Detta examensarbete utfördes under våren 2009 och avhandlar bestämning av fixpunkter i ett höjdnät med hjälp av statiska Global Navigation Satellite System (GNSS) mätningar. Ämnet är högaktuellt med tanke på att många kommuner står inför en övergång till Rikets Höjdsystem 2000 (RH 2000). Det kan vara ett problem vid en sådan övergång om det finns isolerade delar av det lokala höjdnätet som inte är anslutet till huvudnätet. Tidigare har den enda lösningen på ett sådant problem varit att genomföra ett höjdavvägningståg, ett både kostsamt och tidskrävande företag. Syftet med denna studie är att ge svar på hur noggrant det går att göra en höjdbestämning av fixpunkter med statisk GNSS-mätning.  Fältarbetet har utförts i Sandvikens kommun där ett antal höjdfixpunkter i RH 2000 nätet använts som referens vid GNSS-mätningar. Ett nät bestående av sju mätpunker etablerades i anslutning till RH 2000 höjdfixar. Fem av dessa användes sedan som passpunkter för att höjdbestämma två centralt belägna mätpunkter i nätet. För kontroll av mätningarna användes den kända avvägda höjden på de sökta punkterna. Mätningarna utfördes med fyra stycken Leica GX1230+ GNSS-mottagare som etablerades på punkterna i tre fyratimmarssessioner. Mätningarna utfördes i två kampanjer med tre veckors mellanrum. Efterberäkning av GNSS- mätdata gjordes med Leica Geo Office 7 (LGO 7) och Surfer 8. Kontroll av resultaten gjordes genom matrisberäkningar i Microsoft Excel. Resultaten baseras på en sammanslagning av de båda mätkampanjerna. Avvikelserna visade sig ligga i ett spann på ca 3–5 mm ± punktmedelfelet (σH) lägre än de precisionsavvägda RH 2000 höjderna. Det faktum att samtliga GNSS-mätta höjder ligger 3–5 mm lägre än officiella RH 2000-höjder tyder på att ett systematiskt fel upptäckts. Slutligen, visar detta arbete att genom att kombinera frekvenser kan medelfelet bli så bra som 3 mm vid höjdbestämning med hjälp av statisk GNSS-mätning.

<p> </p><p>Uppsatsen är av teoretisk karaktär och utforskar tekniker och teorier kring ämnet statisk spelbalans. Som praktiskt exempel används spelet Testament. Texten och balanseringsarbetet med Testament är en produkt av Erik Sjöstrands examensarbete under vårterminen 2009 vid Högskolan i Skövde.</p><p>Texten presenterar vad statisk spelbalans är och dess syfte. Återkommande termer är att alla val som finns i ett spel ska vara betydelsefulla och att man ska sträva efter att alla som spelar spelet har samma förutsättningar.</p><p>Tekniker som presenterar och anpassas till spelet Testament är: kunskap om balans och obalans, spelbalans beroende av spelarnas skicklighet, symmetri och asymmetri, transitiva och intransitiva system, modulär design, fail-safes, global balans, samt prototyper och speltestning.</p><p>Slutsatsen är att det inte går att säga huruvida Testament är balanserat eller inte, att det går att anpassa tekniker för att balansera flerspelarspel till att balansera enspelarspel, att statisk spelbalans bör genomföras under alla faser av spelutvecklingsprocessen, och att de som balanserar spel måste ha god förståelse för de spelsystem de balanserar.</p>

<p>Biometri är en relativt ny säkerhetsmetod för datorsystem. Biometri används ofta för att ersätta eller kombineras med användarnamn och lösenord. Detta görs genom att mäta ett fysiologiskt attribut eller beteendeattribut hos användaren. Keystroke dynamics är en biometrisk metod vilken registrerar användarens sätt att skriva på tangentbordet. En stor mängd försök med keystroke dynamics har gjorts i tidigare arbeten. Många av dessa har utgått ifrån metoder vilka använder ett högt antal stickprov från användarens beteende vid tangentbordet. Optimalt är dock en metod med hög säkerhet men samtidigt använder ett lågt antal stickprov. Denna rapport introducerar en ny algoritm för implementering av keystroke dynamics, vilken jämförs med två existerande algoritmer. Denna rapport visar att den nya algoritmen har högre prestanda än de övriga två i jämförelsen</p>

Biometri är en relativt ny säkerhetsmetod för datorsystem. Biometri används ofta för att ersätta eller kombineras med användarnamn och lösenord. Detta görs genom att mäta ett fysiologiskt attribut eller beteendeattribut hos användaren. Keystroke dynamics är en biometrisk metod vilken registrerar användarens sätt att skriva på tangentbordet. En stor mängd försök med keystroke dynamics har gjorts i tidigare arbeten. Många av dessa har utgått ifrån metoder vilka använder ett högt antal stickprov från användarens beteende vid tangentbordet. Optimalt är dock en metod med hög säkerhet men samtidigt använder ett lågt antal stickprov. Denna rapport introducerar en ny algoritm för implementering av keystroke dynamics, vilken jämförs med två existerande algoritmer. Denna rapport visar att den nya algoritmen har högre prestanda än de övriga två i jämförelsen

Forskning inom friktion idag är mest inriktad på friktion mellan metaller samt friktion mellan metaller och andra material. Friktion mellan träytor förekommer i en begränsad omfattning och tas sällan upp. I byggsammanhang och på många andra områden behöver kunskapen om friktion ökas och tillförlitligheten hos antagna friktionskoefficienter behöver förbättras. En bestämning av statiska friktionskoefficienter mellan träytor parallellt fiberriktningen har gjorts för LVL av barrträ, respektive LVL av bok. Bestämningen av friktionskoefficienter gjordes genom experimenten med hjälp av ett lutande plan. En jämförelse av de statiska friktionskoefficienterna visar att en råare yta och en lägre densitet ger en högre friktionskoefficient.

Bakgrund: Tidigare forskning har främst fokuserat på uppvärmningens effekter på prestationer som efterliknar olika idrottsrelaterade rörelser (ex. hopp, sprint etc.), eller 1RM styrka. Däremot är styrketräning där fler repetitioner utförs den vanligast förekommande rekommendationen för folkhälsa, men trots detta är området som behandlar uppvärmningseffekter och denna typ av styrketräning i nuläget relativt outforskat.  Syfte: Denna systematiska litteraturstudie och meta-analys syftar till att ge en översikt av forskningen om effekten av olika uppvärmningsstrategier på maximalt antal repetitioner till utmattning i en styrkeövning. Metod: Litteratursökningen utfördes i fem elektroniska databaser (Pubmed, Medline, SPORTDiscus, CINAHL och Web of Science) med hjälp av termer relaterade till styrketräning och uppvärmningsstrategier. Tre metaanalyser utfördes utifrån den standardiserade medelskillnaden i det totala antalet utförda repetitioner till utmattning med statisk stretching (SS), proprioceptiv neuromuskulär (PNF) och rörelsespecifik (RS)-uppvärmning jämfört mot kontroll (CON). Resultat: Totalt inkluderades 12 studier för vidare analys. Resultatet indikerar en obetydlig effekt med SS jämfört med CON med ett SMD på 0,02 (CI 95% på -0,44 – 0,39). PNF mot CON visar på en signifikant negativ stor effekt med ett SMD på -1,02 (CI 95% på -1,46 - -0,58). RS mot kontroll visar på en positivt signifikant liten effekt med ett SMD på 0,41 (CI 95% på 0,03 – 0,78).  Konklusion: Resultatet indikerar åt att antal repetitioner till utmattning påverkas positivt när en uppvärmning som är rörelsespecifik utförs innan. I motsatt till detta tyder resultatet på att PNF som uppvärmning kan ge en hämmande effekt. Uppvärmning som utförs innan en prestation på måttlig belastning tenderar att ge större positiva effekter på prestationen. Framtida forskning bör fortsätta att undersöka vilka effekter olika uppvärmningsstrategier har på maximalt antal repetitioner till utmattning för att få en fördjupad kunskap.

Introduktion: Tidigare forskning gällande menstruationcykelns påverkan på kvinnor har framförallt undersökt korsbandsrelaterade skador. Desto mindre evidens finns för menstruationscykelns påverkan på postural kontroll. Inför och under menstruation är det ett återkommande fenomen att kvinnor upplever bland annat nedsatt balans och instabilitet. Annan forskning har visat på en förändrad ledlaxitet och neuromuskulär kontroll vilket i sin tur kan påverka postural kontroll. Det finns viss evidens för att detta har ett samband med de fluktuerande hormonnivåerna.   Syfte: Att undersöka vilken påverkan menstruationscykeln har på postural kontroll, och om det skiljer sig mellan de olika menstruationsfaserna.   Metod: Litteratursökning utfördes på PubMed och Cinahl för artiklar publicerade 2000-2021. Artiklar som undersökte balans, antingen statisk, dynamisk eller båda, inkluderades i litteraturöversikten. Urvalsprocessen har utförts och presenteras i enlighet med PRISMA.   Resultat: Sökningen resulterade i elva inkluderade artiklar, samtliga icke-randomiserade longitudinella studier. Nio stycken undersökte delvis/endast statisk balans och fyra undersökte delvis/endast dynamisk balans. Endast en av studierna fann ingen evidens för menstruationscykelns påverkan på postural kontroll. Majoriteten av de övriga fann att postural kontroll var som sämst vid ägglossning och ett fåtal fick motsägande resultat, framförallt de som undersökte dynamisk balans.   Konklusion: Det finns ett samband mellan nedsatt postural kontroll och ägglossning i majoriteten av studierna. Ägglossningen påverkar även nedsatt neuromuskulär aktivitet och ökad ledlaxitet. Resultatet gällande dynamisk balans är inte tillräckligt för att kunna dra några slutsatser. Framtida forskning bör fokusera på dynamisk balans och använda sig av standardiserade undersökningstester och mätmetoder för identifiering av mensturationsfaser.

Bakgrund: Statisk stretching har visat sig ha en positiv effekt på rörlighet, styrka och spänst när stretching utförts med hög mängd och intensitet. Stretching under kortare perioder innehållande mindre mängd är inte lika välstuderat. Att undersöka effekten av en mindre mängd statisk stretching skulle kunna vara användbart för fysioterapeuter. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad unilateral statisk stretching av vadmuskulaturen har för effekter på maximal isometrisk styrka i plantarflexion, rörlighet i dorsalflexion och spänst. Metod: Fyra deltagare inkluderades och fick stretcha ett av sina ben över en tre veckors period i 10 minuter dagligen, benet valdes slumpmässigt. Före och efter interventionen mättes unilateral isometrisk styrka och rörlighet i deltagarnas vadmuskulatur samt spänst på ett ben. Resultat: Deltagarnas isometriska styrka minskade för interventionsbenet i medianvärde (-3,0%), medan kontrollbenets styrka ökade (6,9%). Spänsten för deltagarnas interventionsben ökade (5,9%) och kontrollbenets spänst minskade (-0,7%). En ökning i rörlighet kunde ses för interventionsbenet (21,2%) medan ingen ändring sågs för kontrollbenet (0%). Konklusion: Intensiv statisk av plantarflexorerna utförd över en treveckorsperiod gav en tydlig ökning av rörlighet i dorsalflexion medan inga tydliga effekter på styrka eller spänst kunde ses på gruppnivå. Fler studier inom området behövs där mängden, intensiteten och frekvensen av statisk stretching som krävs för att utveckla dessa kvaliteter utreds med fler och en större spridning av deltagare, för att få ett mer signifikant resultat.

Uppsatsen är av teoretisk karaktär och utforskar tekniker och teorier kring ämnet statisk spelbalans. Som praktiskt exempel används spelet Testament. Texten och balanseringsarbetet med Testament är en produkt av Erik Sjöstrands examensarbete under vårterminen 2009 vid Högskolan i Skövde. Texten presenterar vad statisk spelbalans är och dess syfte. Återkommande termer är att alla val som finns i ett spel ska vara betydelsefulla och att man ska sträva efter att alla som spelar spelet har samma förutsättningar. Tekniker som presenterar och anpassas till spelet Testament är: kunskap om balans och obalans, spelbalans beroende av spelarnas skicklighet, symmetri och asymmetri, transitiva och intransitiva system, modulär design, fail-safes, global balans, samt prototyper och speltestning. Slutsatsen är att det inte går att säga huruvida Testament är balanserat eller inte, att det går att anpassa tekniker för att balansera flerspelarspel till att balansera enspelarspel, att statisk spelbalans bör genomföras under alla faser av spelutvecklingsprocessen, och att de som balanserar spel måste ha god förståelse för de spelsystem de balanserar.

This project was performed together with ÅF Industry AB in Trollhättan, Sweden. ÅF’s expertise in Trollhättan is oriented towards the automotive industry. It was conducted within the section of CAE and safety where they, for instance, dimension bolt joints in the cars. Bolt joints play an important role in the automotive industry. Slip critical bolt joints are used widely throughout the vehicles. With lack of good test data, the bolt joints need to be dimensioned conservatively. This may lead to that bolt joints are over-dimensioned, adding more mass to the car. On the contrary, the availability of reliable test data enables designers to optimize joint dimensions to achieve a safe design with minimized mass. A mechanical testing configuration has been designed as well as a testing procedure for a test to determine the static friction value between mating surfaces in bolt joints. The testing configuration has been used to perform tests to find the static friction coefficient in different materials. The study contains varied combinations of steel, aluminium and ED-Coated steel. The study resulted in tables with levels of probability. The developed test configuration is robust and relatively simple to use and is recommended for further use. For improved statistical significance, it was noted that more samples should be used than was used in this study. The aluminium has a smoother surface finish and that could be the reason why its coefficient of friction is lower than steel. It is therefore considered important to also include surface roughness when presenting coefficient of friction results.