Bakgrund: Ett återkommande problem bland tjänstemän inom bemanningsföretag är en hög personalomsättning som mestadels kan kopplas till stress och bristande engagemang. Detta medför utmaningar för företagen när det gäller att skapa lojalitet och behålla personal i en konkurrenskraftig bransch. Teambuilding är ett verktyg företag använder för dess positiva effekter, där återkommande begrepp är kommunikation, engagemang och ledarskap. Vidare är teambuildingens relation till lojalitet någonting som tidigare forskning belyser, vilket har använts som teoretiskt perspektiv i denna studie och ligger till grund för det framtagna syftet. Syfte: Att förklara influerandet av teambuilding på lojaliteten bland tjänstemän i bemanningsföretag. Metod: En induktiv ansats har varit grunden i denna studie eftersom vi vill förstå och förklara innan vi sedan applicerar en teori som ska hjälpa oss att tolka vår insamlade data. För att besvara vårt syfte inom den angivna tidsramen valde vi att genomföra en kvalitativ flerfallstudie. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och dessa har genomförts med åtta informanter från två olika bemanningsföretag. Innan det var möjligt att presentera empirin gjorde vi en tematisk dataanalys för att kartlägga informanternas upplevelser. Slutsats: Analysen av den data som samlades in kunde generera ett svar på syftet med studien. Resultatet visar att teambuilding har positiva effekter på lojaliteten bland tjänstemän i bemanningsföretag. Lojaliteten påverkades från olika perspektiv som dels bekräftade tidigare forskning men där även ett nytt synsätt på relationen mellan teambuilding och lojalitet påvisas. / Background: A recurring problem amongst officials in staffing companies is a high staff turnover that can mostly be linked to stress and a lack of commitment. This poses challenges for companies in terms of creating loyalty and retaining staff in a competitive industry. Team building is a tool companies use for its positive effects, where recurring concepts are communication, engagement, and leadership. Furthermore, the relationship of team building and loyalty is something that is highlighted by previous research, which in this study has been used as a theoretical perspective and helped form the developed purpose. Purpose: To explain the influence of team building on the loyalty among officials in staffing companies. Method: An inductive approach has been the basis of this study to understand and explain before applying a theory that will help us interpret our collected data. In order to answer the designed purpose within the specified timeframe, we chose to conduct a qualitative multiple case study. We have used semi-structured interviews, and these have been conducted with eight informants from two different staffing companies. Before it was possible to present the empirical data, we did a thematic data analysis to map out the informants' experiences. Conclusion: The analysis of the collected data was able to generate an answer to the designed purpose of the study. The result shows that team building has positive effects on loyalty among officials in the staffing companies. Loyalty was affected from different perspectives that both confirmed previous research but also demonstrated a new approach to the relationship between team building and loyalty.

The purpose of this study is to investigate social workers experience of their workload and staff turnover at their workplace, and how these affect their work with clients, at the social service unit for children and families. The research questions are answered by using a method of qualitative semi-structured interviews. Six social workers takes part of the study, and the result from the interviews are analyzed through inductive thematic content analysis. The analysis is carried out with the help of previous research in the field as well as theories regarding stress, work-related stress and the Job Demand Control model, by Karasek and Theorell (1990). Results and conclusions demonstrates that the social workers experience a high workload and staff turnover that affects their opportunities to work long-term with their clients.

Inom revisionsbranschen har attraktionskraften till yrket minskat och antalet revisorer har gradvis blivit färre den senaste tiden. Revisorer har dock en lika viktig funktion i samhället idag och förväntas även ha det i framtiden. Enligt forskning är personalomsättningen inom revisionsbranschen hög, men den har främst fokuserat på de större revisionsföretagen. Det finns fyra stora revisionsföretag som idag har marknadskoncentration, men det finns även många andra revisionsföretag utöver det som också fyller en viktig funktion på marknaden. Denna studie fokuserar på medelstora revisionsföretag och ämnar att addera kunskap till tidigare forskning samt lyfta hur dessa problem hanteras i medelstora revisionsföretag. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur medelstora revisionsföretag arbetar med attraktionskraft och personalomsättning. Därav genomfördes en kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer med personer som har högre befattningar på medelstora revisionsföretag i Sverige. Det insamlade datamaterialet analyserades därefter genom en tematisk analys. Ur studien framgår det att de medelstora revisionsföretagen inte upplever lika hög personalomsättning som den övriga branschen, men att attraktionskraften är ett större problem. Det har skett ett skifte och den yngre generationen attraheras inte av traditionella karriärvägen inom revision, utan prioriterar annorlunda och värderar privatlivet högre än förut. Den höga arbetsbelastningen under högsäsong är ett gemensamt problem inom revisionsbranschen där de medelstora revisionsföretagen i studien ständigt uppfattas arbeta med att hitta hållbara lösningar på detta. Studien indikerar även att de traditionella byråkratiska och hierarkiska organisationsstrukturerna inte är lika framträdande i medelstora revisionsföretag. Det framgår i studien att desto mer hierarkiskt ett företag verkar desto högre personalomsättning. Av studien uppfattas de medelstora revisionsföretagen ha hittat sitt eget sätt att organisera företagen samt agera på  personalomsättningen och därmed bibehålla en lägre personalomsättning än revisionsbranschen i stort. / Abstract Title: The attractiveness of audit firms: Are medium-sized audit firms going their own way? In the audit industry, the attractiveness of the profession has declined and the number of auditors has gradually decreased recently. However, auditors play an equally important role in society today and are expected to do so in the future. According to research, staff turnover in the audit industry is high, but it has mainly focused on the larger audit firms. There are four large audit firms that currently have market concentration, but there are also many other audit firms in addition to them that also fulfill an important function in the market. This study focuses on medium-sized audit firms and aims to add knowledge to previous research and highlight how these problems are handled in medium-sized audit firms. The purpose of the study is to create knowledge about how medium-sized audit firms work with attractiveness and staff turnover. Therefore, a qualitative study was conducted based on five semi-structured interviews with people who had senior positions in medium-sized audit firms in Sweden. The collected data material was then analyzed through a thematic analysis. The study shows that medium-sized audit firms do not experience as high staff turnover as the rest of the industry, but that attractiveness is a bigger problem. There has been a shift and the younger generation is not attracted to the traditional career path in audit, but prioritizes differently and values personal life more than before. The high workload during peak season is a common problem in the audit industry, and the medium-sized audit firms in the study are perceived to be constantly working to find sustainable solutions to this. The study also indicates that the traditional bureaucratic and hierarchical organizational structures are not as prominent in medium-sized audit firms. The study shows that the more hierarchical a firm appears to be, the higher the staff turnover. The study suggests that medium-sized audit firms have found their own way of organizing their firms and responding to staff turnover, thus maintaining a lower staff turnover than the audit industry as a whole.

Bakgrund: Detaljhandel tillhör en av de branscherna som har högst personalomsättning i Sverige. Inom detaljhandeln förekommer det återkommande svårigheter att hitta metoder för att lyckas motivera flera medarbetare till att vilja stanna kvar på sin arbetsplats. Mot bakgrund av den omfattande personalomsättningen och svårighet att behålla befintlig personal, borde detaljhandelsföretag ha anledningar till att se över medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Följaktligen kommer föreliggande studie fram till följande problemformulering: Vilken roll spelar personalens arbetstillfredsställelse för personalomsättningen inom detaljhandel? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas behov i form av arbetstillfredsställelse. Och utifrån detta finna de faktorer som stärker motivationen för att medarbetarna inte ska lämna sin anställning inom en bransch som präglas av stor personalomsättning.  Metod: För att uppnå studiens syfte har Herzbergs tvåfaktorteori tillämpas. Studiens metodansats har utgått ifrån en kvalitativ intervjustudie som utgjorts av nio semistrukturerade intervjuer med både medarbetare och varuhuschefen för Elgiganten i Skövde.  Resultat: Föreliggande studies resultat redogör att de presenterade faktorerna för medarbetarna hade en betydelse för deras arbetstillfredsställelse samt påverkan på medarbetarnas lust att stanna kvar, dock i olika utsträckningar. De faktorer som påverkar medarbetarnas motivation och lust att stanna kvar främst var de mellanmänskliga - sociala relationerna, som ger upphov till en gemenskap, samhörighet, trivsel och laganda. Arbetsuppgifternas karaktär visade sig vara avgörande med eftersom det är viktigt att få uppleva en meningsfullhet och stimulans med deras vardagliga arbetsuppgifter. Dessa två faktorer kunde även väga upp för ett missnöje om de övriga faktorer inte upplevdes tillfredsställda, men också för att stanna kvar på arbetsplatsen. Studiens resultat indikerar även att det är viktigt för chefer inom detaljhandel att öka sin förståelse för medarbetarnas arbetstillfredsställelse, detta genom öppna samtal, ökad delaktighet och genom att erbjuda varierande, meningsfulla samt stimulerande uppgifter. Vidare är det viktigt att chefer koncentrerar sig på personalens arbetstillfredsställelse och få en bredare förståelse över vad som motiverar arbetslaget och vad som bidrar till en god psykosocial miljö på den fysiska arbetsplatsen. Detta genom att arbeta aktivt och försöka skapa ett gott arbetsklimat med goda relationer på arbetsplatsen och sträva efter att uppnå en positiv gemenskap. Slutsats: Utifrån det insamlade empiriska materialet kommer vi fram till följande slutsats; arbetstillfredsställelsen är inte orsaken till att medarbetarna lämnar företaget i en större utsträckning. Men däremot är det de hygien- och motivationsfaktorer som skapar arbetstillfredsställelse, vilket bidrar till att medarbetarna stannar kvar i företaget. / Background: Retail is one of the industries with the highest staff turnover in Sweden. In the retail trade, there are recurring difficulties in finding methods to succeed in motivating more employees to want to stay in their workplace. In view of the extensive staff turnover and difficulty in retaining existing staff, retail companies should have reasons to review employee job satisfaction. Consequently, the present study arrives at the following problem formulation: What role does staff job satisfaction play in staff turnover? Purpose: The purpose of this study is to examine employees' needs in the form of job satisfaction. And based on this, find the factors that strengthen the motivation for employees not to leave their employment in an industry that is characterized by high staff turnover. Method: To achieve the purpose of the study, Herzberg's two-factor theory has been applied. The study's methodological approach was based on a qualitative interview study, which consisted of nine semi-structured interviews with both employees and the department store manager for Elgiganten in Skövde. Results: The results of the present study report that the factors presented to the employees had an impact on their job satisfaction and the impact on the employees' desire to stay, however to varying degrees. The factors that affect employees' motivation and desire to stay mainly were; the interpersonal - social relationships, which give rise to a community, togetherness, well-being and team spirit. The nature of the tasks proved to be crucial as it is important to experience meaningfulness and stimulation with their everyday tasks. These two factors could also compensate for dissatisfaction if the other factors were not perceived as satisfactory, but also for staying in the workplace. The results of the study also indicate that it is important for retail managers to increase their understanding of employees' job satisfaction, this through open conversations, increased participation and by offering varied, meaningful and stimulating tasks. Furthermore, it is important for managers to concentrate on staff job satisfaction and gain a broader understanding of what motivates the work team and what contributes to a good psychosocial environment in the physical workplace. With by working actively and trying to create a good work climate with good relationships in the workplace.  Conclusions: Based on the collected empirical material, we come to the following conclusion; Job satisfaction is not the reason why employees leave the company, but on the other hand, it is the hygiene and motivational factors that create job satisfaction, which contributes to employees remaining in the company.

Bakgrund: Fastighetsmäklaren är en oberoende part mellan köpare och säljare och har flera viktiga uppgifter under en försäljningsprocess. För att bli en registrerad fastighetsmäklare krävs i skrivande stund en högskoleutbildning på minst 120 högskolepoäng samt 10 veckors praktik, men utbildningskraven kommer under de närmaste åren att bli högre. Trots den tid och ansträngning som utbildningen kräver väljer många att i slutändan avsluta sin karriär som mäklare under de första åren. Varför? Detta är ett problemområde som denna studie kommer ta i beaktning och analysera på djupet.  Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att undersöka varför fastighetsmäklare väljer att avsluta sina karriärer. Studien grundar sig på frågeställningen; varför lämnar fastighetsmäklare sitt yrke så tidigt i sin karriär?  Teori: Det teoretiska underlaget grundar sig på organisationskultur, både generellt och i tjänsteföretag, samt personalomsättning i säljyrken och i fastighetsmäklarbranschen.  Metod: Studien är uppbyggd på en kvalitativ forskningsmetod där vi har genomfört sju intervjuer med tidigare registrerade fastighetsmäklare.  Resultat och slutsats: Resultatet av vår studie visar att arbetstillfredsställelse, tidspress, stress, kravet på tillgänglighet, den provisionsbaserade lönen samt svårigheten att definiera arbetstid och fritid är de främsta anledningarna till att mäklare lämnar yrket. Bristen på ledarskap på företaget gjorde dessutom att mäklarna saknade stöttning och vägledning vilket i sin tur skapade dåliga förutsättningar för de nyexaminerade mäklarna. Fler än hälften av våra respondenter arbetar fortfarande kvar inom fastighetsmäklarbranschen men i andra yrkesroller, till exempel som mäklarassistent. Resterande respondenter har valt att lämna branschen och sökt sig vidare till andra arbeten och branscher, bland annat fastighetsförvaltning. / Background: The real estate agent is an independent intermediary between the buyer and the seller and has several important tasks during a sales process. To become a registered real estate agent, a higher education of at least 120 higher education credits and 10 weeks of internship are required at the time, but the education requirements will be higher in the next few years. Despite the time and effort required by the education, many choose to eventually end their careers as brokers during the first few years. Why? This is a problem area that this study will consider and analyze in depth. Aim and research question: The purpose of this study is to find out the reasons that are based on real estate agents choosing to quit early in their careers. The study is based on one issue; why do real estate agents leave their profession so early in their careers?  Theory: The theoretical basis is based on organizational culture, both in general and in service companies, as well as staff turnover in the sales professions and in the real estate industry. Method: The study is based on a qualitative research method where we have conducted seven interviews with previously registered real estate agents.  Result and conclusion: The results of our study show that job satisfaction, time pressure, stress, the requirement for availability, the commission-based salary and the difficulty of defining working hours and leisure time are the main reasons why brokers leave the profession. The lack of leadership at the company also meant that the brokers lacked support and guidance, which in turn created poor conditions for the newly graduated brokers. More than half of our respondents still work in the real estate industry but in other professional roles, as real estate assistants, for example. The remaining respondents have chosen to leave the industry and apply for other jobs and industries, including property management.

Bakgrund: Hög personalomsättning påverkar patientvården negativt, vilket gör det avgörande att behålla personalen inom vården. Social exchange theory och the unfolding model beskriver personalomsättning och faktorer som driver omsättningen, inklusive organisationellt engagemang. Generellt rapporterar organisationellt engagerade arbetstagare lägre nivåer på intentionen att lämna. Syfte: Att granska och sammanställa empirisk forskning om organisatoriskt engagemang och dess påverkan på personalomsättningen inom vården. Metod: En begränsad systematisk översikt utfördes, vilket resulterade i 44 inkluderade artiklar av 204 granskade vilka sammanställdes narrativt. Resultat: Organisationellt engagemang var negativt korrelerat med intentionen att lämna och positivt korrelerat med intentionen att stanna. Organisationellt engagemang medierade även delvis och helt för relationen mellan uppsatsens olika identifierade faktorer med påverkan på beteendeintentionerna att lämna och stanna. Affektivt engagemang korrelerade måttligt negativt med avsikt att lämna, medan normativt engagemang visar en svag positiv korrelation. Faktorer som påverkar organisationellt engagemang och omsättning är bland annat arbetsrelaterade aspekter, organisatoriska förutsättningar, professionella faktorer, kommunikation och möjlighet till feedback, samt personliga faktorer. Studier fokuserar främst på kvinnliga vårdpersonal, data om könsskillnader är för begränsad för att dra slutsatser. Slutsatser: Organisationellt engagemang korrelerar med båda beteendeintentionerna och medierar delvis eller helt de påverkande faktorerna i det vetenskapliga underlaget. Uppsatsen finner stöd för att det saknas en direkt korrelation mellan organisationellt engagemang och personalomsättning, förhållandet medieras av beteendeintentionerna att stanna eller lämna. Att stärka organisationellt engagemang, främja hälsa och tillgodose personalens behov är väsentligt för att utveckla säkrare, mer hållbara och attraktivare vårdorganisationer. För att förbättra personalomsättning bör insatser fokusera på utvecklingsarbete av arbetsmiljö och arbetsuppgifter, värderade förmåner och möjlighet till kompetensutveckling. / Background: High staff turnover negatively affects patient care, which makes it crucial to retain staff in care. In general, organizationally committed workers are less likely to quit. Social exchange theory and theories of employee turnover and organizational commitment explain factors that drive turnover. Purpose: To review and compile empirical research on organizational commitment and its impact on staff turnover in healthcare. Method: A limited systematic review was performed, which included 44 included articles out of 204 reviewed compiled narratively. Results: Organizational commitment is negatively correlated with intention to leave and positively correlated with intention to stay. Organizationally engages the media's relationship between identified factors and turnover. Affective commitment correlates moderately with intention to leave, while normative commitment shows a weak correlation. Factors that affect organizational commitment and turnover include work-related aspects, organizational conditions, professional factors, communication and the opportunity for feedback, as well as personal factors. Studies focus mainly on female healthcare workers, data on gender differences are too limited to draw conclusions. Conclusions: Organizational commitment has a weak direct correlation with behavioral intentions. It is crucial to staff retention, and basically reflects how well the organization meets employee needs, which can affect staff turnover. There is no direct relationship between commitment and turnover, but relationships are mediated by behavioral intentions. Improving turnover requires effective resource allocation in the form of development work, valued benefits and opportunities for training. Strengthening engagement, promoting health and meeting staff needs is essential to developing safer, more sustainable and more attractive healthcare organizations.

Syfte: Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur psykologiskt empowerment kan påverka sjuksköterskor att stanna på sin arbetsplats.  Metod: Studien vilar på en kvalitativ ansats. Där vi använt en fallstudiedesign bestående av tolv semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. Intervjuerna ägde rum på tre stroke- och neurologiavdelningar. Tre av intervjuerna utfördes med avdelningschefer och nio med sjuksköterskor. Resultat och slutsats: Resultatet visar att användandet av psykologiskt empowerment hade positiva effekter på sjuksköterskornas vilja att stanna kvar på arbetsplatsen. Vi såg att psykologiskt empowerment påverkades av både individuella och verksamhetsrelaterade orsaker, vilket gör användandet komplext. En annan svårighet i användandet av konceptet sågs även ha en koppling till den byråkratiska och hierarkiska organisationsstrukturen inom neurologi- och stroke vård i Sverige. Detta påverkade i vilken grad konceptets tekniker kunde utövas och i sin tur personalomsättningen.  Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit med fördjupad kunskap om psykologiskt empowerment och dess påverkan på sjuksköterskor inom stroke-och neurologivården. Förståelsen av sjuksköterskornas inre motivationsfaktorer är tänkt att vara till hjälp för cheferna för att påverka pågående problematik med personalomsättning. Förslag till fortsatt forskning: Personalomsättning bland sjuksköterskor är ett problem som påverkar alla i samhället. Därav anser vi att det skulle vara värdefullt att kolla på våra huvudfynd i en större kontext. Där vi föreslår dels en kvantitativ studie som kan titta på eventuella samband mellan PE och personalomsättning. Vi föreslår också att kvalitativa studier utförs i den privata sektorn för att se om det finns skillnader gentemot den offentliga. / Aim:  The purpose of this study was to increase the understanding of how psychological empowerment can influence nurses to stay at their workplace.  Method: The study rests on a qualitative approach. Where we used a case study design consisting of twelve semi-structured interviews to collect the empirical evidence. The interviews took place in three stroke and neurology departments. Three of the interviews were conducted with department heads and nine with nurses.  Results and conclusions: The result showed that the use of psychological empowerment had positive effects on the nurses' willingness to remain in the place of work. We saw that psychological empowerment is affected by both individual and business-related reasons, which makes the usage complex. Another difficulty in using the concept is also related to the bureaucratic and hierarchical organizational structure within stroke care in Sweden. This affected the degree to which the concept's techniques could be practiced and, in turn, staff turnover.  Contribution of the thesis: This study has contributed with in-depth knowledge of psychological empowerment and its impact on nurses in Swedish stroke and neurology care. The increased understanding of the nurse’s internal motivation factors is supposed to be helpful for the managers to influence ongoing problems with staff turnover.  Suggestions for future research: Staff turnover among nurses is a problem that affects everyone in society. Why we believe it would be valuable to look at our main findings in a larger context. Where we propose a quantitative study that can look at possible connections between PE and staff turnover. We also suggest that qualitative studies be carried out in the private sector to see if there are differences compared to the public.

En hög personalomsättning råder inom de fyra största revisionsbolagen; Deloitte, EY, KPMG och PWC. Tidigare forskning har visat att det finns en relation mellan personalomsättning och motivation. Det har visat sig vara viktigt för organisationer att förstå medarbetarnas motivation för att besitta en låg personalomsättning. Studiens syfte är därför att öka förståelsen för sambandet mellan revisionsmedarbetares motivation och den höga personalomsättningen. Med hjälp av förväntansteorin har motivationen undersökts utifrån tre variabler; valens, instrumentalitet och förväntan.    För att öka förståelsen kring revisionsmedarbetarnas motivation ansågs intervjuer vara en lämplig datainsamlingsmetod vilket resulterat i en kvalitativ studie. Urvalet bestod av tio respondenter som med olika erfarenhet bidragit med relevant och intressant information för studiens resultat. Dessa respondenter titulerar sig som revisionsmedarbetare och har varit aktiva i upp till fyra år. Det empiriska resultatet sammanvävs i olika teman som kodats fram. Dessa teman är karriärutveckling, kunskap, övertid och familj, feedback och lön, utbildning och förmåner, inställning till yrket samt framtiden inom revisionsbranschen.     Det empiriska resultatet analyserades sedan i relation till det teoretiska ramverket för att besvara studiens syfte. Valens, instrumentalitet och förväntan var därför centrala i analysen där de sammanvävda temana tydligt associerades till respektive variabel. Detta resulterade i en indikation på att den totala motivationen hos revisionsmedarbetare brister. Utifrån de respondenter som deltagit i denna studie är det viktigt att poängtera skillnaden i hur de upplever motivation. En del respondenter kan antas besitta en hög total motivation där det går att förutspå en påtaglig valens, hög instrumentalitet och god förväntan samtidigt som andra kan antas brista på samtliga variabler. / The four largest auditing firms; Deloitte, EY, KPMG and PWC are known for their high staff turnover rate. There is a link between staff turnover and motivation, according to previous studies. Organizations must understand their employees' motivation in order to maintain low staff turnover. The purpose of the research is to better understand the link between audit staff motivation and high staff turnover. The motivation has been explored using the expectation theory on the basis of three variables: valence, instrumentality, and expectancy.    Interviews were chosen as a suitable data collection strategy to analyze the motivation of audit staff, resulting in a qualitative study. The sample consisted of ten respondents with varying levels of experience who supplied useful and intriguing information to the study's findings. These respondents identify themselves as audit staff and have worked up to four years. The empirical results are intertwined with themes that have been coded. Career development, knowledge, overtime and family, feedback and salary, education and benefits, attitude toward the profession, and the future within the industry are among the subjects discussed.   The empirical findings were then compared to the theoretical framework in order to answer the research question. Valence, instrumentality, and expectancy were thus central to the analysis, with each variable clearly related with the empirical themes. As a result, it was determined that the audit staff's overall motivation was low. Based on the respondents who participated in this study, it is important to point out the difference in how they experience motivation. Some respondents can be assumed to have a high total motivation where it is possible to predict a significant valence, high instrumentality and good expectation, while others can be assumed to lack all variables.

The real estate brokerage industry, in relation to other industries, has a high staff turnover where many real estate agents choose to terminate their employment, in some cases even terminate their registration with the Swedish Real Estate Agency Inspectorate, Fastighetsmäklarinspektionen, at an early stage in their brokerage careers. A high staff turnover, in most cases means a cost and negative impact for the real estate brokerage firms. With this, it is interesting and important to understand why real estate agents choose to make the decision to end their careers an how this can be prevented. Previous research into staff turnover in general exists, however, research is lacking when it comes to staff turnover within the real estate brokerage industry. This essay, therefore, aims to create an understanding of which factors reduce staff turnover within the real estate brokerage industry. This understanding is studies based on a qualitative method, where 12 registered real estate agents, active in the Swedish real estate market in Karlstad’s and Stockholm’s municipalities, were interviewed. The interviews have been conducted in person, through Microsoft Team, over the phone and via email. The interviews were based on an interview guide with open-ended questions to the respondentes in the areas of commissions-based pay system, motivation and the real estate agent’s well-being, and staff turnover. The respondents answers have been compiled and the empirical results describe the degree to which the selected areas affect the real estate agents and their everyday life. The result has then been analyzed based on previous research in the field and finally led to a conclusion which indicates that the most important factors to a low staff turnover and high satisfaction are variety, flexibility, the opportunity to earn a lot of money, support from both managers and colleagues, and the possibility to grow and develop within their role as a real estate agent.

The purpose of this essay has been to find out how a commune can work with commitment as a part of the attractive work in order to reduce staff turnover among social workers. Furthermore, the essay refers to contribute the theoretical knowledge in the field. In order to achieve this purpose ten semistructured interviews were conducted, of which eight were with socialworkers and two with unit managers of the social workers in the commune studied. The result showed that the definition of engagement also includes the feeling of caring and wanting to do more than you’re expected to. The result also showed that the social workers engagement are affected of work features, the organization, the leadership and the team of colleagues. Another result show that theese contents can not be statically prioritized, but instead should be put in relation to to the group and the individual's current needs. Based on what was identified as the current needs of the social workers, a result was also a number of development proposals for how the commune and unit managers for social security workers can work to create engagement. / Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur en kommun kan arbeta med engagemang som en del av det attraktiva arbetet för att minska personalomsättning bland socialsekreterare. Vidare avser uppsatsen bidra med teoretisk kunskap inom området. För att uppnå syftet har tio semistrukturerade intervjuer genomförts, varav åtta var med socialsekreterare och två med enhetschefer för socialsekreterare i den studerade kommunen. Resultatet visade att definitionen av begreppet engagemang också inkluderar en känsla av att bry sig och vilja göra mer än man förväntas. Resultatet visade också att socialsekreterarnas engagemang påverkas av arbetets egenskaper, organisationen, ledarskapet och arbetsgruppen. Ytterligare en slutsats är att ovanstående faktorer och dess innefattande aspekter inte kan statiskt prioriteras utan bör stå i relation till gruppen och individernas nuvarande behov. Utifrån vad som identifierades vara socialsekreterarnas nuvarande behov blev ett resultat även ett antal utvecklingsförslag för hur kommunen och enhetschefer för socialsekreterare kan arbeta för att skapa engagemang.