Historiskt sett har det funnits mycket diskrimineringen av gruppen HBTQ-personer både inom hälso- och sjukvården, den övriga offentliga sektorn som liksom i resten av samhället. Regeringen påbörjade 2104 en strategi för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.  Min studie syftar till att ta reda på hur språket används runt de olika kategorierna inom gruppen HBTQ-personer och hur de har förändrats mellan 2014 och 2018 då den senaste texten angående strategin i form av en broschyr gav ut av regeringen. Min frågeställning har varit hur frekvent de olika kategorierna förekommer i texter från regeringen. Undersökningen har genomförts som en kvantitativ innehållsanalys där två texter från regeringen har studerats och jämförts med olika pressmeddelanden mellan perioden 2015 till 2018 för att se om det skiljer sig något åt.  Studien visar att det skett en förändring av begreppet HBTQ och att fokus har förflyttats till att i stor utsträckning gälla transpersoner.

Min studie handlar om flerspråkighet och lärande i matematik och har syftet att identifiera språkets betydelse i matematikundervisningen för flerspråkselever genom att undersöka hur flerspråkeleverna upplever språkförståelsen i matematikundervisningen och vilken roll har studiehandledning i flerspråkelevers lärande. Studien omfattar tjugo flerspråkelever i årskurserna sju till nio. Jag har gjort två enkätundersökningar med eleverna även använt mig av tidigare forskningar. Den kvalitativa metoden som jag använt är för att tolka ett fenomen där det gäller att förstå deltagarnas utsagor. Jag har inspirerats av fenomenografisk analys av enkäterna som forskningsmetod då fenomenografi är utvecklad för att analysera elevernas synpunkter och är den metod som passar för att beskriva elevernas tankar. Resultatet på visar att det framförallt är språksvårigheten som kan påverka flerspråkelevers lärande negativt på olika sätt så att det utgör ett hinder för elevernas framgångar. Dessutom upplever flerspråk eleverna att studiehandledning på modersmålet hjälper dem att utveckla sina kunskaper båda i matematik och svenska.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till både den gamlaläroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade läroplanen (Skolverket 2010).SyfteVårt syfte är att undersöka på vilka olika sätt barn visar förståelse för matematik utifrån geometri, taluppfattning och sortering. I vår undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vårt syfte. Kriterierna vi använt oss av är att skapa ett varierat matematiskt material som går att utveckla. Materialet utgår också från läroplanen (Skolverket 2010).MetodVi har valt att genomföra observationer med 16 barn i åldrarna tre till fem år ifrån två avdelningar. Det har genomförts 20 observationer och dessa har tagit mellan fem och femton minuter. Det har skapats ett material för att besvara vårt syfte, vi har samlat matematiska aktiviteter ifrån VFU- perioder som vi sedan omarbetat och utvecklat. Det vi observerar är barns olika förståelser utifrån vårt matematiskamaterial.ResultatEfter vår undersökning kan vi tydligt se att barn visar förståelse på olika sätt för matematik. Inom resultatet har vi valt att använda oss av beskrivningskategorierna; barns uppfattningar om sagan, geometri, taluppfattning och sortering för att förklara hur barn visar förståelse för matematik inom dessa områden. / Program: Lärarutbildningen

<p>I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.</p>

<p>Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.</p><p>Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har. Enskilt arbete utgör här, liksom i tidigare undersökningar, den största delen av undervisningen, även om hälften av lärarna aktivt arbetar med matematiska samtal eleverna emellan. En av de slutsatser som dras av undersökningen är att om kursplanens mål gällande en kommunikativ förmåga ska kunna uppnås, måste eleverna regelbundet få skriva, samtala och diskutera kring matematiska frågor.</p> / <p>Language is an important part of mathematics education. Research shows that language is significant for knowledge development and that there is a connection between linguistic and mathematical ability. Investigations have shown, though, that the increased focus on communication and pupil interaction within the mathematics education, recommended in the curriculum and syllabus, have not yet reached the desired effect. In order to find out about teachers’ views on the significance of language in mathematics education, and also to get an update of the current educational situation from a linguistic perspective, a qualitative investigation has been made among six primary-school teachers.</p><p>The investigation shows that all teachers interviewed believe language to be important in mathematics education. They do, however, differ in their opinions of where the significance lies. The main part of mathematics lessons is, as noted in previous investigations, used for individual schoolwork, even though half the group of teachers actively practise mathematical communication amongst the pupils. One of the conclusions that can be drawn from this investigation is that if the syllabus’ objective about communicative ability is to be achieved, the pupils must be allowed to write and discuss mathematical issues on a regular basis.</p>

Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun. Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har. Enskilt arbete utgör här, liksom i tidigare undersökningar, den största delen av undervisningen, även om hälften av lärarna aktivt arbetar med matematiska samtal eleverna emellan. En av de slutsatser som dras av undersökningen är att om kursplanens mål gällande en kommunikativ förmåga ska kunna uppnås, måste eleverna regelbundet få skriva, samtala och diskutera kring matematiska frågor. / Language is an important part of mathematics education. Research shows that language is significant for knowledge development and that there is a connection between linguistic and mathematical ability. Investigations have shown, though, that the increased focus on communication and pupil interaction within the mathematics education, recommended in the curriculum and syllabus, have not yet reached the desired effect. In order to find out about teachers’ views on the significance of language in mathematics education, and also to get an update of the current educational situation from a linguistic perspective, a qualitative investigation has been made among six primary-school teachers. The investigation shows that all teachers interviewed believe language to be important in mathematics education. They do, however, differ in their opinions of where the significance lies. The main part of mathematics lessons is, as noted in previous investigations, used for individual schoolwork, even though half the group of teachers actively practise mathematical communication amongst the pupils. One of the conclusions that can be drawn from this investigation is that if the syllabus’ objective about communicative ability is to be achieved, the pupils must be allowed to write and discuss mathematical issues on a regular basis.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och analysera några uppfattningar av den skrivna textens utformning i åtgärdsprogram för elever i grundskolan. I studien deltar tre skolledare och två lärare som alla företräder tre olika skolor. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer samt genom kompletterande textanalyser av totalt nio avidentifierade åtgärdsprogram, tre från vardera skola. Resultatet utifrån intervjuutsagorna visar att det förekommer både likheter och skillnader när det gäller respondenternas uppfattningar om hur och för vem åtgärdsprogram skrivs. Samtliga respondenter framhåller vikten av att både elev och vårdnadshavare närvarar när ett åtgärdsprogram upprättas. Samtidigt framkommer vissa skillnader i fråga om yrkesansvar för rektorer respektive lärare. Medan en av rektorerna betonar skolans skyldighet att upprätta ett åtgärdsprogram i alla lägen, påpekar båda lärarna i studien betydelsen av elevens absoluta närvaro och delaktighet i samband med att ett åtgärdsprogram upprättas. På liknande sätt framkommer skillnader i hur åtgärdsprogrammet är tänkt att användas i praktiken. Rektorerna framhåller bland annat att det skrivna åtgärdsprogrammet ska kunna utgöra ett underlag för ansökan om extraresurser – ett vuxenperspektiv, medan lärarna särskilt understryker åtgärdsprogrammets funktion som ett praktiskt verktyg för både elev och lärare – ett elevperspektiv. I undersökningen belyses även existensen av personliga pronomen i ett åtgärdsprogram. Både respondenternas utsagor, liksom exemplen från de avidentifierade åtgärdsprogrammen, vittnar om att förekomsten av personliga pronomen ej är entydig. Denna undersökning avser emellertid inte att upplysa om vilken eller vilka personliga pronomen som bör användas, utan strävar snarare efter att indikera att det skiftande användandet kan få konsekvenser för hur det upprättade dokumentet slutligen uppfattas och förstås av berörda parter.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet. En del av grunden i denna studie har varit hur lärarnas språkliga arbetssätt i matematikundervisningen sett ut i de lägre skolåldrarna och hur det matematiska språket används i matematikböckerna. Genom analyser av matematikböcker, löpande observationer och intervjuer med lärare i de lägre skolåldrarna har kunskap erhållits som sedan har evaluerats. Resultatet av läromedelsanalysen visar både likheter och skillnader mellan läromedel. I en del av matematikböckerna används ett formellt matematiskt språk mer frekvent medan andra nämner några formella begrepp och därefter används ett vardagligt språk. Resultaten från intervjuerna visar att alla lärare är överens om att det matematiska språket har en stor betydelse för inlärningen. De strävar efter att använda ett formellt språk och är medvetna om att det är viktigt, men de menar även att det kan vara problematiskt att få begreppen att komma naturligt. Lärarna anser att de behöver ha de formella begreppen i åtanke och att det lätt händer att det vardagliga språket faller in i undervisningen. Resultaten från observationerna visar att lärarna använder sig av ett vardagligt språk med inslag av ett formellt matematiskt språk. Det matematiska språket har en stor roll i matematiken och det handlar inte bara om att räkna ut svåra tal med siffror. För att eleverna ska klara av de nationella proven bör de ha kunskap om de formella begreppen.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare och speciallärare kan se på fenomenet matematiksvårigheter och även hur de arbetar för att främja elevers matematikkunskaper men även hur de arbetar för att förhindra att elever hamnar i matematiksvårigheter. Vi valde att inrikta oss på detta fenomen eftersom vi har stött på elever som befinner sig i dessa svårigheter och vi känner att vi vill ha mer kunskap inför vårt framtida yrke. Vår fördjupning inriktar sig på vad lärare och speciallärare anser att matematiksvårigheter innebär och hur de arbetar för att främja dessa elevers matematikkunskaper. Vi har utgått ifrån teorin fenomenografi där beskrivningskategorierna kategoriskt och relationellt perspektiv använts. Inom denna teori ligger fokus på hur vi uppfattar ett fenomen, där både likheter och skillnader på människors uppfattningar av fenomenet beaktas. För att samla in data använde vi oss av en kvalitativ studie, där vi intervjuade fyra lärare och två speciallärare på två olika skolor. Utifrån resultatet kunde vi få fram vissa likheter och skillnader, taluppfattning, språkets betydelse och elevernas erfarenhet var det som vi kunde se återkomma. En slutsats vi kommit fram till är vikten av att ha kunskap om vad som kan var orsak till att en elev hamnar i matematiksvårigheter.