The economics of football during the last decades has gone through a dramatic transformation. The most considerable change for both European and Swedish football clubs, is the ongoing increase of total revenues. Despite increasing revenues, several clubs experience financial problems and difficulties. This has led to a point where clubs require a proper business strategy with economics playing a big part. The previous research on the field has been dedicated to the link between sport performance and economics, but above all on English and Spanish football clubs. The purpose of this study is to examine and analyze the impact of a potential correlation between sport performance and club economy. Different economic variables were examined during the period of 2010-2016 in Swedish elite league for men, Allsvenskan. In the study, the results show a link between club economy and sport performances, which previous studies have already proved. Player salaries measured highest among the examined variables, although none showed a strong correlation.

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

Title: Football behind the scenes Subject: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi - FÖ6021, 15 hp. Authors: Ali Mourad och Samer Salman Keywords: Football club, budget, institutional logics, economic logic, sporting logic. Purpose: The purpose of this study is to describe how economical and sporting logics appear, and how they interact in an Allsvenskan football club's budgeting. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach and has been conducted through semi-structured interviews with the help of four different respondents from four varying football clubs in the Allsvenskan. Theoretical framework: The theoretical framework consists of relevant theories that formed the basis for the work's operationalization scheme. The theories are based on institutional logics, the relationship between the logics, budget and its various processes and what financial and sporting conditions the Allsvenskan football clubs face. Finally, the analysis model that the study's analysis will be based on is included. Empirical: The study includes interviews with four different football clubs at the Allsvenskan level. The selection is based on that the participating football club has been competing in the Allsvenskan for at least seven consecutive years including this season. The respondents who represent each club have the position as either CEO, club manager or CFO. Conclusion: Football clubs are associations that actively work with budgets similar to regular companies. The clubs focus a lot on specifically two institutional logics when implementing their budget, finances and sports. It is along these that the club's goals are planned. An important aspect of the clubs' budget, that affects both the economy and the sports majorly, is audience and sponsorship income. These can vary frequently, and therefore the clubs follow up their budget and analyse it for possible adjustments. Football clubs are complex organizations, and in order to establish a stable budget, structural differentiation strategies can be preferable to get a clearer picture of both economic and sporting logics from the club's sub-activities.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förstå hur de sportsliga och ekonomiskalogikerna tar form, samt jämföra hur spänningen påverkar investeringsbeslut i svenska elitfotbollsklubbar.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre elitfotbollsklubbar i Allsvenskan och Superettan. Datainsamlades även in från litteratur och vetenskapliga artiklar.Teori: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om institutionella logiker, spänningen mellan logikerna i fotbollsklubbar och vilka sportsliga och ekonomiska förutsättningar somsvenska elitfotbollsklubbar står inför.Empiri: Studien innehåller intervjuer med fem respondenter från tre svenskaelitfotbollsklubbar. Två fotbollsklubbar från Allsvenskan samt en fotbollsklubb frånSuperettan. Respondenterna har haft befattningen ekonomichef, sportchef ellerstyrelsemedlem.Slutsats: Fotbollsklubbar är komplexa organisationer där verksamheten är en ideell föreningmen bedrivs som ett företag. Vid investeringar uppstår en spänning mellan sportslig ochekonomisk logik. Logikerna är situationsbaserade och den logik som prioriteras skiftarberoende på den sportsliga och ekonomiska situation som fotbollsklubbarna befinner sig i.Trots att det alltid är en balansgång mellan logikerna prioriteras ofta den ekonomiska logiken på grund utav fotbollsklubbarnas ekonomiska historia. Det är vanligt att arbeta medsin ungdomsakademi, eftersom att det är både ekonomiskt försvarbart och kan genereraintäkter vid en möjlig spelarförsäljning i framtiden.

Numera fokuserar inte elitfotbollsklubbar enbart på den sportsliga prestationen, utan lägger även stor vikt på den ekonomiska utvecklingen. Det har i flertalet internationella ligor visat sig finnas ett samband mellan klubbarnas ekonomi och deras sportsliga framgång. För fotbollsklubbar som håller på med elitverksamhet finns det dessutom ekonomiska krav som måste uppfyllas. En viktig aspekt att ta hänsyn till är att den svenska fotbollen har andra specifika förutsättningar och regler att förhålla sig till gentemot utländska ligor.Syftet med studien är att utreda om ett antal ekonomiska nyckeltal kan förklara ett fotbollslags sportsliga framgång. Det kommer även att diskuteras och förklaras vilka resurser och nyckeltal som tenderar att ha betydelse för en varaktig sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori.I studien har ett systematiskt urval genomförts, vilket har medfört att studien undersökt de lag som hållit sig kvar i Allsvenskan under perioden 2014–2018. Det har resulterat i 45 observationer, med data hämtad från föreningarnas årsredovisningar. Studien har undersökt klubbarnas resultat, tillgångar och lönekostnad för att förstå om de var för sig har en påverkan på den sportsliga framgången. Studien visar ett samband mellan de undersökta klubbarnas tillgångar respektive lönekostnader och den sportsliga framgången. Lönekostnaden var det nyckeltal som visade tydligast samband. Resultatet kunde inte påvisa någon påtaglig korrelation. Det förs sedan en diskussion om vilka resurser och nyckeltal som varaktigt påverkar sportslig framgång utifrån en resursbaserad teori. / Nowadays, elite football clubs not only focus on sporting performance, but also place great emphasis on economic development. In most international leagues, it has been shown that there is a connection between the clubs' finances and their sporting success. For football clubs that are engaged in elite activities, there are also financial requirements that must be met. An important aspect to consider is that Swedish football has other specific conditions and rules to relate to versus foreign leagues.The purpose of this study is to investigate whether a number of financial key figures can explain a football team's sporting success. It will also be discussed and explained which resources and key figures tend to be important for sustained sporting success based on a resource-based theory.In the study, a systematic selection was carried out, which led to the study examining the teams that remained in Allsvenskan during the period 2014–2018. This has resulted in 45 observations, with data taken from the club’s annual reports. The study has examined the clubs' financial result, assets and salary costs to understand whether they individually have an impact on sporting success. The study shows a connection between the surveyed clubs' assets and salary costs and the sporting success. The wage cost was the key figure that showed the strongest connection. The result could not show any significant correlation. There is then a discussion about which resources and key figures having a sustained effect on sporting success based on the resource-based theory.

Bakgrund och problem: Svenska elithockeyorganisationer behöver ta hänsyn till många olika aspekter. Till att börja med behöver de prestera sportsligt. Samtidigt finns det andra typer av prestationer som också är viktiga. Organisationerna behöver dels prestera ekonomiskt, inte minst för att uppfylla kraven för elitlicens och överhuvudtaget kunna bedriva sin verksamhet. De har också en samhällelig roll och behöver prestera sociala värden av olika slag. Det finns vidare olika typer av intressenter som har olika preferenser och vill få ut olika saker från idrottsorganisationerna. Detta påverkar verksamhetsstyrningen. De speciella kraven på styrning, samt att det finns flera verkliga fall från när svenska elithockeyklubbar har misslyckats med sin styrning, gör det praktiskt relevant att skapa ytterligare förståelse för ämnet. Dessutom har den kommersialisering som sportbranschen stått inför de senaste åren inneburit många förändringar för sportbranschen i allmänhet. Att branschen förändras innebär att det behövs mer frekventa undersökningar vilket gör studien teoretiskt relevant.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur verksamhetsstyrning går till i elitihockeyorganisationer, och i synnerhet hur de styr ekonomisk, sportslig och social prestation.  Metod: Studien är kvalitativ och har ett deduktivt angreppssätt, där en konceptuell modell skapad av tidigare litteratur låg till grund för intervjufrågor. Empiri samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer med ekonomichefer, sportchefer samt en klubbchef. Totalt ingår 5 klubbar i SHL och 3 klubbar i hockeyallsvenskan i studien. Empirin analyserades sedan med den framtagna konceptuella modellen som grund. Slutsats: Med hjälp av litteratur identiferas sex nyckelkomponenter för verksamhetsstyrningssystem: vsion, nyckelfaktorer för framgång, organisationsstruktur, strategi och planering, prestationsmätning samt belöningssystem. Studien visar att elithockeyorganisationer generellt använder många av de olika komponenterna, och att användningen av respektive komponent i flera fall går att relatera till ekonomisk, sportslig och social prestation. I svenska elithockeyorganisationer finns det vidare olika interna viljor som rör ekonomisk, sportslig och social prestation. Dessa viljor formas bland annat av de många olika krav som finns från nyckelintressenter. Hur viljorna samspelar är olika beroende på tidsperspektiv. På lång sikt samverkar ofta viljorna, medan det på kort sikt kan uppstå situationer som skapar konflikt. / Background: Swedish elite hockey organizations need to take multiple aspects into account. To begin with, they need to make sure that they perform athletically. However, there are also other kinds of performances that are important to the organizations. For example, they need to perform economically, not least in order to actually be allowed to play in the Swedish leagues. Furthermore, they need to perform socially, and produce social values of different kinds. This is all affected by the organizations´ stakeholders, who in many cases have different opinions as to what performances should be prioritized. All of these factors affect the management of the organizations. The special needs for management control, along with the real cases of failure in management of Swedish elite-hockey organizations, mean that there is practical relevance in investigating the subject. Furthermore, the sports industry has undergone extensive changes the past few years, and the industry has become more commercialized. These changes strengthen the theoretical relevance of a study in the field. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how management control is done in elite hockey organizations, and in particular how they control economic, sporting and social performance.  Method: The study is qualitative and has a deductive approach, where a conceptual model created from previous literature was the basis for interview questions. Empirical data was collected through 11 semi-structured interviews with chief financial officers, sport directors and a club director. A total of 5 clubs in the SHL and 3 clubs in Hockeyallsvenskan are included in the study. The empirical data was then analyzed using the conceptual model as a basis. Conclusion: Using the literature, six key components of management control systems were identified: vision, key success factors, organizational structure, strategy and planning, performance measurements and reward systems. The study shows that elite hockey organizations generally use many of the different components, and that the respective use of components can in several cases be related to economic, sporting and social performance. Furthermore, in Swedish elite hockey organizations there are other various internal wills that relate to economic, sporting and social performance. These wills are shaped by the many different demands that exist from key stakeholders. How these wills interact is different depending on the time perspective. In the long term, the wills often work together, while in the short term there can be situations that create conflict.

Bakgrund-Fotboll har gått från att vara en hobby till en professionell kommersialiserad industri därekonomi spelar en allt viktigare roll. En fotbollsklubb arbetar med flera dimensioner avframgång. Först och främst den sportsliga framgången som kan vara fotbollsklubbars tabellplacering eller antal titlar. Sedan finns ekonomisk framgång, till exempel vilkenekonomisk ställning fotbollsklubbar har. Det är rimligt att dessa dimensioner av framgång bör hänga ihop eftersom ekonomin sätter ramen för vilka spelare/tränare som fotbollsklubbar kanrekrytera, medan den sportsliga framgången bör generera ett högre kommersiellt intresse. Syfte-Utforska om det finns ett samband mellan sportslig framgång, i form av tabellplacering, och utvalda nyckeltal. Teori-Teorikapitlet inleds med generell teori angående nettoomsättningen, eget kapital ochkassaflödet som mått på framgång. Detta följs upp med ett avsnitt om sports management. Sedan förklaras Allsvenskans regelverk med bolagsform och regleringen av röstmajoritet. Därefter beskrivs tidigare forskning med hjälp av tidigare studier som undersökt sambandet mellan sportslig och ekonomisk framgång. Teorikapitlet avslutas sedan med hypoteser. Metod-En kvantitativ studie genomfördes där data från Allsvenskans fotbollsklubbars årsredovisningar använts för att göra korrelations- och regressionsanalyser i SPSS Statistics. Annan sekundärdata har inhämtats från vetenskapliga artiklar, litteratur och webbsidor. Slutsats-Slutsatserna som studien kommer fram till är: Det finns ett samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och nettoomsättning. Det finns ett samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och eget kapital. Det finns inget samband mellan en allsvensk fotbollsklubbs tabellplacering och kassaflöde. Nyckelbegrepp: Sportslig framgång, Ekonomisk framgång, Nettoomsättning, Kassaflöde,Eget kapital, Sports management, Allsvenskan, Fotboll. / Background-Football has gone from being a hobby to a professional commercialized industry where economics play an increasingly important role. A football club works with several dimensions of success. First and foremost the sporting success which could be football clubs table position or number of titles. Then there is financial success, such as the financial position of footballclubs. It is reasonable that these dimensions of success should interlink as the economy sets the framework for which players/coaches the football clubs can recruit, while sporting success should generate a higher commercial interest. Purpose-Explore whether there is a connection between sporting success, in the form of table position, and selected key performance indicators. Theory-The theory chapter begins with general theory regarding net sales, equity and cash flow as a measure of success. This is followed up with a section about sports management. Then the rules of Allsvenskan are explained by the corporate form and the voting majority regulation. Thereafter, the earlier research is described using previous studies that examined the link between sporting and economic success. The theory chapter is then concluded with hypotheses. Method-A quantitative study was conducted using data from the annual reports of football clubs participating in Allsvenskan to make correlation and regression analysis in SPSS Statistics. Other secondary data have been obtained from scientific articles, literature and web pages. Conclusions-The conclusions from this study are: There is a connection between the table position and the net sales for a football club participating in Allsvenskan. There is a connection between the table position and the equity for a football club participating in Allsvenskan. There is no connection between the table position and the cash flow for a football club participating in Allsvenskan. Key words: Sports success, Economic success, Net sales, Cash flow, Equity, Sports management, Allsvenskan, Football.

Syftet med studien är att kartlägga hur corporate social responsibility, sportsliga prestationer och supportrar påverkar Allsvenska herrfotbollsklubbars relationsmarknadsföring gentemot sponsorer. Fotboll är den största sporten i Sverige och sponsorer är en viktig inkomstkälla för svenska fotbollsklubbar. Detta innebär att fotbollsklubbar i Sverige måste vara effektiva i sin relationsmarknadsföring gentemot sponsorer för att skriva avtal med nya sponsorer samt bevara relationerna med deras befintliga sponsorer. Därav undersöker denna studie svenska fotbollsklubbars arbeta under hela livslängden av ett avtal med en sponsor från första kontakten till att avtalstiden är slut och hur fotbollsklubbens CSR- arbete, sportsliga prestation samt supportrar påverkar detta. En kvalitativ studie med en iterativ ansats har genomförts. Empirin innehåller information från semistrukturerade intervjuer med sex fallklubbar med olika bakgrund och framgångar inom den svenska herrfotbollen där alla har gemensamt att de spelar i högsta serien, Allsvenskan. Relationsmarknadsföring för de olika fallklubbarna varierar beroende på faktorer som sportslig framgång både nuvarande och historisk, geografisk placering, finansiell ställning samt deras supporterbas. De går att se att de fallklubbar med störst sponsorintäkter också har störst sportslig framgång, har störst supporterbas och är placerade i två av Sveriges tre största städer. Gemensamt för alla fallklubbar är att de ser CSR-arbetet som en viktig aspekt i deras relationsmarknadsföring. / The purpose of the study is to chart how corporate social responsibility, sporting performance and supporters affect relationship marketing towards sponsors of men’s football clubs in Allsvenskan. Football is the biggest sport in Sweden and sponsors are an important source of income for Swedish football clubs. This means that football clubs in Sweden must be effective in their relationship marketing towards sponsors to write new contracts with sponsors and to preserve the relations with sponsors that are already established. Therefore does this study examine Swedish football clubs work during the whole life cycle of a contract with a sponsor from the first contact until the contract ends and how the football clubs CSR-work, sporting performance and supporters’ affects this. A qualitative study with an iterative approach has been conducted. The empiric findings contain information gathered from semi-structured interviews with six case clubs with different backgrounds and success in the men’s football in Sweden where all case clubs have in common that they play in the highest league, Allsvenskan. The relationship marketing for the different case clubs varies depending on factors such as both present and historic sporting performance, geographic placement, financial position, and their supporter base. It is possible to see that the case clubs with the biggest income from sponsors also has the greatest sporting performance and has the biggest supporter base and are in two of Sweden’s three biggest cities. All case clubs have in common that they see their CSR-work as an important aspect in their relationship marketing.

Genom att tillämpa en fallstudiedesign undersöker denna studie en talangutvecklingsmiljö inom lagidrotten handboll. Studiens syfte är att studera den interaktion och dynamiska process som sker mellan spelare, tränare och andra signifikanta personer i en svensk talangutvecklingsmiljö. Studiens teoretiska ramverk är Henrikens (2010) modeller för att studera framgångsrika talangutvecklingsmiljöer. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi i form av intervjuer och dokumentanalys. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan den undersökta handbollsmiljön och framgångsrika talangutvecklingsmiljöer från andra studier. / By using a case study design this a talent development environment in the team sport of handball. The aim of the study is to examine the interaction and dynamic process between players, coaches and significant others in a Swedish talent development environment. The theoretical framework is Henriksen (2010) working models for studying talent development environment. This study has a qualitative research strategy in the form of interviews and document analysis. The results show similarities with the environment in the handball club and successful talent development environment from other case studies.