Abstrakt  Bakgrund: Obesitas är ett ökande folkhälsoproblem och omkring 650 miljoner människor lever med obesitas världen över. Sjukdomen innebär svårigheter både fysiskt och psykosocialt för de drabbade. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha god kunskap om dessa personers erfarenheter för att kunna ge god omvårdnad och bidra till ökad hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att skildra erfarenheter av viktstigmatisering hos personer som lever med obesitas. Metod: Litteraturstudien baserades på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio underteman. Huvudteman; ”att uppleva uttryck för viktstigmatisering”, ”att kämpa ensam” och ”att uppleva konsekvenser av viktstigmatisering”. Konklusion: Personer som lever med obesitas upplever viktstigmatisering i en rad olika kontext vilket kan resultera i negativa effekter både fysiskt och psykosocialt. Resultatet visade även att bariatrisk kirurgi som behandlingsmetod vid obesitas var omgärdat av stigmatisering. Kunskap saknas gällande viktstigmatisering, obesitas som sjukdom samt bariatrisk kirurgi som behandlingsmetod inom både vården och samhället. Personer som lever med obesitas förtjänar ett gott bemötande fritt från stigmatisering. / Abstract  Background: Obesity is a growing issue and around 650 million people are living with obesity worldwide. The disease comes with difficulties both physically and psychosocially for those affected. As a nurse, it it’s therefore important to have good knowledge of these people’s experiences in order to provide good care and contribute to increased health. Aim: The aim of this study was to describe people living with obesitas experiences of weight stigmatization.  Methods: This review was based on nine qualitative studies. Database searches were made in Cinahl and PubMed. Analysis was conducted with assistance of Fribergs five-step-model. Results: The analysis resulted in three main themes and nine subthemes. Themes as described: “to experience expressions of weight stigmatization”, “to fight alone” and “experiencing consequences of weight stigma”.  Conclusion: People living with obesity experience weight stigmatization in a variety of contexts which may result in negative effects both physically and psychosocially. The results also showed that bariatric surgery as treatment was surrounded by stigmatization. There is a lack of knowledge regarding weight stigmatization, obesity as a disease and bariatric surgery as method of treatment in both healthcare and society. People living with obesity deserves to be met with a respectful attitude, free from stigmatization.

BACKGROUND: Despite advances at every stage of the HIV care continuum, HIV-related stigma still presents a significant barrier to accessing care globally for people living with HIV (PLWH). The effect of stigma and discrimination on treatment adherence and health outcomes is especially worsened for younger PLWH belonging to key vulnerable populations and identifying within intersectional gender and/or sexual minorities. In Latin America young PLWH, especially those identifying as MSM (men who have sex with men) and TGW (transgender women) are at a disproportionately higher risk of facing HIV-related stigma, and subsequent under-utilization of HIV prevention and treatment services. Social media-based HIV stigma-reduction campaigns present a growing area of research in designing interventions to disseminate health resources, normalize prevention and treatment, and reduce the harmful HIV-related stigmas PLWH may face. This project’s aims are two-fold: to understand the stigmatizing beliefs and experiences young PLWH living in Lima, Peru encounter, and to identify the key messages and features they believe would be most effective for dissemination in a future HIV stigma-reduction social media campaign. METHODS: This study was conducted as a qualitative focus group interview study in Lima, Peru from November 2022 to February 2023. Interview questions covered their experiences of stigma and suggested messages for social media, and were structured using an interview guide. Participants were recruited from 4 key groups of PLWH: adolescents/young adults with perinatally-acquired infection, adolescents/young adults with recently-acquired infection, young MSM, and young TGW. Creation of a pilot codebook and subsequent qualitative analysis of focus group data were conducted using thematic content analysis and conceptual frameworks determined to be in line with objectives. RESULTS: 7 focus group interviews were conducted with 48 participants aged 17 to 29 years old. Participants represented a diverse range of gender and sexual identities. Participants across all groups faced a range of HIV-related discriminatory/stigmatizing behaviors and stereotypes affecting multiple aspects of everyday life, from relationships with close family and friends to schooling and employment prospects and accessing medical care. Suggestions for future messaging content and design included creating content addressing health-related misconceptions for PLWH navigating their diagnosis and the general public, portraying PLWH with more positivity and normalcy, recruiting influencers from backgrounds not typically targeted in HIV messaging to disseminate content to larger audiences, and creating both short- and long-form content formats to share on social media platforms for engaging users of different ages/demographics. CONCLUSION: Based on the range of different encountered stigmas and messaging suggestions shared by young PLWH, future HIV stigma-reduction social media campaigns should feature accurate health and social messages from a diversity of societal leaders and PLWH, span a breadth of content formats, and do so with tones of optimism to educate the general public and shift attitudes to empower young PLWH as they move forward in their lives. / 2026-03-08T00:00:00Z

No description available.

No description available.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en kronisk virusinfektion och ett globalt hälsoproblem. I samhället idag är kunskapen om hiv fortfarande bristande och det förekommer negativa attityder och fördomar mot personer med hiv. Att leva med hiv innebär en ökad risk för stigma och en särskilt utsatt grupp är hiv-positiva kvinnor, där en av tre har upplevt diskriminering relaterad till sin hiv-status, sexualitet och reproduktiva hälsa inom hälso-och sjukvården. Hiv-relaterat stigma har en negativ effekt på smittspridningen och främjandet av god hälsa hos patientgruppen.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som lever med hiv upplever stigma och diskriminering inom hälso- och sjukvården.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 11 kvalitativa originalartiklar från databaserna Pubmed och Cinahl kvalitetsgranskades. Fundamentals of care användes som teoretisk referensram. Resultat: Fyra olika teman identifierades från upplevelserna av stigma och diskriminering inom hälso-och sjukvården: ojämlik och otillräcklig vård, integritetskränkning, rädsla hos vårdpersonal och dåligt bemötande av vårdpersonal. Konsekvenser av stigmatisering och diskriminering visade sig leda till psykisk ohälsa, minskad följsamhet till behandlingar och minskat förtroende till vården vilket leder till ett undvikande att söka vård hos patientgruppen.  Slutsats: Upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso-och sjukvården hos kvinnor som lever med hiv grundar sig främst i negativt bemötande från vårdpersonal och särbehandlande vårdrutiner. Därför är det av stor betydelse att undervisa om hur hiv smittar och upplysa vårdpersonal om stigmatisering och diskriminering av hiv-positiva patienter för att öka patientgruppens livskvalitet och välmående. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is a chronic viral infection and a global public health issue. The lack of information about HIV in todays’ society has resulted in negative attitudes and prejudices against people living with HIV. One out of three women living with HIV have experienced discrimination in health care related to their HIV status, sexuality and reproductive health. Stigma negatively affects the well-being and health of patients living with HIV as well as it increases the spread of the virus.  Aim: To investigate how women living with HIV experience stigma and discrimination in health care.  Method: A literature review based on 11 qualitative original articles collected from the databases Pubmed and Cinahl was conducted. The framework Fundamentals of Care was used as a theoretical model. Results: Four different themes were identified: unequal and insufficient care, violence of integrity, fear within health care staff and bad treatment. The consequences of experienced stigma and discrimination were shown to be mental illness, lack of confidence to the health care system, retention in care and adherence to treatment.  Conclusion: The experiences of HIV-related stigma and discrimination in health care was mainly caused by bad treatment from health care workers and discriminatory routines within the health care system. It is of great importance to educate health personnel about the transmission of HIV and raise awareness about HIV-related stigma and discrimination in order to increase the well-being and quality of life for patients living with HIV.

Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som leder till allvarliga konsekvenser. Samhällets attityder gentemot kvinnor skapar ett stigma som resulterar i att de är mer utsatta vilket speglar statistiken över fall av sexuellt våld. Många kvinnor är oroliga över hur de kommer bli bemötta när de söker vård. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld upplever bemötandet inom vården. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie där tio originalartiklar hittades och användes till grund för resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: kvinnornas upplevelser av sjuksköterskornas attityder, upplevelser av brister i kommunikationen, upplevelser av försämrad tillit till vården, upplevelsen av att inte få adekvat vård och behov av utbildning och kunskap. Huvudfyndet i resultatet visade att det fanns brister i bemötandet då sjuksköterskornas fördomar och attityder påverkar bemötandet gentemot de sexuellt utsatta kvinnorna vilket resulterade i en bristfällig vård. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring kvinnornas upplevelser av bemötandet samt mer komplex utbildning kring sjuksköterskans attityder och fördomar för att en förändring ska kunna ske. Detta för att sexuellt utsatta kvinnor ska få en bättre och mer heltäckande vård. / Background: Sexual violence against women is a widespread social issue that leads to serious consequences. The societal attitudes towards women creates a stigma of them being more vulnerable, which in turn reflects on the statistics of sexual violence cases. Many women have concerns about how they will be treated when seeking care. Purpose: The purpose of this study was to analyze how women who have been exposed to sexual violence experience the treatment in healthcare. Method: The design of the study was a general literature study where ten original articles were retrieved and used as the basis for the results. Results: Based on the ten scientific articles, five main categories were presented: the women’s experiences of the nurses’ attitudes, experiences of lack in communication, experiences of decreased trust in healthcare, the experience of not receiving adequate healthcare and need of education and knowledge. The main finding in the results showed that there are absent of proper treatment as the nurses’ prejudices and attitudes affect the nurse’s approach towards the sexually assaulted women and this results in poor healthcare. Conclusion: The conclusion is that more research is needed into the nurse’s attitudes and prejudices for a change to take place. In this way sexually assaulted women will receive better and more comprehensive care.

Women who live with undiagnosed autism face difficulties, especially in regards to getting an autism diagnosis. This study presents a literature study of six women’s autobiographies, in which they describe their experiences in living with undiagnosed autism as well as getting their diagnosis. The results of this study shows that the women use camouflaging methods to avoid being bullied as well as avoid being treated in a negative way by society. The authors describe how they aspire to fit into the female norm, which posts difficulties in getting a diagnosis, where they do not show the typical characteristics of autism because of the diagnosis’s male bias. The women’s autobiographies show that getting their diagnosis has made it possible to explore their own characteristics outside of the diagnosis, instead of being identified and expected to be a certain way because of their autism diagnosis. Furthermore, in the analysis through the intersectional perspective, the women faced difficulties because of their functionality as well as their gender when they weren’t yet diagnosed with autism. This study aims to shed light upon the experiences of women who live with undiagnosed autism.

Bakgrund Humant immunbristvirus, HIV, är en kronisk sjukdom som attackerar kroppens immunförsvar. Sjukdomen är en global epidemi som startade på mitten av 1900-talet. HIV är en folksjukdom som går under smittskyddslagen. Det finns inget botemedel, men antiretroviral behandling gör att infektionen inte blir värre och hämmar symtomen samt stärker immunförsvaret. Den psykiska hälsan påverkas ofta negativt för patienter med HIV, ofta till följd av samhällets okunskap. Vårdpersonals inställning och attityd kring HIV speglar samhällets generella stigmatisering, samt okunskap och rädsla för att bli smittad. Sjuksköterskans omvårdad ska grundas på jämlikhet och rätt till lika vård för alla patienter, oavsett sjukdom, bakgrund och kultur.  Syfte Syftet var att beskriva hur personer med HIV upplever bemötandet i vården. Metod Detta är en litteraturöversikt som baserats på tolv vetenskapliga artiklar där tio var av kvalitativ metod och två av både kvalitativ och kvantitativ metod som är inhämtade från Cinahl complete och PubMed. Dataanalysen grundar sig i Fribergs beskrivning.  Resultat Resultatet delades in i tre teman. Dessa var “Vårdrelationens betydelse för vårdandet” vars resultat visade vikten av vänlighet, välkomnande och uppföljning som faktorer till ett gott bemötande. Temat “Att bli stigmatiserad som HIV patient” präglades av patienters erfarenheter av diskriminering och sämre bemötande på grund av sin sjukdom. “God kommunikation och information förmedlar trygghet” förklarade hur sjukvårdspersonal skapar och bibehåller trygghet byggt på kunskap och god kommunikation utifrån patienternas upplevelser och preferenser.  Slutsats Det finns kvarvarande stigma gentemot patienter med HIV hos sjukvårdspersonal på vårdinrättningar globalt. Ett dåligt bemötande behöver inte alltid bero på stigmat utan kan ha ett flertal faktorer, dock visar resultatet att ett bemötande som inte är byggt på respekt kan motverka att patienter söker vård. Det kan även påverka patienternas följsamhet av behandlingen, även kallad compliance, negativt. Dåligt bemötande från vårdpersonal gav patienterna en känsla av diskriminering och stigma på grund av sin HIV- sjukdom, vilket resulterade i psykisk ohälsa hos många patienter. Något som däremot är ett givande och gott bemötande ur patientperspektivet, visar sig vara ett gott välkomnande som bibehålls under mötet, respekt, kunskap gällande HIV och regelbunden uppföljning. / Background Human Immunodeficiency Virus, HIV, is a chronic disease that attacks the body's immune system. The disease is a global epidemic that started in the mid-20th century. HIV is a notifiable disease under infectious disease control laws. There is no cure, but antiretroviral treatment prevents the infection from worsening, alleviates symptoms, and strengthens the immune system. The mental health of HIV patients is often negatively affected, often due to societal ignorance. The attitudes and approach of healthcare professionals towards HIV reflect society's general stigma, as well as ignorance and fear of transmission. Nursing care should be based on equality and the right to equal care for all patients, regardless of illness, background, and culture. Aim The aim is to describe how individuals with HIV experience the treatment in healthcare. Method This is a literature review based on twelve original articles, where ten were of qualitative methodology and two of both qualitative and quantitative methodology, gathered from Cinahl Complete and PubMed. The data analysis is based on Friberg's description. Results The results were categorized into three themes. These were "The importance of care relations in caring," which showed the importance of kindness, welcoming attitude, and follow-up as factors for good treatment. The theme "Being stigmatized as an HIV patient" was characterized by patients' experiences of discrimination and poorer treatment due to their illness. "Good communication and information convey security" explained how healthcare professionals create and maintain security based on knowledge and good communication according to patients' experiences and preferences.

Ett nytt kapitel i livet ska helt plötsligt börja när det nyfödda barnet kommer till världen. När man som kvinna precis har fått barn kan det kännas överväldigande och man kan ha svårt att veta om de känslorna kommer från en själv eller andra, då många kommer med egna åsikter. Hur man väljer att ge sitt barn mat kan ske på olika sätt, och detta kan skapa blandade känslor hos kvinnan. I samhället kan man uppleva en minskning av amning då substitut, som exempelvis ersättning, finns lättillgängliga som är innehållsrika. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att förstå kvinnors resonemang kring amning och hur detta påverkas av samhälleliga sociala faktorer. Med en socialpsykologisk ansats studerades detta genom teorier som genusteori och symbolisk interaktionism. I studien genomfördes tio stycken semistrukturerade intervjuer på kvinnor som fått barn de senaste tre åren och bott i Sverige i minst tio år. Resultatet visar att respondenternas sociala omgivning har stor påverkan på deras resonemang om amning via bröstet. Vi kan i resultatet även läsa hur respondenterna upplever tvetydiga åsikter och signaler från deras sociala omgivning. Den del av omgivningen som anses ha störst påverkan anses vara respondenternas signifikanta andra. / A completely new chapter in life will suddenly begin when the newborn baby comes into the world. When you become a “mother”, it can feel overwhelming and it can be difficult to know whether those feelings come from yourself or others, as many may come with their own opinions. How you choose to feed your baby can happen indifferent ways, and this can create mixed feelings for the women. In society, you can experience a reduction in breastfeeding because substitutes, such as formula, are and rich in content. The purpose of this qualitative interview study was to understand the mothers' reasoning regarding breastfeeding and how this is affected by societal social factors. With a social psychological approach, this was studied through theories such as gender theory and symbolic interactionism. In the study, ten semi-structured interviews were conducted with women who had children in the last three years and lived in Sweden for at least ten years. The results show that the respondents' social environment has a great influence on their reasoning of breastfeeding via the breast. In the results, we can also read how the respondents experience ambiguous opinions and signals from their social environment. The part of the environment that is considered to have the greatest impact is considered to be the respondents' significant other.

Bakgrund: Obesitas är ett medicinskt tillstånd med överdriven fettansamling i kroppen vilket ökar risken för hälsoproblem. Body Mass Index (BMI) används för att ställa diagnos. Orsakerna till obesitas inkluderar genetiska faktorer och beteendemönster. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan hindra personer att söka vård. Syfte: Syftet var att undersöka individers erfarenheter av att leva med obesitas. Metod: Litteraturstudie används för att sammanställa kvalitativ forskning om individer med obesitas. Engelskspråkiga peer-reviewed artiklar mellan 2015 och 2023 fokuserade på erfarenheter av obesitas. 11 utvalda artiklar analyserades. Detta resulterade i övergripande insikter om livet med obesitas. Resultat: Det framkommer tre teman i resultatet: ”Beteendemässiga hinder och strategier i vardagen”, ”Att möta fördomar men att få personcentrerad vård” och ”Strävan efter inre harmoni”. Litteraturstudien visar på starka känslor av skam och utanförskap hos individer med obesitas på grund av samhällets stigmatisering. De möter negativt bemötande både i vardagen och inom vården vilket försämrar deras välbefinnande. Konklusion: Sjuksköterskor har en viktig funktion i att förebygga ohälsosamma matvanor genom stöd. Ett samarbete mellan yrkesgrupper är av betydelse för att stödja individer med obesitas. Negativa fördomar från sjukvårdspersonal kan negativt påverka individer med obesitas. Ett stöd från hälso- och sjukvården kan öka motivationen för livsstilsförändringar och självacceptans. / Background: Obesity is a medical condition characterized by excessive fat accumulation in the body, increasing the risk of health problems. Body Mass Index (BMI) is used for diagnosis. The causes of obesity include genetic factors and behavioral patterns. Negative biases from healthcare professionals can prevent individuals from seeking medical care. Aim: The purpose of the study was to investigate individuals experiences of living with obesity. Method: Literature review is used to compile qualitative research on individuals with obesity. English-language peer-reviewed articles between 2015 and 2023 focusing on experiences of obesity. 11 selected articles were analyzed, resulting in overarching insights into life with obesity. Findings: The result reveals three main themes: “Behavioral barriers and strategies in everyday life”, “Facing prejudices but receiving person-centered care” and “Striving for inner harmony”. The literature study reveals strong feelings of shame and exclusion among obese individuals due to societal stigmatization. They encounter negative treatment both in everyday life and within healthcare which worsens their well-being. Conclusion: Nurses play a crucial role in preventing unhealthy eating habits through support. A collaboration between professions is important to support individuals with obesity. Negative biases from healthcare professionals can adversely affect individuals with obesity. A support from healthcare providers can enhance motivation for lifestyle changes and self-acceptance