Abstract Background: The European Commission has released the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) to make Europe the first climate-neutral continent, targeting a 55% reduction in greenhouse gas emissions by 2030. The directive shifts sustainability reporting from a voluntary to mandatory framework, significantly expanding the range of companies to report. The implementation has gradually started in 2024.   Purpose: The study aims to investigate how Swedish consultancy firms are implementing the CSRD regulations among their clients and how the new regulations are communicated. Understanding this implementation phase can provide insights to manage stakeholder relationships and institutional pressure to remain competitive.  Method: Adopting an interpretivist paradigm, this case study uses Stakeholder and Institutional Theory to explore CSRD implementation among consultancy firms, clients, and other stakeholders. Qualitative interviews were conducted, followed by thematic analysis to identify key mechanisms for implementing the new reporting standards. Conclusion: The findings conclude that sustainability reporting has transitioned from a strategic choice to an institutional requirement. Companies now depend on sustainability consultants to develop strategies for complying with CSRD. Additionally, stakeholder engagement within companies becomes improved with the implementation of CSRD.

SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Elin Appelgren Emma Dahlstrand Titel: Är det lönsamt att vara hållbar? Handledare: Aija Voitkane Nyckelord: Hållbarhet, finansiell prestation, bransch, intressentteorin, CSR Forskningsfråga: Hur skiljer sig sambandet mellan hållbarhetsarbete och finansiell prestation mellan olika branscher? Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan ett företags hållbarhetsarbete och dess finansiella prestation. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats av kvantitativ karaktär. Insamlingen består av inhämtad data från The Sustainability Yearbook samt Morningstar vilket har analyserats med hjälp av regressionsanalyser i IBM SPSS. Slutsats: Studien fann ett negativt samband mellan CSR och ROA, ROE samt P/B. Resultatet påvisar även att branschtillhörigheten har en påverkan på sambandet. / ABSTRACT Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Elin Appelgren Emma Dahlstrand Title: Is it profitable to be sustainable? Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Sustainability, financial performance, industry, stakeholder theory, CSR Research question: How does the relationship between sustainability work and financial performance differs between different industries? Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is a connection between a company's sustainability work and its financial performance. Method: The study applies a deductive approach of a quantitative nature. The collection consists of collected data from The Sustainability Yearbook and Morningstar, which has been analyzed using regression analyzes in IBM SPSS. Conclusion: The study found a negative correlation between CSR and ROA, ROE, and P/B. The results also indicate that industry affiliation has an impact on this correlation.

Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Maja Gustafsson Linnéa Jacobsson Matilda Rasmus  Titel: Frivillig hållbarhetsredovisning hos företag noterade på Stockholmsbörsen - En kvantitativ studie utifrån legitimitets- och intressentteorin.  Handledare: Dariusz Osowski Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, CSR, GRI, legitimitetsteorin, intressentteorin. Forskningsfrågor: - Vilka samband finns det mellan finansiella faktorer och att frivilligt hållbarhetsredovisa hos företag som är noterade på Stockholmsbörsen? - Vilka samband finns det mellan icke-finansiella faktorer och att frivilligt hållbarhetsredovisa hos företag som är noterade på Stockholmsbörsen? Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att hypotespröva samband mellan faktorerna företagsstorlek, lönsamhet, extern granskning av intressenter, rykteshantering och att frivilligt hållbarhetsredovisa.  Metod: Studien tillämpar en kvantitativ multimetod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning för att samla in primärdata. Sekundärdata samlades in genom databasen Retriever Business. I den teoretiska referensramen har relevanta vetenskapliga artiklar och annan litteratur använts. Slutsats: Studien finner ett positivt samband mellan frivillig hållbarhetsredovisning och de finansiella faktorerna, storlek och lönsamhet. Sambandet med lönsamhet är svagt. Resultatet visar även ett positivt samband mellan frivillig hållbarhetsredovisning och de icke-finansiella faktorerna, extern granskning av intressenter och rykteshantering. Företagsledningen och styrelsen i företag noterade på Stockholmsbörsen kan ha användning av studien, för att hållbarhetsredovisning är en del av en företagsstrategi. Studien visar samband mellan faktorer och hållbarhetsredovisning som kan vara till användning i strategin. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Maja Gustafsson Linnéa Jacobsson Matilda Rasmus Title: Voluntary sustainability reporting for companies listed on the StockholmStock Exchange - A quantitative study based on legitimacy- and stakeholdertheory. Supervisor: Dariusz Osowski Keywords: Sustainability reporting, CSR, GRI, legitimacy theory, stakeholder theory. Research questions: - What causality is there between financial factors and voluntary sustainabilityreporting by companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange? - What causality is there between non-financial factors and voluntary sustainabilityreporting by companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange? Purpose: The purpose of this master's thesis is to hypothesis test the relationship between the factors size, profitability, external scrutiny by stakeholders, reputation management and to voluntarily report on sustainability. Method: The study applies a quantitative multi-method with a deductive approach. Data collection was conducted using a questionnaire survey to collect primary data. Secondary data was collected through the Retriever Business database. In the theoretical frame of reference, relevant scientific articles and other literature have been used. Conclusion: The study finds a positive relationship between voluntary sustainability reporting and the financial factors, size and profitability. The connection with profitability is weak. The result also shows a positive relationship between voluntary sustainability reporting and the non-financial factors, external stakeholder review and reputation management. The company management and the board of companies listed on the Stockholm Stock Exchange can use the study, because sustainability reporting is part of a company strategy. The study shows causality between factors and sustainability reporting that can be used in the strategy.

Utvecklingen av Corporate Social Responsibility (CSR) har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en allt mer viktig del i företags strategier, med ett fokus som läggs mer och mer på miljömässigt och socialt ansvarstagande. Tidigare har detta främst implementerats inom stora företag, däremot har utvecklingen av CSR nu lett till att detta även är aktuellt inom Små och medelstora företag (SMEs). Däremot har SMEs kännetecknats av att lägga mindre fokus på implementeringen av CSR, detta på grund av att SMEs inte har samma förutsättningar när det kommer till att kunna använda resurser och lägga tid på att engagera sig inom CSR.    Tidigare forskning har visat att ett aktivt CSR-arbete kan medföra flertalet fördelar, exempelvis ett förbättrat företagsrykte, både ökad motivation och arbetsnöjdhet hos anställda, samt ökad kundlojalitet. Forskning visar även på att det är av stor vikt att företag värnar om sina intressenter och skapar goda relationer med dessa för att kunna bibehålla en konkurrenskraftig och långsiktig position på marknaden. Det tidigare forskning däremot inte visar är hur SMEs arbete med CSR spelar roll i utvecklingen av ett företags intressentrelationer.    Det har gjort att följande forskningsfråga har tagits fram och besvarats:  “Hur arbetar Små och medelstora företag i Norrland med CSR och vilken roll spelar det i utvecklingen av intressentrelationer?”   För att besvara studiens syfte och problemformulering har en kvalitativ flerfallstudie av sex svenska SMEs verksamma i Norrland genomförts. Detta genom att data har samlats in med hjälp av 6 semistrukturerade intervjuer, i kombination material från företagens hemsidor. Intervjuerna hade som syfte att skapa en förståelse för hur dessa företag arbetar med CSR, samt vilken roll detta har spelat i utvecklingen av deras intressentrelationer. Utifrån insamlad har en tematisk analys utförts, vilket har format studiens fem teman, dessa är: miljöledning och strategier, policys och företagskultur, framtidsorientering, intressenters påverkan och kommunikationskanaler.    Studiens resultat visar på att SMEs CSR arbete ligger som en grund för relationerna med deras intressenter. Däremot skiljer sig detta åt beroende på vilken typ av relation som företaget och intressenten har. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi SMEs att aktivt engagera sig inom CSR, både vad gäller internt och externt, miljömässigt och hållbarhetsmässigt.

L’investissement éthique est un investissement fondé sur des critères extra-financiers : l’investisseur cherche un enrichissement tout en poursuivant une fin non matérielle tirée du respect de certaines valeurs La coloration éthique a vocation à rejaillir sur le régime de cet investissement. Elle dicte le contenu de la politique d’investissement, oblige les intermédiaires financiers à informer les investisseurs de manière adéquate, et les contraint à veiller à la conformité éthique de l’investissement jusqu’à son dénouement.L’investissement éthique ne saurait toutefois se limiter à cela. Adoptant une démarche conséquentialiste, les investisseurs peuvent s’engager auprès des émetteurs pour y défendre leurs valeurs. D’un point de vue théorique, cet activisme actionnarial met en lumière l’échec des thèses traditionnelles à définir la finalité des sociétés. Plutôt que de raisonner en termes d’intérêt social, il conviendrait à présent de recourir à la Stakeholder Theory. / Ethical investment is based on non-financial criteria: the investor expects a return on the investment while pursuing a non-material objective, based on the respect of certain values. Ethics bring a nuance, which impacts the set of rules for this type of investment. It establishes the content of the investment policy and requires financial intermediaries to inform investors adequately. It also forces them to ensure ethical compliance of the investment to its ending. Ethical investment, however, is not limited to this. By adopting a consequentialist approach, investors can engage with issuers to defend their values. From a theoretical point of view, this shareholder activism highlights the failure of traditional theories to define the purpose of companies. Because the concept of “intérêt social”, which the French doctrine struggles to define, leads to a deadlock, a cross-disciplinary approach, the Stakeholder Theory, should be preferred.

Syfte: Företagens miljömässiga ansvar har blivit en allt mer central fråga för företagets intressenter. Tidigare studier som har behandlat relationen mellan Corporate Environmental Performance CEP och Financial Performance FP har resulterat i varierande utfall. Två faktorer som anses påverka denna relation är olikheter mellan branscher och brister i det interna organisationsarbetet. För att få en tydligare bild av relationen mellan CEP och FP behöver forskningen utvecklas för företag som agerar i en ur miljösynpunkt tung bransch. Syftet med studien är att förklara om det finns ett samband mellan CEP och FP i fossila bränsleintensiva företag och se om sambandet är starkare eller svagare om företaget använder en CSR-kommitté. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och har formats av en longitudinell design, där sekundärdata har inhämtats för åren 2014-2017 från databasen Thomson Reuters Datastream. Detta har genererat ett urval bestående av 827 publika bolag från hela världen vars data har analyserats i statistikprogrammet SPSS och presenteras i tabeller. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan miljödimensionen CEP och den finansiella prestationen mätt utifrån både redovisningsmåttet ROE och marknadsmåttet Tobins Q för fossila bränsleintensiva företag. För de fossila bränsleintensiva företagen med en CSR-kommitté visade även resultatet ett starkare samband mellan CEP och FP än för företag utan CSR-kommitté. En jämförelse mellan olika sektorer visade en tydlig variation mellan resultaten, där vissa sektorer hade ett negativt samband mellan CEP och FP. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den empiriska forskningen och utökar förståelsen för relationen mellan CEP och FP genom att studera fossila bränsleintensiva företag, som är en miljömässigt tung bransch. Studien bidrar även med teoretisk information om huruvida kontinuerligt arbete via CSR-kommittéer påverkar denna relation. Vidare ger studien ett praktiskt bidrag genom att uppmuntra företag att engagera sig i CEP-aktiviteter, istället för uppkomsten av tvingande miljöregleringar, för att nå lönsamhet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att gå djupare ner bland fler sektorer för att kunna se skillnader mellan branscher och göra djupare analyser mellan dessa för att få en större förståelse om relationen mellan CEP och FP. Det kan också finnas skillnader mellan företag av olika storlek, därför är ett andra förslag att dela upp och jämföra resultaten mellan stora och små företag. / Aim: The company's environmental responsibility has become an increasingly central issue for the company's stakeholders. Earlier studies that have addressed the relationship between Corporate Environmental Performance CEP and Financial Performance FP have resulted in varying outcomes. Two factors that are considered to affect this relationship are differences between industries and shortcomings in internal organization work. In order to get a clearer picture of the relationship between CEP and FP, research needs to be developed for companies acting in an environmentally heavy industry. The purpose of the study is to explain if there is a connection between CEP and FP in fossil fuel firms and see if the association is stronger or weaker if the company uses a CSR committée. Method: This study is based on a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study has a quantitative strategy and has been formed of a longitudinal design, where secondary data has been collected for the years 2014-2017 from the Thomson Reuters Datastream database. This has generated a sample of 827 public companies worldwide whose data has been analyzed in the SPSS statistics program and presented in tables. Result & Conclusions: The result of the study shows that there is a positive correlation between the environmental dimension CEP and the financial performance, measured based on both the accounting measure ROE and the market measure Tobins Q for fossil fuel firms. For the fossil fuel firms with a CSR committée, the result also showed a stronger relationship between CEP and FP than for companies without a CSR committée. A comparison between sectors showed a clear variation between the results, where some sectors had a negative link between CEP and FP. Contribution of the thesis: The study contributes to empirical research and understanding of the relationship between CEP and FP by studying fossil fuel firms, which is an environmentally heavy industry. The study also contributes with theoretical information about whether continuous work through CSR committees affects this relationship. The study also provides a practical contribution by encouraging companies to engage in CEP activities, instead of the emergence of compelling environmental regulations, to achieve profitability. Suggestions for future research: A proposal for further research is to go deeper into more sectors to see differences between industries and to make deeper analyzes between them to gain a better understanding of the relationship between CEP and FP. There may also be differences between companies of different sizes, so a second proposal is to divide and compare the results between large and small companies.

Hållbarhet och hållbar utveckling är något som betraktas som högaktuellt i samhället i stort och är något som även fått ett stort fokus inom den svenska fastighetssektorn. Denna uppsats syftar till att utforska, skapa en bild av och jämföra hur företag i den svenska fastighetssektorn presenterar och kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom sin hållbarhetsredovisning. Jämförelsen och analysen kommer genomföras med grund i den teoretiska referensramen som består av ett antal teorier som behandlar legitimitet, intressenter, signalering och verksamhetsstyrning. Metoden som används består av en deduktiv ansats och en kvalitativ bruktextsanalys. Resultatet tyder på att det återfinns en övergripande likhet i vad som presenteras och kommuniceras bland de företag som utgjort en del i urvalet. Vilket troligen grundar sig i användningen av likartade eller samma standards som grund för respektive företagsredovisning, vissa standard används i sådan utsträckning att de i princip utgör praxis för hur hållbarhetsredovisning bör genomföras och vad den bör innehålla. Vidare finns lagkrav i form av till exempel ESRS och dess vidareutveckling i form av CSRD som sätter ytterligare krav på vad som ska finns med i företagens hållbarhetsredovisning. De mindre skillnader som identifierats inbegriper bland annat en viss skillnad i hur ingående och omfattande respektive företag i urvalet behandlar varje hållbarhetsaspekt, samt att det återfinns mindre skillnader i de nyckelintressenter som identifierats i vissa av företagen. / Sustainability and sustainable development are a highly discussed and prevalent topic in society as a whole, and something that has gained a large focus within the Swedish real estate sector as well. This bachelor thesis aims to compare, explore and create a picture of how companies within the Swedish real estate sector communicate their work with sustainability, and what they are presenting in their sustainability reporting. The comparison and analysis are made possible by the use of a framework based on theories dealing with legitimacy, stakeholders, signaling and management control systems. The scientific method used consists of a deductive approach and a qualitative content analysis of the companies’ sustainability reports.  The result of the study indicates that there to a large extent exists a similarity in what is presented and communicated by the companies that formed part of the sample. This is probably based on similar or the same standards being used as the basis for the respective company’s accounting, some standards are used to such an extent that they basically constitute practice for how sustainability accounting should be carried out and what it should contain. Furthermore, there are legal requirements in the form of e.g. ESRS and its further development in the form of CSRD as additional requirements for what must be included in the companies' sustainability reports. The minor differences identified include, among other things, a certain difference in how thoroughly and comprehensively each company in the sample treats each sustainability aspect, and that there are minor differences in key stakeholders identified in some of the companies.

Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas.Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter.För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag.Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

Background and Problem: Sustainability reporting is a growing interest in today’s organizations and it is essential to report on non-financial matters. Many of the existing frameworks have been criticized for being used only of symbolical reasons which is why the concept of integrated reporting and the <IR> framework have been developed. One of the cornerstones in the <IR> framework is human capital which is one of the most valuable assets in an organization. Traditionally, employee costs have only been treated as an expense and there have been limited disclosures in corporate reports. In the current business world it is instead seen as an investment in human resources. Since previous studies have shown an increase of human capital disclosures when corporate reports become integrated, integrated reporting might be the solution to this problem. Purpose: The purpose of this study is to examine if there are differences in human capital disclosures between integrated reports and separate annual and sustainability reports in companies listed at OMXS30. Delimitations: This study’s empirical examination is limited to include the companies listed at Stockholm OMX30. Only corporate reports issued for the year 2014 are treated. Methodology: For this study a self-constructed disclosure scoreboard with human capital- related items has been used to collect data from the companies’ corporate reports. Also additional information beyond the pre-determined items has been collected to extend the data collection. Empirical Results and Conclusion: The results show that human capital seems to be a subject that is relatively little reported about. The integrated reporting companies do not disclose more information compared to non-integrated reporting companies. However, the results show that integrated reporting companies seem to have a more future-oriented focus and that the disclosures are more dispersed throughout the reports. It can be concluded that company sector and size do not affect the amount or type of information.

Literature review about corporate social responsibility (CSR) suggests that there are organisational benefits to be gained from unintentional discretionary expenditure in laudable behaviour. With this in mind, the methodology integrates insights from the ‘stakeholder theory’ and the ‘resource-based view theory of the firm’ to sharpen the strategic base for CSR investment. Quantitative and qualitative research techniques have been used to discover how business organisations are creating shared value for themselves and for society. The main study was carried out amongst hotel enterprises in Malta. The quantitative analysis tested the relationship between Strategic CSR (in terms of the organisational benefits) against the firms’ commitment, behaviour and resources devoted to CSR. Secondly the qualitative phase of this study involved an analysis of interviews with owner-managers across the Maltese hospitality industry and with experts who are responsible for setting policies in the tourism regulatory context. The results have indicated that responsible behaviour led to the firms’ financial performance and market standing, effective human resources management and operational efficiencies. Following the empirical findings a model representing the ‘creation of shared value’ for business and society has been put forward.