperspektivet. Genom en diskussion med koppling till Bronfenbrenners teori synliggörs hur olika delar av specialpedagogiskt stöd samspelar. Mitt resultat visar att pedagogerna har en positiv uppfattning av specialpedagogernas arbete. Trots att studien synliggör en mängd goda exempel framkommer det uppfattningar om att det fortfarande saknas stöd, så som ekonomiska resurser, tillräckligt med pedagoger och kompetens. I studien framkommer det också att det finns en stor brist på forskning och styrdokument med konkreta riktlinjer, vilket också har betydelse för en gynnsam utveckling för barn med hörselnedsättningar.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts. Studiens resultat kopplas och diskuteras både utifrån aktuell forskning och Bronfenbrenners teori. Studiens resultat visar sammanfattningsvis att det behövs en stor mängd av varierande specialpedagogiska stödinsatser på förskolor, för att barn med hörselnedsättningar ska få en gynnsam utveckling. Variationen av uppfattningar angående specialpedagogiskt stöd ger en rikare och vidgad bild av vad det hela handlar om. De viktigaste och mest prioriterade stödinsatserna anses finnas i områdena kommunikationsstöd och psykosocialt stöd. Studien visar att teckenspråk är ett nödvändigt kommunikationsredskap. Närvarande pedagoger är ett viktigt psykosocialt stöd. Även andra delområden av specialpedagogiskt stöd, så som kognitivt stöd, motoriskt stöd, stöd i den fysiska miljöns utformning och stöd på organisations- och samhällsnivån är av stort värde. I resultatet synliggörs också uppfattningar angående stöd som ges ur olika specialpedagogiska perspektiv, bl.a. stöd utifrån individ-, grupp och organisationsperspektivet. Genom en diskussion med koppling till Bronfenbrenners teori synliggörs hur olika delar av specialpedagogiskt stöd samspelar. Mitt resultat visar att pedagogerna har en positiv uppfattning av specialpedagogernas arbete. Trots att studien synliggör en mängd goda exempel framkommer det uppfattningar om att det fortfarande saknas stöd, så som ekonomiska resurser, tillräckligt med pedagoger och kompetens. I studien framkommer det också att det finns en stor brist på forskning och styrdokument med konkreta riktlinjer, vilket också har betydelse för en gynnsam utveckling för barn med hörselnedsättningar.

Uppsatsen syftar till att belysa några elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser med avseende på inkludering samt ge exempel på hur undervisning för barn i behov av särskilt stöd fungerar i grundskolan. Fallstudien består av analys av sex kvalitativa intervjuer och ett antal icke deltagande observationer på ett högstadium. Insamlat material har analyserats för att få inblick i några elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser och vad eleverna kommunicerar för känslor i frågan om inkludering. Forskning befarar att elever i behov av stöd som har sin undervisning utanför klassen riskerar att marginaliseras och stigmatiseras samt deras delaktighet och socialsamvaro med klassen kan påverkas negativt. Fallstudien har analyserat elever som har en liten del av sin undervisning i specialundervisningsgrupp och arbetat utanför klassen några gånger i veckan. Studien visar ingen tendens till stigmatisering och marginalisering av dessa elever. Studiens resultat visar att elever till övervägande del känner sig inkluderade i både specialundervisningsgruppen och helklass. Slutsatsen är att det inte behöver vara negativt för elevers sociala gemenskap att ha specialpedagogiskstöd i liten utsträckning utanför klassen, dock borde man ändå sträva efter att förbättra den ordinarie undervisningen, då den insatsen skulle kunna sänka behovet av särskiljande lösningar då den vanliga pedagogiken inte räcker till. / The intention of this paper is to point out some students´ perceptions on special pedagogical efforts concerning inclusion and give examples of how the education of children in need of special support is managed at junior high school. The case study consists of six qualitative interviews and a number of non-participant observations at a junior high school. The collected material has been analyzed to get at an insight in to how some students perceive special pedagogical efforts and how students communicate emotionally concerning inclusion. Research is concerned that students who are in need of special education and receive help outside of the classroom run the risk of being marginalized and stigmatized and their participation and social time with the class will be influenced in a negative way. The aim of this case study is to analyze students who have classes in a group for special education outside of their regular classes a few times a week. The study shows no tendency towards stigmatization and marginalization of these students. The students feel predominately included in both their special need´s group and in their regular classes. The conclusion is that it should not be considered socially negative for students to accept pedagogical support to a smaller extent outside the classroom. Schools should, however, strive to improve regular education, as that could diminish the need for alternative solutions when regular pedagogy is not enough.

Syftet med följande arbete är att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjänstegaranti med tidig kravnivå för läs- och skrivkunnighet kan påverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nå detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter på skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med två beslutsfattare i kommunen och en enkätundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vår studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgångsfaktorer för tidig skriftspråksutveckling. Marknadstänkande och kvalitet har i dag stort inflytande på utbildning och skola. Skolutveckling präglas i allt högre grad av målstyrning. Bland framgångsfaktorer för språkutveckling märks bland annat lärarens kompetens, specialpedagogiskt stöd och tidiga insatser. Bedömning och dokumentation kan vara en förutsättning för att tidigt upptäcka och stödja individer i svårigheter.  Av intervjuerna framkom att beslutet var ett sätt att konkurrera för att få föräldrar och elever att välja den kommunala skolan. Garantins innehåll påverkades av en tydlig vilja att stärka elevers språkutveckling och att tidigt upptäcka de barn som riskerar att inte lyckas med sin läsutveckling. Det fanns även en tilltro till kraftfulla krav och målformuleringars positiva inverkan på pedagogers undervisning och därmed också elevers resultat. Av studiens resultat framgår garantins effekter för undervisning, dokumentation, motivation och måluppfyllelse. Löftet får konsekvenser för tidiga insatser, kompetensutveckling och för förskolans arbete. Studiens resultat visar även hur visioner och löften kan användas för att marknadsföra dagens skola. Löftet som ursprungligen gavs i ett marknadsföringssyfte ger effekter i den pedagogiska verksamheten.

This study has examined how teachers in primary education with experience of inclusion look on inclusive education. The study was based on the concept of inclusion and how it is made possible in primary school. The study was conducted using semi-structured qualitative life-world interviews with three teachers in primary education with included pupils with learning disabilities in their class. The results show the complexity of having a pupil with learning disabilities in class. To interpret, follow and then assess under two syllabuses are seen as difficult. That even to know how teaching should be designed according to the special school curriculum, is seen as a challenge. Teachers agree on the need for support, help and adaptation in the form of trained assistant, a financial position that allows material purchasing, and that their special educational knowledge needs to be deepened. It highlighted a shortage of special education teachers and teachers do not show clearly which special educational perspective they assume in their teaching, as they may be situation-bound.

The aim of thesis was to, through a action research study and through individual interviews with five students, clarify their perspective on educational assistance in high school. The study shows that students prefer teaching in small groups outside of regular whole class because it gives the them access to the factors they consider crucial for a functioning support-time whit a skilled and dedicated teatcher, in a calm and safe environment. Moreover, the students claim the importance of technical equipment especially in the Swedish subject, but also in other subjects. Today the educational assistance varies from an outside-the-class teaching situation to a whole-class situation with teacher support as well as technicaal equipment. When the student were asked to describe the cinditions under which studies can be conducted with the whole class they tried to imitate the learning environment they have in a small group. The Students´aspirations are achievable with the right economic resources, but unfortunately the financial resources of the   school are limited.

Skolan brister i att erbjuda elever en tillgänglig undervisning då var tionde elev lämnar grundskolan utan betyg i matematik. Andelen elever i behov av särskilt stöd är relativt konstant vilket visar på att det fortfarande finns ett stort antal elever som behöver en tillrättalagd och anpassad undervisning. Därmed kvarstår skolors utmaning med att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilket specialpedagogiskt stöd matematiklärare i årskurs 7–9 upplever att de behöver för att organisera stödinsatser för elever i behov av stöd i matematik. Studien har en kvalitativ forskningsansats där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Urvalet har gjorts genom snöbollsurval där tidigare kollegor och rektorer har kontaktats som första led. Resultatet visar att lärarna i studien uttrycker behov av stöd från speciallärare och en önskan om att erbjuda flexibelt stöd för elever i behov av det. Vidare har organisatoriska utmaningar belysts, så som tidsbrist och frustration över att inte räcka till och en önskan om utökat samarbete mellan både ämneslärare, speciallärare och elevhälsoteam. Denna studie visar på lärares utmaning med att räcka till och erbjuda en undervisning tillgänglig för alla elever. Samundervisning kan vara en metod som underlättar arbetet mot en inkluderande undervisning. I strävan efter inkluderande undervisning kan speciallärarens kompetens nyttjas för att driva samarbete mellan professioner och skolledare bör försöka frigöra tid till samarbete och samundervisning för att skolan ska kunna erbjuda flexibla stödinsatser.

Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men för de elever som hoppar av gymnasiet eller går utgymnasiet utan fullständiga betyg begränsas möjligheterna i livet efter skolan avsevärt. Tidigare studiervisar att stöd i form av specialpedagoger och speciallärare i gymnasieskolan är lågt, jämfört med grundskolan. Tidigare studier visar också att många gymnasieskolor i Sverige, i stor utsträckning, ger individuellt riktat stöd till elever utanför klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur stöd till elever organiseras på två fristående gymnasieskolor och vilka dilemman skolorna måste hantera. Det teoretiska ramverket var dilemmaperspektivet. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och fallstudier användes som metodansats. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet om inkludering och målet är att alla elever ska få det stöd de behöver i den vanliga klassrumsmiljön, även om visst individuellt riktat stöd till elever utanför klassrummet finns. En implikation till specialpedagoger är att det behövs mer kunskap om anpassning av undervisning för att öka graden av inkludering. Ett förslag till vidare forskning är studier av orsaker till att ett relativt högt antal elever hoppar av gymnasiet ellergår ut gymnasiet utan examen.