Undersökningen beskriver hur fem lärare väljer att arbeta med att stärka det svenska språket hos elever som har svenska som andra språk samt vilken syn de har på tvåspråkiga elever. Detta väckte ett intresse hos oss då vi själva har en annan kulturell bakgrund samt är tvåspråkiga. Dessutom lever vi i ett mångkulturellt samhälle där skolorna består av elever från olika kulturella bakgrunder. Studier har visat att vart fjärde elev med utländsk bakgrund lämnar grundskolan utan grundläggande behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan. Därför intervjuades fem verksamma lärare i grundskolans tidigare år för att få en beskrivning av deras arbete. Resultatet varierade lite mellan de olika pedagogerna men kort handlade det om kommunikation, konkret och interaktivt arbetssätt för att främja språkutveckling. Dessutom hade de olika syn på tvåspråkiga elever, där tre av lärarna stod bakom det individinriktade perspektivet med exkluderande lösningar för eleverna och två av lärarna stod bakom det deltagarinriktade perspektivet med inkluderande lösningar.

Denna studie är skriven med syftet att bidra med kunskap om hur förskollärare påstår sig kombinera högläsning med estetiska lärprocesser för att stimulera barns språkliga utveckling. Studiens empiri baseras på en kvalitativ studie som skett genom telefonintervjuer med fem förskollärare utifrån en semistrukturerad intervjuform vilket möjliggjort att följdfrågor har kunnat ställas. De intervjuade förskollärarna arbetar på olika förskolor och i olika kommuner vilket gett studien ett brett perspek- tiv på ämnet. Denna studie har haft det fenomenologiska perspektivet som utgångspunkt i studiens genomförande samt det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt för studiens analys. Resulta- tet tyder på att det är framgångsrikt att kombinera högläsning med estetiska lärprocesser för att sti- mulera barns språkliga utveckling. Det har även framkommit att drama, lek, sång och musik är de estetiska uttrycksformerna som är mer framträdande till skillnad från uttrycksformer som bild, form och dans hamnar i bakgrunden. Slutligen visar studien på vikten av närvarande, lyhörda och intres- serade pedagoger som finns där för barnen och stöttar dem i deras utveckling och lärande.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra betydelsen av högläsningens fördelar och på vilka sätt högläsningen kan bidra till elevers språkutveckling i de yngre åren. I kunskapsöversikten presenteras även hur högläsningen kan nå sin fulla potential. För att sammanställa högläsningens fördelar och förutsättningar har tio vetenskapliga artiklar valts ut efter relevans för de valda frågeställningarna. Dessa artiklar har systematiskt blivit framtagna genom fyra databaser och är noga granskade. Resultatet visar högläsningens språkutvecklande påverkan genom utökning av vokabulär samt förståelse för texten. Högläsningens fulla potential nås genom inkludering av interaktiv högläsning, lärarens medvetenhet och elevers engagemang. Lärarens medvetenhet innefattar insikten i betydelsen av de didaktiska val som möjliggör för elevernas språkutveckling. Diskussionen tar bland annat upp att lärarens medvetenhet är något som bör kopplas samman med lärarens yrkesmässiga roll för att alla barn ska få den undervisning de har rätt till.

Lärares villkor att ingå i skolutvecklingsprojekt är starkt kopplat till samhälls- och policyförändringar på makro- meso- och mikronivå. På mikronivå har ämneslärare i en särskild undervisningsgrupp ingått i ett forskningsutvecklingsarbete inom Språkutvecklande digitaliseringsarbete då det finns ett utvecklingsbehov inom dessa områden. I utbildningssammanhang och då det talas om lärares handlingskraft och attityder talas det om "agency" och kopplas till självförtroende, motivation, vilja, målmedvetenhet och kreativitet. Syftet med studien var att undersöka vad som är utmärkande för lärares erfarenheter samt vilka villkor och möjligheter ämneslärare i årskurs 6-9 upplever med att ingå i ett forskningsutvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Studien genomfördes på fyra ämneslärare med avsikten att utifrån ett socialkonstruktivistisk förhållningssätt analysera vilka nyvunna insikter framträder i de sociala samspelen i foksugruppen. Analysen skedde via tematisk analys utifrån den induktiva metoden. Det som framträdde i analysen var teman kopplade till olika framträdande koder. Några nyckelfaktorer visade sig vara de pedagogiska samtalen, att växa tillsammans i en grupp, förmågan att kunna se det positiva och kontiniuitetens betydelse. Vidare ansågs det mer relevant att ingå i ett forksningsutvecklingsarbete skapat utifrån ett  "down-top" perspektiv. Motståndet bland informanterna visade sig vara kopplat till plötsliga förändringar som bestäms utifrån ett "top-down" perspektiv – där förutsägbarhet och tydlighet visades vara betydelsefullt för elever som ingår i en särskild undervisningsgrupp. Sammantaget visade studien att ingå i ett forskningsutvecklingsarbete med fokus på ett sociokulturellt perspektiv och heterarkier främjar kollegialt lärande som engagerar ämneslärare och bidrar till proffesionsutveckling både på individ och organisationsnivå. / Teachers' conditions to be included in school development projects are strongly linked to societal and policy changes at the macro, meso and micro level. On a micro level, subject teachers in a special teaching group have been involved in research development work within Language Development digitization work as there is a development need in these areas. In the context of education and when talking about teachers' power of action and attitudes, they talk about "agency" and it is linked to selfconfidence, motivation, will, determination and creativity. The purpose of the study was to investigate what is distinctive about subject teachers' experiences and what conditions and opportunities subject teachers in grades 6-9 experience with participating in research development work on a scientific basis. The study was carried out through a focus group of four subject teachers with the intention of analyzing, based on a social constructivist approach, which newly gained insights emerge in the social interactions in the focus group. The analysis took place via thematic analysis based on the inductive method. What emerged in the analysis were themes linked to various salient codes. Some key factors were shown to be the educational conversations, growing together in a group, the ability to see the positive and the importance of continuity. Furthermore, it was considered more relevant to be included in a project created from a "down-top" perspective. The resistance among the informants turned out to be linked to sudden changes that are determined from a "topdown" perspective - where predictability and clarity were shown to be significant for students who are part of a special teaching group. Overall, the study showed that being part of a school development project with a focus on a socio-cultural perspective as well as from heterarchies promotes collegial learning that engages subject teachers and contributes to professional development both at individual group and organizational level