På Migrationsverkets hemsida går det att avläsa hur statistiken talar för en kraftig ökning av flyktingar till Sverige (Migrationsverket 2015). För skolans del innebär flyktingtillströmmen att antalet elever som inte har svenska som modersmål ökar i skolorna, vilket ställer högre krav på att lärare idag ska kunna stötta dessa elever. Detta examensarbete syftar till att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med praktisk matematik och uppmärksamma om pedagogerna använder praktisk matematik som ett stöd för elever med svenska som andraspråk. Dessutom kommer vi att undersöka vilka olika sätt det finns att arbeta med praktisk matematik och vilka av dessa som verksamma lärare anser gynna eleverna mest. Vidare kommer de olika för- och nackdelarna med praktisk matematik att problematiseras. Metoderna som använts för att utföra studien är semistrukturerade intervjuer samt litteratursökning av tidigare forskning inom området. Studien analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv och ett pragmatiskt synsätt. Vi valde dessa teorier därför att de belyser hur språkutveckling samt kunskapsutveckling sker genom samspel med andra och praktisk matematik sker ofta i interaktion med andra. Tidigare forskning visar på ett resultat där forskarna är oense om vilket arbetssätt som är det bästa att använda sig av för att stötta elever med svenska som andraspråk. Somliga forskare menar att ett flerspråkigt matematikklassrum är det bästa stödet medan andra forskare istället förespråkar ett arbete med praktisk matematik. Resultatet av intervjustudien är att praktisk matematik används både som ett stöd för andraspråkselever och som en del av den dagliga undervisningen. Studien visar på att det utöver många fördelar även finns nackdelar som till exempel att eleverna endast ser begrepp i ett enda specifikt sammanhang med ett visst material och bygger sin kunskap kring detta.

Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). Svenska för alla – om vad gymnasieämnet svenska som andraspråk är i teorin, hur det gestaltas i praktiken samt vilka alternativ det finns för en utveckling av ämnet. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola. Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieämnet SVA beskrivs i teorin jämfört med hur det fungerar i praktiken för att ge en förståelse för hur ämnet SVA ser ut idag. Vidare är syftet att ge en inblick i hur ämnet kan och bör komma att organiseras i framtiden för att gynna den enskilda elevens lärande. För att uppnå detta syfte ges en övergripande bild av ämnet i teorin genom att belysa hur ämnet SVA beskrivs i de direktiv som finns i form av kursplaner samt i forskning som gjorts kring andraspråksundervisning. Med hjälp av den kartläggning som Myndigheten för skolutveckling har gjort om ämnet SVA i skolan idag samt en fallstudie visar uppsatsen på hur ämnet ser ut i praktiken. Till underlag för en diskussion kring vilka alternativ som finns för organisationen av SVA i framtiden ligger en jämförelse mellan teorin och praktiken samt litteratur- och intervjuförslag. De resultat som framkommer i uppsatsen visar huvudsakligen på att ett vidgat svenskämne vore positivt för den framtida utvecklingen av SVA men att det i dagens skola inte är genomförbart. / Jerkeman, Ingrid & Larsson, Elisabet. (2005). An equal education in the Swedish language for all pupils - how teaching of Swedish as a second language is organized in the Swedish ‘gymnasium’ theoretically and practically and what options there are for an alternative way of organizing it. Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60 poäng, Malmö högskola. The aim of this essay is to elucidate how the subject Swedish as a second language (here abbreviated as SVA) is portrayed in theory in comparison to its practical function in the Swedish ‘gymnasium’ to gain an understanding of how the subject is organized today. Furthermore, the aim is to give an insight into how the subject SVA can and ought to be organized in the future to benefit individual pupils’ learning process. To reach this aim, the subject SVA is first described in general terms through a study of the course descriptions and of research recently done on second language teaching. With the help of a survey on the subject SVA made by the Swedish Authority for school development as well as the interviews made specifically for this study, the subject is outlined in its everyday practice. As a basis for a discussion on the alternatives for the future organisation of the subject SVA, stands a comparative study between theory and practice as well as the propositions presented in literature and interviews. The results that emerge from this essay mainly show that an extended version of the subject Swedish would be positive for the future development of SVA, however it is not practically possible in the Swedish school system of today.

<p>Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem.</p><p>Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning.</p><p>För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen.</p> / <p>The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning.</p><p>The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings.</p><p>For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge.</p> / QC 20100707

Svenskt Stål Aktiebolag (SSAB) Oxelösund AB, Division Grovplåt ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål AB och är nordens största tillverkare av grovplåt. Detta examensarbete handlar om hur utvalda medarbetare på SSAB Oxelösund AB tillägnat och befäst sina kunskaper, då det är tänkt att de i förlängningen ska föra vidare sina kunskaper inom företaget. Examensarbetet fokuserar på hur medarbetarna uppfattar sitt lärande och hur det de tillskansat sig dem. Medarbetarna uttrycker att deras erfarenhet omvandlats till kunskap i samband med reflektion över nyupplevda händelser. De beskriver att lärandet är en kontinuerlig process som sker över tid samt att de lär sig i gemenskapen med andra människor. Medarbetarna har befäst sina kunskaper då de antingen formulerat och verbaliserat eller praktiserat sina kunskaper. De har på så sätt bekräftat och synliggjort sina kunskaper för i första hand sig själva men även för sin omgivning. För att SSAB Oxelösund AB så småningom ska kunna överföra medarbetarnas erfarenheter och kunskap vidare till andra medarbetare krävs att de själva ges tid att reflektera över sina kunskaper. De måste bli medvetna om både vilka kunskaper de besitter och vilka kunskaper de skall dela med sig av för att de ska kunna lyckas med kunskapsdelningen. / The Swedish steel manufacturer Oxelösund AB is a member of the SSAB Swedish Steel Group and is the largest Nordic manufacturer of heavy steel plate. This thesis is about how selected employees at SSAB Oxelösund AB acquire and consolidate their knowledge, when it is supposed that they, in the future, will pass their knowledge on within the company. The thesis focuses on how employees perceive and gain their learning. The employees expresses that their experience transforms into knowledge when they reflect upon recently perceived events. They describe that learning is a continuous process that is achieved over time and that they learn in their meeting with other people. Those employees were consolidating their knowledge when they both formulated and expressed themselves in words or when they practiced their skills. Thus they have confirmed and have made their knowledge visible, primarily for themselves but also for their surroundings. For SSAB Oxelösund AB, to gradually will be able to transfer the employees experience and knowledge to other employees, it is essential to give them time to reflect upon their own knowledge. They must become aware of both the knowledge they possess and what skills are to be shared, to succeed in sharing their knowledge. / QC 20100707

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera hur nyanlända ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lära sig ett nytt språk och skaffa nya vänner och vad denna utmaning innebär. Med uppsatsen vill jag belysa språket och skolans betydelse för nyanlända elevers delaktighet. Min studie är baserad på kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanländ elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA är en kombination mellan fenomenologi och hermeneutik. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och postkolonial teori. Med sociokulturell teori analyserar jag delaktighetens och gemenskapens betydelse för lärandeprocessen bland nyanlända elever. Jag använder postkolonial teori för att analysera den postkoloniala ordningen i vår nutida skola. Jag har kommit fram till att nyanlända elever står inför en svår utmaning när de börjar skolan. Deltagarna upplevde att det var svårt att skaffa vänner, lära sig ett nytt språk och bli en del av samhället. Deltagarna upplevde både delaktighet och utanförskap i skolan och de har blivit utsatta för kränkning, stigmatisering och mobbning. Skolan hade en viktig roll i nyanlända elevers liv, speciellt under de första åren i Sverige eftersom nyanlända träffade jämnåriga och nya människor i skolan. Svenska språket är ett krav för att nyanlända ska klara sig och bli delaktiga i skolan. Det kräver lång tid för nyanlända elever att bli accepterade i skolan, lära sig ett nytt språk och anpassa sig till det nya landet. / The aim of this study is to illuminate and analyze how newly arrived adolescents describe their experiences of starting over in a new school, in a new land. The essay will explain and illuminate the refugee adolescents’ experiences of starting over in a new school and learn a new language and make new friends and what this challenge mean for them. The essay describes the language- and the school's impact on newly arrived students’ participation. My study is based on qualitative methods, based on interviews with six individuals who have the experience of being a newly arrived student. The analysis of the study was made with IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA is a combination of phenomenology and hermeneutic perspective. Theoretical premises are the socio-cultural theory and postcolonial theory. With socio-cultural theory I explain and analyze the participation and community importance for the learning process among newly arrived students. I use postcolonial theory to analyze the post-colonial order in our current school. I have found that newly arrived students are facing a difficult challenge when they start school. The participants experienced that it was difficult to make friends, learn a new language and become part of the community. The participants experienced both inclusion and exclusion in school and they have been exposed to violations, stigmatization and bullying. The school had an important role in the newly arrivals' lives, especially during the first years in Sweden because in school they meet peers and new people. Swedish language is a requirement for new arrivals so they will cope with life and get involved in school. It takes a long time for newly arrived students to be accepted in school, learn a new language and adapt to the new country.

The ability to apply and follow mathematical reasoning is an ability students should develop according to Curriculum for the compulsory school, preeschool class and the leisure- time centre 2011. The purpose of this survey was to find out how teachers in compulsory school and preeschool class work with the ability to apply and follow mathematical reasoning. I was also interested in investigating if participation in continuing professional development in mathematics influence the teachers way of working with the students. The survey consisted of six qualitative interviewees in which three of the interviewees were part of continuing professional development in didactics for teachers educating mathematics. The result showed that all interviewees consider that it is importent to communicate mathematics, both between students as well as between teachers and students. The teachers included in continuing professinonal development showed a clear consciousness in their work to reason and follow mathematical reasoning. However, among some interviewees the consiousness appeared to come from their experience and which reflects their way of working. The student's age and how far they have developed their language also appeared to be significance to how capable they are of reasoning. The teachers analyze the ability to apply and follow mathematical reasoning, it's meaning and usage, differently.

Syftet med denna studie är att undersöka lågstadielärares attityder till elevers flerspråkighet som en resurs i elevernas språk- och kunskapsutveckling genom att besvara frågor om hur lågstadielärare ser på svenska språkets och förstaspråkets betydelse för de flerspråkiga elevernas lärande. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där språket ses som både mål och medel för lärande och där elevernas modersmål ses som resurs för tänkande och lärande. I studien har fyra lågstadielärare med erfarenhet av undervisning i flerspråkiga klasser på fyra olika skolor besvarat strukturerade skriftliga intervjuer. Av resultatet framgår att lärarna lägger stor vikt vid att eleverna ska lära sig svenska och att detta ska ske dels i den undervisning som leds av lärare i svenska som andraspråk, dels genom muntlig kommunikation såväl i skolan som på fritiden. Några av lärarnas svar visar att de lägger vikt vid att eleverna ska utveckla begrepp, vilket tyder på att de också ser samband mellan elevernas språkbehärskning och kunskapsutveckling i olika ämnen. Vidare visar resultatet att lärarna har en positiv attityd till att eleverna utvecklar sina modersmål. Lärarna ingår i team med modersmålslärare och studiehandledare och ser till att eleverna kan läsa böcker på sina modersmål och använda digitala verktyg för sin språkutveckling. Trots att modersmålet lyfts fram som viktigt i elevernas skolgång verkar utveckling av elevernas förstaspråk inte vara ett mål i undervisningen. I alla lärares svar framgår i stället att modersmålet snarare fungerar som ett medel att lära sig skolspråket svenska.