No description available.

Bakgrund: De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en längre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstå bör belastning begränsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför ålder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smärtan i nacke och axlar utifrån bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstå om och hur detta även påverkar arbetsförmågan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en gruppdiskussion utifrån fokusgruppsintervjuns arbetssätt, samt två enskilda intervjuer där respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet på att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smärtupplevelse i nacke och axlar och att detta även påverkade arbetsförmågan negativt när deltagarna upplevde försämrad ork, koncentration och kraftlöshet. Slutsats: Bh-bandens statiska belastning kan ha negativ inverkan på smärta i nacke och axlar och för att i framtiden kunna underlätta hanteringen, minska belastningen och öka arbetsförmågan hos berörd målgrupp men även hos andra kvinnor med liknande problem, är information och vidare forskning inom området nödvändig. / <p>2013-06-04</p>

Rapporten behandlar en jämförande studie mellan en   statisk beräkningsmodell för energi mot en dynamisk modell. För att dessa ska   kunna vara jämförbara har båda modellerna samma ingående variabler. Den   statiska modellen har utförts för hand och den dynamiska modellen har utförts   med hjälp av ett beräkningsprogram. Den tidigare forskningen behandlar i   huvudsak hur väl beräkningsprogrammet stämmer överens mot verklighet   alternativt hur detta skiljer sig åt mot andra beräkningsprogram. Energiberäkningar   ska följa de standarder som har satts upp för hur beräkningar av energiåtgång   ska utföras, samt de faktorer som påverkar denna, oavsett om en statisk   modell eller en dynamisk modell används.   Rapporten tar inte hänsyn till om konstruktionen som   sådan uppfyller kraven från BBR, utan ser endast till beräkningarna som   sådana.   Resultaten visar på skillnader i beräkningarna men   den stora skillnaden ligger i hur modellerna har hanterat återvinningen av   ventilation i konstruktionen. Anledningen till detta ligger i att den statiska   modeller ser till det sammanlagda behovet över hela tidsperioden och inte   till den enskilda beräkningstimman. Arbetet med att göra detaljerade och   noggranna energiberäkningar är tidskrävande och kräver relativt stora mängder   data varför det blir ineffektivt att utföra dessa för hand. Likväl är det   tidskrävande att rätta eller ändra i handberäkningar. Men det kan ändå finnas   ett intresse att utveckla studien genom att ställa det mot ett verkligt fall.   Att studera vilken beräkningsmetod som är mer tillämplig för verkligheten. / The   report is a comparative study between a static, simplified model for energy   calculations against a more complex and dynamic model. To be able to compare   these two models against each other the same set of variables have been   chosen. The static model has been done by hand and the dynamic model has been   calculated in a software meant for this. The previous research mainly deals   with how well the calculation program performs in comprising to the real   world or against other similar programs. Energy calculations, regardless of   whether a static model or dynamic model is used, should be executed in   accordance with the international standards setup for calculating a   building's energy performance and the factors that affect it.   The   report does not take into account whether the construction as such meets the   requirements of BBR, but only study the calculation methods and results.   The   report does not take into account whether the design as such meets the   requirements of BBR, but only looks at the calculations as such. The work of   making detailed and accurate energy calculations is time-consuming and   requires relatively large amounts of data, which makes it ineffective to do   these by hand. Thereto it is time-consuming to correct or change in hand   calculations. However, there might be interesting to expand the study to   include a case from the real world, and set the two calculation models   against it and see which is more applicable to reality. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Anledningen till att den männskliga kognitionen är intressant att undersökaär då grunden för vad som är bra eller dålig design ligger i det mänskligasättet att läsa av och förstå omvärlden. Det handlar om att förstå varför enviss information sticker ut ur ett gränssnitt medan en annan knappt läggsmärke till; vad som gör det lättare att förstå; eller att komma ihåginformation. Den här kutymen beskrivs med begreppet MII – Människainformationinteraktionoch har sitt ursprung från MDI – Människadatorinteraktion.MII handlar om att interagera med information medanMDI handlar om att interagera med en fysisk produkt med till exempelknappar som ska tryckas in eller reglage som ska dras i. Problemet som denhär studien ämnade undersöka var vilken är den bästa visualiseringen avstatisk information ur de männskliga kognitiva förutsättningarna. För attbelysa problemet så utformades ett användartest vilket ämnade ge svar påvilken visualiserings lösning av karta, stolpdiagram eller tabell var bästberoende på syftet med informationsinteraktionen. Det här användartestetgenomfördes på sju informanter som fick genomföra uppgifter som blandannat utmanade till att lokalisera, jämföra, räkna ut, förstå, minnas ochresonera. För att få en uppfattning av varje individuell person sågenomfördes en intervju där man tog reda på ålder, utbildningsnivå samtyrke för att se om någon utav dessa faktorer kunde vara bakomliggande förresultaten. Resultaten från användartesterna utvärderades sedan mot teorin.Det som studien till slut kom fram till var att alla tre visualiseringarna ianvändartesterna var bra eller dåliga på olika sätt beroende på syftet medinformationsinteraktionen. En del av de intressantaste resultaten var attkartvisualiseringen bidrog till bildminnet samt förståelse i ett störresammanhang men även informations överflöd. Stolpdiagrammet var bästför överblick och jämförelseuppgiften men gjorde det svårt att plocka framexakta siffror. Tabellen var allra bäst när det kom till att presentera mycketdata och för att minska den mentala arbetsbelastningen på uträkningar.Överlag i testet till den här studien så var kartan sämst, stolpdiagrammetnäst bäst och tabellen bäst.

Galileo är ett Global Navigation Satellite System (GNSS) som används för positionering. Förutom Galileo finns även Global Positioning System (GPS) och Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (GLONASS) vilka är de idag enda fullt operativa systemen. Galileo som är under utveckling har i april år 2020 26 satelliter i bruk och förväntas vara fullt operativt under 2020 med en konstellation av 30 satelliter. Vid statisk mätning används GNSS-teknik där minst två mottagare samlar observationer samtidigt under långa sessioner där positionen erhålls med efterberäkning. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida Galileo genom statisk mätning kan tillföra lägre mätosäkerhet i olika GNSS-konstellationer tillsammans med GPS och GLONASS. Tvångscentrering utfördes över två kända positioner med mätning över två dagar på totalt 12 timmar. I efterberäkningen delades sessionerna in i 45 minuters observationer över fyra sessioner. Fem olika konstellationer av GNSS jämfördes: GPS, GPS och Galileo, GPS och GLONASS, Galileo och till sist där alla tre system användes ihop. Resultatet visade på en god precision med en lägesosäkerhet något större än förväntat. Session 1 fick högst värde på 4,7 cm från stompunkten. Lägst värde fick session 4 på 1,1 cm. Standardosäkerheten var däremot låg för alla konstellationer i sessionerna. Slutsatsen är att Galileo och GPS fick som enskilda konstellationer ett likvärdigt resultat för standardosäkerheten med statisk mätning. I gemensamma GNSS-konstellationer förbättras mätosäkerheter och indikerar även att användning av Galileo ger en förbättring i kombination med GPS och GLONASS. / Galileo is a new Global Navigation Satellite System (GNSS) which is still under development and is expected to be fully operational in 2020. Besides Galileo there are also the Global Positioning System (GPS) and the Globalnaya Navigatsionnaya Sputnikovaya Sistema (GLONASS) which are the only fully operational systems as of April 2020. The purpose of this study was to evaluate whether Galileo can provide better measurement accuracy in different GNSS constellations together with GPS and GLONASS through static surveying. Many scientific studies of Galileo GNSS have been done recently, and since additional satellites have become available the accuracy of the system has been increasing. This study uses static surveying method in order to evaluate Galileo’s positioning accuracy. Measurements over two known positions was done with post calculations to remove sources of error. The study shows that Galileo and GPS obtained as individual constellations an equivalent result, and in joint GNSS constellations Galileo shows improvements in combination with GPS and GLONASS.

This Master Thesis, written in collaboration with CorPower Ocean, serves as the finalization of the author’s master degree education at KTH (Royal Institute of Technology) Stockholm. The purpose has been to characterize the Cascade gearbox which is used to convert vertical motion induced by waves to rotational motion which powers generators in the company’s future wave energy power plant. The purpose was also to suggest future improvements and shed light on any problems discovered. The method for characterizing the Cascade gearbox was to conduct physical measurements of the load sharing in the inherently overdetermined geometrical design. These data were then used to calibrate a static as well as a dynamic model also developed for this thesis. Focus has been on determining that the novel load sharing method is sufficient and that no gear takes more than the 2,5% overload during max load the gearbox is dimensioned for at any time. Also included in the thesis is an analysis of the tolerances effect on the performance of the Cascade gearbox. Results showed that the current design perform within the expected dimensioning limits. However some unexpected characteristics were discovered after analysis of the results. Because of deliberate geometric decisions half of the gears trail behind initially in one direction causing uneven load sharing and unwanted lateral forces on the rack. Also discovered was the importance of equal stiffness of the flex units, used to divide the load evenly between the gears, since the load sharing factor converges towards values directly proportional to the stiffness ratios in between them. As a conclusion it can be said that although the current design is sufficient, there is still room for improvements which could enhance life expectancy as well as load sharing performance of the Cascade gearbox. / Detta examensarbete utfört i samarbete med CorPower Ocean, är det slutgiltiga steget i författarens utbildning på masternivå på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) Stockholm. Syftet med arbetet är att karakterisera en kaskadväxellåda som används för att omvandla vertikal rörelse från vågor till rotation som driver generatorer i företagets framtida vågkraftverk samt att utifrån resultat föreslå möjliga förbättringar och belysa eventuella problem. Den metod som använts för att karakterisera kaskadväxellådan var att via fysiska mätningar, på den testrigg placerad på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm, erhålla data för lastfördelningen i den geometriskt överbestämda konstruktionen. Dessa data användes sedan för att kalibrera en statisk och en dynamisk modell som också utvecklades för det här projektet. Huvudfokus för arbetet har legat i att ta reda på om den konstruktion som används för att fördela lasten mellan kugghjulen fungerar tillfredställande samt att säkerställa att inget kugghjul tar mer än de 2,5% överlast vid fullast växellådan är dimensionerad för vid något tillfälle. Examensarbetet inkluderar även feltoleransers inverkan på lastfördelningen i kaskadväxeln. Resultaten visade att den nuvarande konstruktionen presterar inom de specificerade dimensioneringsintervallen. Några oväntade karaktärsdrag upptäckdes dock vid analys av resultaten. På grund av en avsiktlig geometrisk oregelbundenhet släpade hälften av kugghjulen efter åt ena hållet vilket i sin tur resulterade i en ojämn lastfördelning och oönskade sidokrafter på kuggracken. Flexenheterna som används för att fördela lasten likvärdigt mellan kugghjulen skilde sig åt i styvhet. Den inverkan spridningen av dessa har på lastfördelningen belystes också eftersom lastfördelningen konvergerar mot värden direkt proportionella mot styvhetsförhållandet mellan dem. Slutsatsen från examensarbetet är att den nuvarande konstruktionen, även om den fungerar tillfredställande, lämnar utrymme för förbättringar som potentiellt kan förbättra både livslängd och lastfördelningsprestanda.

Technical debt is a well known term within software development, but has not yet been implemented outside of software development. Because of this, there is no knowledge whether that is possible or not. This thesis investigates how technical debt can be extended to and be identified within a software system for handling Product Lifecycle Management. The purpose of the thesis is to present a prototype, called the ITS-prototype, which shows that it is possible to identify technical debt within Product Lifecycle Management. The thesis has qualitative characteristics and were conducted as a case study. In order to verify that the implementation is correct, two evaluation criterias were established. The first criteria, measuring the degree of coverage, saying that the ITS-prototype should be able to identify 100% of the technical debt defined by each rule. The second criteria consists of an interview with a technical expert on Product Lifecycle Management where the prototype's underlying method is evaluated. The ITS-prototype together with the results of the evaluation shows that technical debt is possible to be implemented and identified in a software system for handling Product Lifecycle Management. The rule-driven implementation that is used, has shown effective and the authors suggests that the development of the ITS-prototype continues in order to better use conveniences that exist within a Product Lifecycle Management-system. / Teknisk skuld är ett vedertaget begrepp inom mjukvaruutveckling men har ännu inte implementerats utanför mjukvara. Således finns det ingen kunskap om huruvida det är praktiskt möjligt att göra detta eller inte. I detta arbete undersöktes om konceptet teknisk skuld kan implementeras i ett mjukvarusystem för hantering av Product Lifecycle Management. Syftet med arbetet är att visa att teknisk skuld kan implementeras inom Product Lifecycle Management genom att presentera en prototyp för identifiering av teknisk skuld inom Product Lifecycle Management, kallad ITS-prototypen. Arbetet är av kvalitativ karaktär och genomfördes som en fallstudie. För att verifiera att implementationen är korrekt upprättades två utvärderingskriterier. Det första mäter prototypens täckningsgrad och säger att ITS-prototypen ska kunna identifiera 100% teknisk skuld definierad av varje regel. Det andra kriteriet består av en utvärderingsintervju med en teknisk expert på Product Lifecycle Management, där prototypens underliggande metod utvärderas. ITS-prototypen tillsammans med resultaten av utvärderingen visar att teknisk skuld är möjlig att implementera i ett mjukvarusystem för hantering av Product Lifecycle Management. Den regeldrivna implementation som använts i ITS-prototypen är effektiv och författarna föreslår att utvecklandet av prototypen fortsätter för att bättre kunna nyttja fördelar i ett PLM-system.

Bakgrund: Förkortad hamstringmuskulatur är vanligt bland fysiskt aktiva. Inadekvat hamstringmuskellängd och ökad styvhet i hamstringsmuskulatur är möjliga orsaker till skador i hamstring. Den senaste tiden har det blivit allt vanligare med användning av foamroller till syfte att behandla dessa förkortningar och styvhet.  Syfte: Syftet med denna studie är undersöka om användning av foamroller har någon direkt påverkan på töjbarheten och smärttolerans i hamstringsmuskulatur efter ett behandlingstillfälle. Metod: En experimentell studie utfördes där tio friska fysiskt aktiva män (ålder 25,4 ± 3 år, längd 183 ± 9,5 cm, vikt 78,5 ± 7,2 kg) med självrapporterad nedsatt rörlighet baksida lår rekryterades och genomgick två kortare behandlingar (3 x 30 sekunder), med foamroller och statisk stretch på deras dominanta ben (det ben dom sparkar boll med), vid två separata tillfällen. Mätningar av passiv rörlighet i knäled, styvhet i hamstringmuskulatur och smärttolerans på biceps femoris mest ömmande punkt utfördes före och direkt efter varje testtillfälle. Data sammanställdes och analyserades i IBM SPSS för skillnader före och efter gällande förändringar på rörlighet, styvhet och smärttolerans. Resultat: Små skillnader kunde observeras mellan behandlingarna.  Vid statisk stretch noterades en viss skillnad i styvhet på -0,76 Nm. I båda behandlingarna noterades en ytterst liten ökning i rörlighet på hamstringsmuskulaturen med större förändring i statisk stretch, +0,1 grader.  Smärttröskeln var lägre efter båda behandlingar, -125,5 kPa efter foamroller respektive -99,3 kPa efter statisk stretch. Dock visade inte resultatet på någon statistiskt signifikant skillnad i påverkan av passiv ledrörlighet, uppmät styvhet i hamstring eller smärttröskel.   Konklussion: Studien var liten och undersökte endast korttidseffekter, men resultatet talar för att det inte finns någon reell påverkan på biceps femoris styvhet eller smärttolerans med användning av foamroller. / Nej

Högskolan i Gävle har en mängd av utbildningar som har anknytning till geodetisk mätning. Sedan tidigare finns det en uppsättning lägesbestämda punkter i Högskoleområdet som används inom dessa utbildningar där mätning förekommer. Punkterna har etablerats i olika omgångar, oberoende av varandra, och därför kan de inte kallas för ett stomnät. Syftet med detta examensarbete är att etablera ett stomnät i plan vid Högskolan i Gävle i referenssystemet SWEREF 99 16 30. Stomnätet bör hålla en hög kvalitet för att vara användbart inom all geodetisk mätning som Högskolan ägnar sig åt. Etableringen av stomnätet har delats upp i två delar. Den första delen består av planering, genomförande och efterberäkning av statiska GNSS-mätningar och den andra delen består av planering, genomförande och efterberäkning av terrestra mätningar (mätning med totalstation). Etablering av stomnät utförs ofta i två steg där mätning med Global Navigation Satellite System (GNSS) används för att lägesbestämma ett antal utgångspunkter som ska omsluta resten av stomnätet. Statisk GNSS-mätning utfördes med Trimble R12i på 9 stabila markeringar runt Högskolan under tre mätsessioner. Baslinjeberäkning och nätutjämning utfördes i 4 olika scenarier för att se hur beräkningen av koordinater påverkades av olika val av frekvens och användning av fasta kontrollpunkter (SWEPOS referensstationer).  För planering av terrester mätning och för att uppnå antalet rekommenderade sikter mellan punkter i stomnätet utfördes en rekognosering av Högskoleområdet, i kombination med simulering i datorprogrammet SBG Geo. Tillfälliga punkter markerades ut för att förbättra stomnätets geometri och uppnå kraven i HMK – Stommätning (2021) för stomnätets kontrollerbarhet. Stommätningen utfördes med satsmätning med totalstationen Trimble S5 1’. I efterberäkningen undersöktes vilken anslutningsmetod som var mest lämplig med avseende på skattade standardosäkerheter för utgångspunkter och nypunkter. Resultatet blev ett stomnät med totalt 36 markerade punkter. Viktsenhetens standardosäkerhet för stomnätet blev 0,2055 och kontrollerbarheten 0,6 efter en unitär transformation, och en skattad standardosäkerhet för nypunkter på millimeternivå. Kvadratisk medelavvikelse mellan utgångspunkter inmätta med GNSS-teknik och nypunkter inmätta med terrester teknik blev 4,39 mm. / The University of Gävle has a range of courses related to geodetic surveying. There is already a set of points with coordinates in the university area, which are used in courses where geodetic surveying occurs. The points have been established at different times, independently of each other, and therefore cannot be called a geodetic control network. The purpose of this thesis is to establish a control network in 2D at the University of Gävle, in the reference system SWEREF 99 16 30. The control network should be of high quality to be useful in all geodetic surveying that the university engages in. The establishment of the control network has been divided into two parts, the first part consists of planning, implementation and post-processing of static GNSS measurements, and the second part consists of planning, implementation and post-processing of terrestrial measurements. The establishment of a geodetic control network is often carried out in two steps where measurement with Global Navigation Satellite System (GNSS) is used to determine the position of a number of starting points that will surround the rest of the control network. Static GNSS measurements was performed with Trimble R12i on 9 stable markings around the university during three sessions. Baseline calculation and network adjustment were performed in 4 different scenarios to see how the calculation of coordinates was affected by different choices of frequency and use of fixed control points (SWEPOS reference stations). For planning of the terrestrial measurements, and to achieve the recommended number of sights between points in the control network, a simulation in the computer program SBG Geo. Temporary points were marked out to improve the geometry of the control network and meet the requirements in HMK – Stommätning (2021) for the controllability of the control network. The terrestrial measurements were carried out by surveying with total station Trimble S5 1’. In post-processing, the alternatives for connecting the control network to SWEREF 99 16 30 was investigated with regard to estimated standard uncertainties for starting points and new points. The result is a geodetic control network with a total of 36 marked points. The standard error of unit weight for the control network resulted in 0.21 after a unitary transformation, and the estimated standard uncertainty for new points was at the millimeter level. The average deviation between starting points measured with static GNSS and new points measured with terrestrial technology was about 4 mm.

Idag är visualiseringar ett viktigt kommunikationsverktyg inom arkitekturen för att effektivt och korrekt kunna kommunicera arkitektoniska värden. En visualisering kan säkerställa att byggprocessens olika aktörer i högre grad har en mer gemensam förståelse för projektet. Datorgenererade bilder är det visualiseringsmedium som idag är den mest använda inom arkitekturen när en byggnad ska presenteras. Trots att datorgenerade bilder möjliggör korrekt kommunikation av arkitektoniska värden finns det indikationer som visar att de kan kommunicera ut felaktig information. Denna studie undersöker hur visualiseringar bör utformas för att nå en så gemensam, korrekt och positiv perception som möjligt av den tilltänka byggnaden. Studien undersöker även hur visualiseringarna kan bidra till en effektivare gestaltningsprocess och vilka hinder, möjligheter och funktioner som datorgenererade bilder har idag. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där litteratur- och intervjustudie har varit de metoder som använts för datainsamling. Litteraturstudien ämnade till att få en övergripande förståelse för gestaltningsprocessen och för visualiseringar, främst statiska visualiseringar av typen datorgenererade bilder. Den ämnade även till att identifiera vilka arkitektoniska värden som finns, ge en förståelse för vilka hinder och möjligheter som finns med datorgenerade bilder, vilka funktioner visualiseringar har och vilka faktorer som påverkar datorgenererade bilders utformning. Den data som samlats in via litteraturstudien testades sedan på ett praktikfall genom intervjustudien. Intervjustudien bekräftade den tidigare forskningen och ledde även till nya upptäckter. Studien medförde flera resultat. De arkitektoniska värden som litteraturen identifierade bekräftades existera även i praktikfallet. Dessutom tillkom nya aspekter från praktikfallet. Studien fann en indikation till vilka arkitektoniska värden som är möjliga att vara viktigast att visualisera. Dessa värden handlade om byggnadens komposition, material och färg. Det handlade även om hur människor placeras ut i visualiseringar, vilken stämning som visualiseringarna skapar, hur verklighetstrogna visualiseringen är och vilket perspektiv som visualiseringen presenterar. Studien resulterade även i en identifiering av faktorer som påverkar visualiseringars utseende, utöver aktiva val. De faktorer som studien kom fram till var bland annat projektets ekonomiska- och tidsmässiga budget, visualiserarens erfarenhet och kunskap, brist på data, brister i kommunikationen och skillnad i visuell perception. För att nå ett vidareutvecklat arbetssätt för visualiseringsskapandet identifierade studien förbättringsmöjligheter för dessa faktorer. Täta avstämningar mellan projektets aktörer leder till en mer gemensam förståelse och ett effektivare arbetssätt. Referensbilder kan vara fördelaktigt som informationsbärare för att kommunicera ut subjektiva data. Arkitekter bör begränsa antalet informationsbärare för inte hämma visualiserarens förståelse för projektet. Visualiserare bör tidigt vara delaktig i gestaltningsskedet för att få en större och mer gemensam kunskap om projektet.