• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 44
  • Tagged with
  • 44
  • 44
  • 16
  • 15
  • 12
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Varför skriver de om mig? : Dokumentation i den specialpedagogiska praktiken på förskolan

Owetz, Carola January 2015 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka och problematisera dokumentationen som görs kring barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Fokus ligger på kartläggningar och handlingsplaners roll och funktion samt organisatoriska förutsättningar som anses viktiga i arbetet. Datainsamlingen bestod av 11 intervjuer med urval från tre aktörsnivåer i organisationen; förskolechef, special- och talpedagog och förskollärare. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från specialpedagogiken som kunskapsområde samt utifrån organisations- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att dokumentationen fyller en viktig funktion för att alla barn ska få det stöd de har rätt till och i arbetet beskrivs det specialpedagogiska stödet som viktigt. Tid, kompetens och samsyn mellan olika nivåer samt vårdnadshavarens delaktighet är viktiga organisatoriska förutsättningar, och bör också utvecklas för att dokumentationen ska vara ett verktyg
22

En skola för alla?  : - En studie av specialpedagogiskt stöd i grundskolan / Organization of special education support focusing on the concept of "a school for everyone"

Soniberg, Fredrik January 2019 (has links)
Syftet med denna undersökning var att se om det fanns några skillnader på kommunala kontra fristående grundskolor angående specialpedagogiskt stöd. I samband med detta är syftet också att lyfta fram hur de ser på uttrycket “en skola för alla” vilket är en stor del i specialpedagogens uppdrag att se skolan följer. Men uttrycket “en skola för alla” tolkas olika beroende på vem som får frågan och likaså var de för rektorerna. För att kunna få svar på mina frågeställningar har litteratur om inkludering, perspektiv på en skola för alla m.fl. gåtts igenom samt intervjuer med rektorer. Resultaten visar att det skiljer sig en del på olika frågor beroende på om det är en fristående eller en kommunal grundskola. Rektorerna väljer själva att lyfta inkludering i frågan om “en skola för alla” vilket en av rektorerna inte alls kunde förlika sig med och ville istället lägga benämningen på En skola.
23

”Jag tänkte på att börja gymnasiet, det var min dröm att göra som andra ungdomar och börja gymnasiet.” : En fallstudie om övergången från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt gymnasieprogram.

Lindberg, Katarina January 2019 (has links)
Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse av nyanlända elevers skolsituation i övergången från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt gymnasieprogram. Lyckade övergångar kännetecknas av olika former av stöttning utifrån elevers individuella behov. För nyanlända elever med kort akademisk och social erfarenhet från det svenska skolsystemet, blir omställningen från språkintroduktionsprogrammet till ett nationellt program ofta stor. Studien genomfördes med avsikt att uppmärksamma nyanlända elevers behov av specialpedagogiskt stöd i övergången, för att kunna inkluderas akademiskt och socialt på ett nationellt gymnasieprogram. En kvalitativ ansats valdes, för att studera fenomenet utifrån de nyanlända elevernas perspektiv. Metoden för insamling av material var semistrukturerade intervjuer, i vilka tolv nyanlända elever från tre olika städer, fem olika gymnasieskolor och från åtta olika nationella gymnasieprogram berättade om sina erfarenheter och upplevelser av övergången. Resultatet i studien presenterades och analyserades utifrån sociokulturell teori om övergångar som ett socialt fenomen. Eleverna berättade att de fått ta mycket eget ansvar i övergången och att mer eller mindre ingen uppmärksamhet givits deras tidigare akademiska och sociala erfarenheter. I studien drogs slutsatsen att de tolv nyanlända eleverna inte fått adekvat stöttning i övergången från språkintroduktionsprogrammet till det nationella gymnasieprogrammet. Eleverna har därmed heller inte i någon större utsträckning beretts förutsättningar att inkluderas akademiskt och socialt utifrån sina specifika förutsättningar i övergången.
24

Specialpedagogiskt stöd i relationsskapandet mellan lärare och elev / Special education support in the relationship between teacher and pupil

Lewin, Carolina, Frank, Åsalie January 2019 (has links)
Syftet med studien är att, utifrån lärares och specialpedagogers uppfattningar, undersöka om och i så fall hur specialpedagoger kan stötta lärare i deras relationer till eleverna. I bakgrund och tidigare forskning lyfter vi relevant forskning, litteratur, skollag, läroplan och specialpedagogprogrammets examensförordning. De är kopplade till vikten av relationen mellan lärare och elev i skolan, samt specialpedagogens roll. I studien har enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod och har genomförts med lärare och specialpedagoger. Det empiriska materialet har transkriberats och resultatet kategoriserats. Därefter bearbetades datan genom analys för att senare diskuteras och utifrån det drogs slutsatser. Analysen har utförts ur ett specialpedagogiskt perspektiv med ett särskilt fokus på relationellt och kategoriskt förhållningssätt. Studien har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna. Informanterna har fått förhandsinformation där syftet för studien framgår. Där framgår även att deltagandet är frivilligt, att alla uppgifter de ger kommer att avidentifieras och att all data endast används i forskningssyfte. Resultatet visar att både lärare och specialpedagoger uppfattar relationen mellan lärare och elev som central för att eleven ska lyckas i skolan. Det visar även på att lärare söker kunskap, genom handledning av specialpedagogen, om hur de ska hantera problematiska relationer till elever. Specialpedagoger upplever att de kan göra mer men har för lite tid till handledning. Vidare visar resultatet på att lärare och specialpedagoger har problematiska uppfattningar om respektive yrkesgrupp. Vår slutsats är att relationen mellan lärare och specialpedagog är viktig och något som behöver arbetas på för att de tillsammans ska kunna utveckla arbetet med lärarens relation till eleverna.
25

Specialpedagogik i förskolan : Pedagogers syn på behovet av specialpedagogik

Berglund, Maria January 2009 (has links)
<p>The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: <em>How perceive pedagogues the need of special education in the preschool?</em> The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work.</p><p><strong>Keyword:</strong></p><p>Special education. Preschool. Children in need of especially support.<strong> </strong>Special education support.</p>
26

Specialpedagogik i förskolan : Pedagogers syn på behovet av specialpedagogik

Berglund, Maria January 2009 (has links)
The purpose with my investigation is that create an image how pedagogues perceive the need of special education in the preschool. My framing of a question is: How perceive pedagogues the need of special education in the preschool? The study is written from a qualitative model and the study has been carried out with help of interviews. It is five interviews made. Three of them are made by preschool pedagogues and the other two with special education pedagogues. The results displays that the need of special education in the preschool is big. It is a need that always comes to consists due to the fact that it always will exist children in needs of especially support. The result also displays that the staff on preschool ask for support and help of special education pedagogues in shape of reflections and also affirmation in the own work. Keyword: Special education. Preschool. Children in need of especially support. Special education support.
27

Barn i behov av särskilt stöd i förskolans miljö : En intervjustudie med förskollärare

Kviberg, Marie January 2010 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver lärandemiljön för barn i behov av särskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda på det undersöktes hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, vad förskollärare uppmärksammar i situationen då det uppstår svårigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollärarna ger till barn i svårigheter samt vilken form av stöd förskollärarna får då det uppstår svårigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis åskådliggör svaren att förskollärarna visar på svårigheter i att definiera barn i behov av särskilt stöd. Barnen beskrivs främst utifrån de olika svårigheter de kan ha men även med utgångspunkt i att det är barn som har utökade behov i förhållande till ett tänkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn. De flesta förskollärare anser främst att svårigheter kring barn uppstår med anledning av barnets besvär. Då det uppstår svårigheter kring barn uppmärksammar övervägande delen av informanterna i första hand barnets besvär och utifrån det sedan hur aktiviteter och rutiner kan anpassas efter barnet. De flesta informanter beskriver att det stöd som efterstävas eller ges till barn är att, utifrån barnet, pröva nya aktiviteter och arbetssätt. Utifrån detta visar svaren även att förskollärarna kan uppleva olika svårigheter i att anpassa verksamheten efter de barn som behöver stöd, i detta beskrivs de ekonomiska begränsningarna vara problematiska. Handledning anges av samtliga som ett betydelsefullt stöd för förskollärarna i arbetet med att stödja barn. De flesta ger uttryck för ett utökat behov av handledning då tillgången beskrivs vara begränsad. Studien visar att förskolepersonalen behöver specialpedagogisk kompetensutveckling för att ges möjligheter att utveckla den befintliga kunskapen och nya insikter mot mer relationella/sociokulturella perspektiv på barns lärande, utveckling och socialisation.
28

Alla ska lyckas i klassrummet : En bild av en inkluderande matematikundervisning

Omer, Lena January 2014 (has links)
The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how teachers and other people working with mathematics in a school context perceive inclusion in terms of education. In addition,the purpose is to describe their experiences of inclusive education in mathematics and to identify factors of importance for an inclusive approach to teaching mathematics. The starting point was the significance of inclusive education as regards the education system and research on the implementation of inclusive education internationally and in Sweden. The theoretical approach is founded in a special education perspective on teaching and the theory of optimal experience. The people interviewed for this study are directly or indirectly involved in the teaching of mathematicsat a school that explicitly works from an inclusive perspective. The results show that the participants perceive inclusion as teaching that allows both students and teachers to achieve their goals. The results also show that the participants interviewed believe that all students at the school benefit from inclusion, not just students with special needs. The key components of an inclusive mathematics education are: clear structure and procedures, cooperation and individualisation. The study shows that a clear structure permeates the entire school organisation. The Dean's commitment, a clear vision for the activities and an involvement in the educational process all affect teachers' collaboration in a positive way. The individualisation process relies on a variety of teaching strategies and solutions. For instance, the categorisation of students' knowledge and abilities and an adaptation of the educational environment to a student’s individual circumstances.The results cannot be generalised as they only illustrate and relate how different actors working at a specific school view and implement an inclusionary approach to teaching within the context of mathematics. / Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur aktörer inom skolan ser på en inkluderande undervisning samt ta del av deras erfarenheter av inkluderande undervisning i matematik samt att identifiera faktorer med betydelse för inkluderande matematikundervisning.Utgångspunkten var inkluderande undervisnings betydelse för nödvändighet i den utbildningsväsendet samt forskning kring inkluderande undervisning tillämpas internationellt och i Sverige. Den teoretiska ansatsen grundade sig i specialpedagogiska perspektiv på undervisningen och teori om optimal upplevelse. Nio olika aktörer som har direkt eller indirekt anknytning till matematikundervisningen på en skola som uttryckligen arbetar utifrån ett inkluderande perspektiv intervjuades. Resultatet visade att aktörerna uppfattar inkluderingen som en undervisning som karakteriseras av att alla elever och lärare ska lyckas i samma klassrum. Resultaten visade också att intervjudeltagarna anser att alla elever på skolan vinner på inkludering, inte bara elever i behov av extra stöd. De viktigaste komponenterna i inkluderande matematikundervisningen är: tydlig struktur och rutiner, samarbete och individualisering. Tydlig struktur genomsyrar hela skolans organisation. Även undervisningen genomsyras av ett generellt mönster som återkommer under alla undervisningsformer. Rektorns engagemang, tydlig version för verksamheten och delaktighet i undervisningsprocessen har en positiv inverkan på pedagogernas samarbete. Individualiseringsprocessen gestaltas som en mängd olika pedagogiska strategier och lösningar där kategorisering av elevernas kunskaper och förmågor används för att den pedagogiska miljön ska anpassas till elevens individuella förutsättningar. Föreliggande studies resultat kan inte generaliseras utan visar endast på hur ett antal aktörer inom skolan ser på och aktivt arbetar med inkludering inom den specifika kontext som matematikundervisning utgör.
29

Flickor med NPF : Ett föräldraperspektiv på specialpedagogiska insatser

Hansson, Sandra, Rudin, Sofie January 2020 (has links)
Forskning visar att flickor med NPF-problematik inte får det stöd och de insatser som de behöver i skolan. Det framkommer också i forskning att samverkan mellan skola och hem är viktigt när det kommer till elevers resultat, men att det brister i samverkan mellan skolan och hemmet när det handlar om flickor med NPF-problematik. Eftersom flickors symptombild skiljer sig från pojkars finns ofta en förutfattad mening om hur NPF tar sig uttryck och flickan med NPF riskerar att missas. Syftet med den här studien är dels att bidra med kunskap om hur föräldrar upplever att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tar sig uttryck för flickor i både hemmiljön och skolmiljön. Vi vill också med studien bidra med kunskap om hur hem och skola kan samverka för att kunna arbeta främjande och förebyggande både kunskapsmässigt och socialt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som inspirerats av andra fenomenologiska studier med induktiv ansats. Vår metod bygger på självrapporteringar av föräldrar till flickor med NPF. Vi skickade ut våra frågor till en grupp på facebook som vänder sig till föräldrar som har barn med NPF och resultatet bygger på de 51 svar som kom in. I vår diskussion har vi valt att titta på vårt resultat utifrån systemteoretiskt perspektiv och Antonovskys begrepp KASAM.  Resultatet visar att föräldrar till flickor med NPF ofta upplever sig förbisedda av förskolan och skolan när det kommer till vilket stöd flickorna ska ha. Om en elev klarar sig bra i skolan och uppnår målen i undervisningen visar vårt resultat att flickorna inte heller får adekvat stöd när det gäller det sociala samspelet. I vårt resultat kan vi se att i takt med att flickornas ålder ökar, ökar kraven i skolan och i det sociala samspelet, vilket för med sig att flickorna med NPF drabbas av utanförskap, ångest och skoltiden präglas av mycket frånvaro. Vår analys visar att om skolan istället tog ett systemteoretiskt perspektiv och insåg vidden av KASAM skulle förståelsen för flickor med NPF skulle öka. Detta skulle troligtvis leda till mindre svårigheter och en anpassad skolmiljö som är mer tillgänglig för alla.
30

Drömmen om en hanterbar förskola för alla : Pedagogers kunskap om att möta barn med perceptionskänslighet

Näslund, Mona, Nyström, Veronica January 2021 (has links)
I styrdokumenten för förskolan framgår att barn i behov av stöd ska få det tillgodosett. Syftet med denna kvalitativa studie var att bidra med ökad kunskap om några förskolors arbete med anpassningar i den fysiska lärmiljön inomhus, som möter behoven hos barn med perceptionskänslighet. Det finns viss forskning inom området och en hel del litteratur som beskriver vikten av anpassningar i förskolans lärmiljö. Till stor del berör forskningoch litteratur som hittats barn som redan diagnostiserats eller har tydliga utmaningar. Empiri har samlats in genom intervjuer med barnskötare och förskollärare. Resultatet visar att pedagogerna både behöver och önskar mer kunskap för att identifiera och möta behov hos barn med perceptionskänslighet. För att upptäcka barn med perceptionskänslighet ställs krav på en fungerande organisation och samsyn i arbetslaget. Alla pedagoger nämner en känsla av otillräcklighet. De framhåller att barnen är många och pedagogerna är få. Det är svårt att hinna se alla barns behov och utföra anpassningar i lärmiljön. Samtliga pedagoger delger en önskan om ett mer regelbundet specialpedagogiskt stöd. Studien visar på pedagogernas engagemang och omsorg för alla barns välmående. Pedagogerna har kunskap om begreppet perceptionskänslighet och generella anpassningar i lärmiljön. Däremot saknas specifik kunskap om hur känsligheten påverkar barnen och hur lärmiljöerna ska anpassas i syfte att bli begripliga, hanterbara och meningsfulla för barn med perceptionskänslighet.

Page generated in 0.0641 seconds