Syftet var att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten upplever sina förutsättningar att arbeta enligt socialtjänstlagen gällande missbruk av spel om pengar. Sju handläggare från sex kommuners vuxenenheter deltog i kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att de flesta informanter upplever sig ha goda förutsättningar att utföra sitt arbete på ett adekvat sätt. Detta uppgavs bero på såväl individuella som kontextuella faktorer. Resultatet visade även att informanterna arbetar på olika sätt och att få använder rekommenderade metoder. Informanterna angav att de i första hand överväger om klientens hjälpbehov kan tillgodoses genom öppenvårdsinsatser. En majoritet uppgav sig ha tillräckliga kunskaper om spelproblem, den reviderade socialtjänstlagen och socialtjänstens utökade ansvarsområde. Samverkan med hälso- och sjukvården beskrevs vara utmanande. Den främsta fördelen med lagändringarna uppgavs vara möjligheten att hjälpa fler människor. Studiens viktigaste slutsatser var att förebyggande arbete och samverkan mellan olika huvudmän bör prioriteras i högre utsträckning. / The aim was to examine how social workers perceive their prerequisites to work according to the social services act regarding gambling addiction. Seven social workers from six municipalities were interviewed in a qualitative study. The result showed that most feel that they have good prerequisites due to both individual and contextual factors. The results also showed that the informants work differently and that few use recommended methods. The informants stated that they primarily consider whether the client's needs can be met through outpatient care. A majority stated that they have sufficient knowledge of gambling problems, the revised social services act and the social services' expanded area of ​​responsibility. Collaboration with health care was described as challenging. The main benefit of the legislative changes was stated to be the opportunity to help more people. The study's most important conclusions were that preventive work and collaboration between authorities should be prioritized.

The aim of this study was to get knowledge and understanding about the actions people do and the experiences they have in the two different lifeareas, family/relatives and workplace, when they have an ongoing gambling addiction. The study was conducted with a qualitative method based on literature studies on four autobiographies written by Swedish people with a gambling addiction, and the study had a sociological perspective. The results showed that gambling addiction leads to patterns of actions and emotions/thoughts in a downward spiral with common actions as lies and immorality, and emotions of shame. It also showed that the actions and emotions/thoughts emerged in the social interaction with other people in the lifeareas, and can therefore be seen as a sociological process.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare inom spelmissbruk beaktar hjälpsökandes behov, upplever verksamhetens behandling och förutsättningar att hjälpa, samt vilka hinder och möjligheter som finns i behandlarens arbete. De teoretiska begrepp som användes i analysen var stigma, handlingsutrymme, behandlingsidealet, samverkan och behandlingstankar. I studien användes en kvalitativ forskningsansats där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Studiens intervjupersoner bestod av sex behandlare som arbetar med spelmissbruk. Behandlarna är verksamma inom verksamheter som drivs av kommunen och regionen. Studiens resultat visade att kartläggning är en förutsättning för att kunna beakta den hjälpsökandes behov. Vidare framkom att det ofta finns skam- och skuldkänslor hos individer med spelmissbruk, vilket kan påverka behandlingsarbetet. Studien visade även att de flesta behandlarna upplevde en frihet vid utformningen av behandlingen trots att det fanns riktlinjer att följa. Behandlarna upplevde att de har adekvata behandlingsmetoder mot spelmissbruk. Dessutom visade studien att samverkan kan bidra till att beakta hjälpsökandes behov. Ytterligare resultat i studien visade att spelreklam och tillgängligheten till spel beskrivs som hinder i behandlingsarbetet. Studien visade även att det är vanligt att spelmissbrukare döljer sitt missbruk och undviker att söka hjälp, vilket kan medföra hinder i behandlingsarbetet. / The purpose of the study was to investigate how counselors in the field of gambling addiction consider the needs of help seekers, experience the organization's treatment and conditions for helping, and what obstacles and opportunities exist in the counselor’s work. The theoretical concepts used in the analysis were stigma, room for maneuver, the treatment ideal, collaboration and treatment thoughts. The study used a qualitative research approach where data was collected through semi-structured interviews. The study's interviewees consisted of six counselors who work with gambling addiction. The counselors are working in organizations run by the municipality and the region. The results of the study showed that mapping is a prerequisite for considering the needs of the person seeking help. Furthermore, it emerged that there are often feelings of shame and guilt among individuals with gambling addiction, which can affect the treatment work. The study also showed that most of the counselors experienced freedom in the design of the treatment, even though there were guidelines to follow. The counselors felt that they have adequate treatment methods for gambling addiction. In addition, the study showed that collaboration can be helpful to take into account the needs of those seeking help. Further results in the study showed that gambling advertising and the availability of gambling are described as obstacles in the treatment work. The study also showed that it is common for gambling addicts to conceal their addiction and avoid seeking help, which can cause obstacles in the treatment work.

The aim of this study was to examine if the leaving of an abuse could be understood as a process, that incorporates both psychological and sociological parts. We collected our data through a qualitative method of reading autobiographies. The selection of materials was based on the autobiographies that dealt with substance abuse issues, where the selection was delimited to the autobiographies where the individuals had had an alcohol, drug or gambling abuse. The chosen material was written in Swedish, by the addict and after the individual had come out of their abuse. The reading of the material was based on a number of reading questions based on the study’s questions. Following the patterns we found from the reading, we formed a division of our results where eight themes were identified that seemed to play an important role when leaving an abuse: questioning, unsuccessful attempts, insight, turning point, a struggle, important help, new self and awareness. Our result was then analyzed against both psychological and sociological research to give different explanatory models of what we saw in the material. The psychologically oriented research talked about how an individual leaves addiction and how, for example, cognitive changes and turning points are central parts. The sociologically oriented research consisted of a theoretical explanation model about how an individual makes a role exit when, for example, he leaves an abuse where social factors such as environmental impact plays an important role. One of the study’s conclusions was that leaving an abuse could be understood as a process. Another conclusion was that the eight different steps of the process could include both sociological and psychological parts. Thus, through our study, we distinguished that leaving an abuse was not only influenced by one or the other approach, but that studies that illuminate and merge both psychological and sociological perspectives are needed. The study also shows the importance of bringing these two directions together in order to reach a full understanding of what the individual undergoes during his or her journey from an abuse.

No description available.

<p>Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. </p><p>I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. </p><p>Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.</p>

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag är som många kanske misstänker inga nya samhälleliga företeelser, men jag vågar dock påstå att fenomenen aldrig tidigare har varit så vanligt förekommande som de är i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och då främst med tanke på att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former än tidigare. Idag utgör den, förut så strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bättre tillgänglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas några gränser för hur långt detta kan tänkas gå. I dagens Sverige finns det två stycken statliga myndigheter som är ansvariga för spelfrågor av olika slag. Den ena är folkhälsoinstitutet, som ansvarar för folkhälsan och som i det här fallet jobbar för att motverka det överdrivna spelandet. Lotteriinspektionen är den andra myndigheten, och den har i uppgift att kontrollera att spelverksamheten i Sverige utövas lagligt, säkert och tillförlitligt. Mitt syfte med den här uppsatsen har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys granska de rapporter som folkhälsoinstitutet och lotteriinspektionen har lanserat. Jag har då valt att undersöka den människosyn som kommer till uttryck i de bägge institutionernas publicerade rapporter. Slutligen och vad som kan vara värt att nämna här, är att ett konsumtionsperspektiv löper som en röd tråd genom hela arbetet.

Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett intresse för sociala interaktioner i video-slots och hur det i sådana fall kan utformas för att ge användarna en bra användarupplevelse. Onlinekasinon är den spelform som har ökat mest i popularitet i Sverige senaste åren och video-slots är den speltyp som växer mest. Tidigare studier visar på att det finns en drivkraft att göra saker tillsammans och som stärker och berikar upplevelser. Studier på sociala interaktioner i online-spel visar tydligt på att njutningen är ett viktigt element för att spela. Syftet är även att undersöka om sociala interaktioner i video-slots kan leda till en sundare spelstil för de med spelmissbruk. Video-slots är ett hedoniskt motivationssystem (HMS) och används för att ge användaren nöje och glädje i ett system. Teorin som studien baserats på är HMSAM, som är en HMS specifik modell som använts för att skapa en förståelse för uppfattad användarvänlighet, uppfattad användarnytta, glädje, kontroll och nyfikenhet, som kan påverka inre motivation. Inre motivation behövs för att användare ska kunna fördjupa sig och fortsätta vilja använda ett HMS-system.  Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har använts vid insamlandet av empiri. Fokus har legat på användarnas upplevelser, deras motivationer, drivkrafter, kontroll och önskemål kring sociala interaktioner vid spelande av video-slots. Intervjufrågorna grundas utifrån HMSAM men även utifrån spelifierings-ramverket Octalysis. Resultaten från datainsamlingen analyseras utifrån uppkomna kategorier och mönster. Analysen visade en stor motivation till att spela video-slots online tillsammans och att det skulle förhöja deras spelupplevelse. Även att det hade förenklat deras spelsessioner och skapat större gemenskap, då majoriteten av informanterna redan spelade video-slots tillsammans idag, med egna konstruerade metoder. Analysen visade också att informanterna spelar främst för nöjet och spänningens skull. Utifrån datan från intervjuerna togs designförslag fram, med stöd av spelifierings-ramverket. Designförslagen mynnade ut i sex grafiska gränssnittsskisser med funktioner som förhoppningsvis kan bidra till en förhöjd användarupplevelse. / The purpose of this study has been to investigate whether there is an interest in social interactions in video-slots and how that can be designed to give users a good user experience. Online casino is the form of gaming that has increased most in popularity in Sweden in recent years and the video-slots gametype are growing the most. Previous studies shows that there is a driving force to do things together and that strengthens and enriches experiences. Studies on social interactions in online games clearly shows that enjoyment is an important element for playing. The purpose is also to investigate if social interactions in video-slots can provide a healthier game for people who have gambling problems.  Video-slots is a hedonic motivation system (HMS) and is used to give the user pleasure and joy in a system. The theory on which the study is based on is HMSAM, which is an HMS specific model that has been used to create an understanding of perceived ease of use, perceived usefulness, joy, control and curiosity, which can affect internal motivation. Internal motivation is needed for users to be able to deepen and continue to use an HMS-system. The study has a qualitative approach and qualitative semi-structured interviews have been used in the collection of empirical data. The focus has been on the users' experiences, their motivations, driving forces, control and desires regarding social interactions in the playing of video-slots.The questions in the interviews are based on HMSAM, but also on the basis of the Octalysis gamification framework. The results from the data collection were analyzed on the basis of the categories and patterns that were created. The analysis showed a great motivation to play video-slots online together and that it would enhance their gaming experience. Even though it had simplified their gaming sessions and higher community when the majority of the informants already played video-slots today together, but with their own constructed methods. The analysis also showed that the informants play primarily for the pleasure and excitement. Based on the data from the interviews, design proposals were made, in support of the gamification framework. The design proposals resulted in six graphical interface sketches with functions that were considered to create a good user experience.

<p>The aim of this study is to gain an increased knowledge and deeper understanding of compulsive gambling and its consequences in today‟s society. Gambling addiction will be described and analysed by a selection of experts, therapists and people with an addictive gambling background. The basis of the empirical research has been undertaken by a qualitative design with interviews consisting of three fundamental themes. The research group of eight participants included four gamblers, two therapists and two specialists. The knowledge perspective focused on the entire „hermenuetisk‟ circle - before, during and after a gambling period. The entry phase into a gambling game showed the reality in which the gambler could feel alive and excited. When participating in gambling, addicts are mentally active and engaged. Therefore, they often experience a sense of being good at what they are doing, which provides them with a purpose. However, the post gambling period sees this sense of meaningfulness dissolve into feelings of guilt, anxiety and failure. During the rehabilitation gamblers experienced anxiety and a powerful lure to play, but if these feelings are conquered they finally feel a sense of release and freedom from gambling. The psychological study showed that the power of gambling provided addicts with a short-term feeling of strength and belonging, as their gambling experiences created an identity. A social study focuses on the gambler‟s own interpretations of their gambling experiences. This provides an insight into the gamblers reality that governs the behavioural patterns of an addict. According to a cognitive perspective, various emotional events provide gamblers with fulfilment during the gambling and then either euphoria from winning or disillusionment from losing.<em></em></p> / <p>Studiens syftet var att få ökad kunskap och förståelsen kring spelberoende i dagens samhälle samt följder därav. Följande övergripande frågeställning var i fokus: Hur beskriver och kommenterar ett urval av experter, behandlare samt personer med spelberoendebakgrund sina erfarenheter av spelproblematiken idag? Forskningsunderlagets empiriska material har bearbetats utifrån en kvalitativ design med intervjuer bestående av tre grundläggande teman på åtta deltagare varav fyra brukare, två behandlare och två specialister. Det epistemologiska synsättet fokuserades på helheten av karakteriserande tolkning utifrån en hermenuetisk cirkel samt tematisering före, under och efter en spelperiod. Vägen in i spel visade den faktiska verkligheten som innebar att få uppleva sig själv som existerande. Att spela innebar att vara duktig, aktiv och engagerande men att spela i ett senare skede innebar att meningsfullhet förbyttes mot skuldkänslor, ångest och misslyckande. Vägen ut ur spel visade en falsk känsla av beständighet, att må dåligt under behandlingstiden, känna ångest och ha spelsug men som förbyttes till befrielse efter behandlingen. I existentialistiskt perspektiv visade resultatet att makten över spelet innebar kraft och styrka genom att spelaren byggde upp sin identitet på optimala upplevelser. Utifrån socalkonstruktivistisk perspektiv speglades omgivande faktorer genom spelarens egen tolkning, och upplevelsen var att verkligheten utgjorde den kunskap som styrde beteendet. Enligt kognitivt perspektiv var strukturer sammankopplade i en process som innebar en positiv förankring men som i ett senare skede innebar lust eller olustkänslor.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och granska hur vissa utvalda delar av den jungianska psykologin kan appliceras och förstås på två vanliga problem som kvinnor kan uppleva.</p><p>Mina frågeställningar har varit följande:</p><p>- På vilket sätt kan grekisk gudinnemytologi tolkad ur ett jungianskt psykologiskt perspektiv appliceras och användas på två kvinnor av dagens samhälle?</p><p>- Hur kan delar av missbruk med avseende på dessa båda kvinnor förklaras med hjälp av ett jungianskt perspektiv?</p><p>- Vilken roll kan det feminina medvetandet spela i avseende på hur dessa kvinnor upplever sig själva och sin omvärld?</p><p>Jag har valt att avgränsa mig och fokusera på de områden som rör kvinnor och kvinnors liv, även om de författare som jag har använt mig av i vissa avsnitt har menat att tankegångarna är lika applicerbara och intressanta för och på en man. Jag har dock valt att utgå från ett kvinnoperspektiv, eftersom min undersökning också har utgått ifrån två kvinnor.</p><p>Jag har valt att inte gå in i drömtolkning och drömmars betydelse och inverkan på grund av arbetets omfattning. Jag har också valt att inte använda mig av eller härleda fenomen till sagotolkning, förutom de delar som den grekiska gudinnemytologin står för. Även detta har jag valt att avgränsa för att arbetet annars skulle ha nödgats att få en annan inriktning och dimension. Jag har valt att bara ta upp de delar som är relevanta för mina två fall för att arbetet inte skulle bli för omfattande. Jag är också medveten om att detta arbete har en begränsning i form av att arketypteorin kunde ha utvecklats mera, men även i detta fall har jag valt att avgränsa mig eftersom dimensionerna av detta arbete inte tillåter detta. Att jag har valt att ta upp jungianska forskare innebär också att jag har valt att inte ta upp och vidröra tex. annan forskning inom missbruksområdet, eller inom området kvinnopsykologi av samma orsaker som ovan.</p>