Tidigare forskning gällande insatsbeviljade familjer visar på att klienterna är stigmatiserade eller stämplade. Syftet med studien är att undersöka, bland socialarbetare inom barn- och familjeenheten, medvetenheten om och arbetet med stigmatisering och stämpling gällande de familjer de har kontakt med i sitt arbete inom socialtjänsten. Stigmateori och stämplingsteori utgjorde studiens teoretiska tolkningsram. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys vilket härledde till två teman: bortprioriterat arbete och indirekt arbete. Studiens resultat visade på att medvetenheten hos socialarbetarna om risken att klienterna var stigmatiserade och stämplade var låg. Det saknades riktlinjer och rutiner gällande ämnet och att arbetet som gjordes för att stödja familjerna var indirekt och inte preciserat för bearbetning av stigmatisering och stämpling. Slutsatsen drogs att en ökad medvetenhet bland socialarbetarna som möter familjer inom socialtjänsten gällande risken att familjerna stigmatiseras och stämplas behövs. / Previous research has shown that families receiving interventions from the social services are stigmatized and labeled. The purpose of this study is to examine, among social workers within the family unit’s awareness of and work with stigmatization and labeling regarding the families they meet in their work. Stigma and labeling theory make up the theoretical framework for the study. It was conducted with a qualitative approach with six semi-structured interviews, the data was analyzed with a thematic analysis. Two themes emerged: de-prioritized work and indirect work. The results showed that the social workers awareness about family’s risk of being stigmatized and labeled was low. Guidelines and routines were missing and the work to support the families was indirect and not specified for processing stigma and labeling. It was concluded that there needed to be a greater awareness of the stigmatization and labeling of the clients among the social workers.

Bakgrund: Substansmissbruk innebär okontrollerad användning av skadligasubstanser vilket kan leda till negativa konsekvenser för individens hälsa. Patientgruppen stigmatiseras genom generaliseringar samt associeras med olämpligaoch stereotypiska egenskaper vilket kan leda till förlängd vårdprocess eller uteblivenvård. Sjuksköterskan ska inom missbruksproblematik stärka tillit, ge individen engod tillvaro, främja patientens hälsoprocesser och delaktighet med respekt förvärdighet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av att arbeta med patientermed substansmissbruk. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Dataanalysenutfördes enligt Fribergs fem steg och 12 artiklar användes till resultatet. Resultat: Sjuksköterskan uppfattar sig främja patientgruppen genom att ta vara påindividens resurser, öka motivationen, förmågan till egenvård och se individen bakomsjukdomen. Sjuksköterskans medvetenhet till sina värderingar är betydelsefullt iarbetet och en god relation gynnas av öppenhet samt ärlighet. Svårigheter i relationenbidrar till minskad interaktion och en försvagad vårdrelation. Slutsats: Litteraturöversikten bidrar till utökad medvetenhet och förståelse kring hursjuksköterskan uppfattar arbetet med patienten med substansmissbruk. Med hjälp avdenna kunskap kan vårdpersonal forma sitt arbetssätt för att stärka vårdprocessen ochfölja riktlinjer vilket främjar patienten samt vårdpersonal. / Background: Substance abuse is defined by the use of harmful substances which canlead to negative consequences for the individual's health. Stigmatization characterizesthe patient group through generalization and is associated with inappropriate andstereotypical characteristics which can lead to a prolonged care process or lack of care. In the field of substance abuse problems, the nurse shall strengthen trust, give theindividual a good life, promote the patient's health processes and participation withrespect for dignity. Aim: The aim was to describe the nurse's perception of working with patients withsubstance abuse. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was chosen. The data analysis was performed according to Friberg's five-steps and 12 articles were usedin the result. Result: The nurse perceives herself as promoting the patient group by takingadvantage of the individual's resources, increasing the motivation and ability to selfcare and seeing the individual behind the disease. The nurse's awareness of her valuesis important in the work and a good relationship benefits from openness and honesty. Difficulties in the relationship contributes to reduced interaction and a weakened carerelationship. Conclusion: The literature review contributes to increased awareness andunderstanding of how the nurse perceives the work with substance abuse patients.With this knowledge, care staff can shape their way of work to strengthen the careprocess and follow guidelines, which promotes the patient and care staff.

I studien undersöks utanförskap kopplat till människor med intellektuell funktionsnedsättning och vilka faktorer som kan motverka och påverka det. Utanförskapet undersöks utifrån ett föräldraperspektiv. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning.  Materialet från intervjuerna har sedan tematiserats och jämförts med tidigare forskning samt undersökts utifrån teorierna stigma och social exkludering. Av resultatet från studien framkommer tre huvudteman, dessa är 1) samhällets strukturer, 2) andra personer och 3) jag. Resultatet styrker att ett utanförskap finns och att det påverkas av personer runt omkring de med intellektuell funktionsnedsättning och dem själva, men även av samhällets strukturer. Trots att det finns lagar och regler för att stärka jämställdhet och delaktighet för de med intellektuell funktionsnedsättning lever de i ett fortsatt utanförskap. Personer runtomkring de med intellektuell funktionsnedsättning kan påverka det utanförskap gruppen lever i positivt om de innehar faktorer/egenskaper i form av kunskap, engagemang och lyhördhet, vice versa om de ej innehar dessa faktorer/egenskaper. Avseende personerna själva med intellektuell funktionsnedsättning kan faktorer som exempelvis att det syns eller inte syns fysiskt att de lever med en intellektuell funktionsnedsättning, deras ekonomi samt om de kan uttrycka sig verbalt påverka det utanförskap de lever i. / This study examines alienation linked to people with intellectual disabilities, what factors that can affect it and how it can be countered. This is a qualitative study and five semistructured interviews were conducted with seven parents to children with intellectual disabilities. The material from the interviews have been thematised and compared with previous research and examined with the theories of stigma and social exclusion. From the results emerged three themes 1) the structures of society, 2) others and 3) myself. The results confirms that there is an alienation and that it is influenced by the structures of society, people around those with intellectual disabilities and themselves. Although there are laws and regulations that aim to strengthen and facilitate equality and participation for people with intellectual disabilities, social exclusion is still prevalent. People around those with intellectual disabilities can influence the exclusion positive if they possess factors/qualities such as knowledge, commitment and if they are perceptive. Opposite if they do not posses these factors/qualities. Regarding the people with intellectual disabilities, factors as if it is physically shown or not shown that they have a disability, their own financial status and their possibility to communicate verbally can influence the alienation.

Background Substance use disorder [SUD] is a global problem and opioids is a growing partof the overdoses worldwide. Sweden has a high mortality rate related to narcotics compared tothe rest of the EU. Nurses meet people with SUD when people with SUD are seeking care. People with SUD are usually met with stigma and have a risk of getting worse care in a healthcare setting. Aim The aim with this study is to describe nurses’ experiences of meeting people with SUD. Method This study is a literature study. Seven qualitative articles were analyzed with acontent analysis approach. Results The results show that nurses had a sense of insecurity being present in the meetingwith people with SUD. The presence of insecurity comes from a more demanding care, afeeling of being vigilant, lack of information and that nurses’ integrity is under threat. Conclusions People with SUD are a vulnerable group with a risk of being exposed for carepanding and in many cases nurses experience a kind of insecurity while caring for them. / Bakgrund Beroendeproblematik är ett problem globalt där opiater står för en stor och ökadmängd överdoser. Sverige har en hög dödlighet kopplat till narkotika preparat i jämförelsemed resten av EU. Sjuksköterskor möter personer med beroendeproblematik när de sökervård. Personer med beroende möts av både stigma och riskerar sämre vård inom hälsosjukvården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer medberoendeproblematik. Metod Studien är en allmän litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklarna inkluderades ochinnehållsanalys valdes med en induktiv ansats. Resultat Resultatet visar på hur en upplevd osäkerhet är närvarande hos sjuksköterskor imötet med personer som har en beroendeproblematik. Upplevelserna innefattar att vården ärkrävande, ett ökat behov att vara vaksam, informationsbrist och att sjuksköterskor integritet ärhotad. Slutsats Personer med beroendeproblematik är en sårbar grupp som riskerar att utsättas förvårdlidande och som sjuksköterskor i flera fall upplever en osäkerhet i att vårda.

En individs liv efter ett fängelsestraff omfattar nya anpassningar i samhället som arbete, bostad och möjligheten att återigen vara delaktig i samhället. I processen av återanpassning upplever dessa individer bemötandet av stigmatisering och stämpling, vilket har stor påverkan på individen och dess process. För fängelsedömda individer som har avtjänat sin tid kan relationen till familjen anses vara antingen en risk- eller skyddsfaktorer för återanpassning i samhället. Idag läggs inte fokus på hur individen upplever återanpassning till samhället samt hur det påverkar dem, därför tycker vi att det är ett viktigt område att belysa och uppmärksamma. Syftet med denna studie är att undersöka individens återanpassning i samhället efter att ha avtjänat ett fängelsestraff, med fokus på arbetssökande och familjerelationer. Detta kommer att genomföras ur ett socialpsykologiskt perspektiv där stigmatisering och sociala band är fördjupande begrepp som kommer att belysas. Med en socialpsykologisk ansats genomförs studien utifrån stigmateorin, kontrollteorin och stämplingsteorin. Tio semistrukturerade intervjuer med män mellan 30-55 år som har avtjänat ett fängelsestraff för narkotikabrott inom loppet av 10 år genomfördes genom stödorganisationer för före detta kriminella såsom KRIS och KRAMI. Resultatet påvisar att arbete är en relevant aspekt som bidrar till en upplevd känsla av återanpassning och delaktighet i samhället. Kriminella kan förändras och bli en del av samhället igen med hjälp av stöd från familj, sociala band, stödorganisationer, myndigheter och från samhället. / An individual's life after a prison sentence involves new forms of adaptations in society within spectrums like work, housing and the opportunity to participate in society again. In the process of readjustment, these individuals tend to experience the treatment of stigma and negative reproach, which has a great impact on the individual and its process. For imprisoned individuals who have served their time, the relationship with their family can either be considered as a risk or protective factor for reintegration into society. Today, there is minimal focus on how these individuals experience reintegration into society and how it affects them, therefore we think it is an important area to highlight and pay attention to. The purpose of this study is to examine the individual's reintegration into society after serving a prison sentence, focusing on the job seeking process and family relationships. This will be done from a socialpsychological perspective where stigma and social bond will be highlighted. With a socialpsychological approach, the study is carried out based on the stigma theory, the control theory and the stamping theory. Ten semi-structured interviews with men between the ages of 30-55, who have served a prison sentence for drug offenses within 10 years, were conducted through support organizations for former criminals such as KRIS and KRAMI. Results show that work is a relevant aspect that contributes to a perceived feeling of reintegration and participation in society. Criminals can change and become part of society again with the help of support from family, social ties, support organizations, government and from society.

Introduktion: Levercirros är ett medicinskt tillstånd i slutskedet som är en följd av en leversjukdom och orsakas bland annat av missbruk av alkohol, kronisk hepatit B och C, och autoimmun hepatit. Enligt rapport från Världshälsoorganisationen lider cirka 10% av befolkningen i världen av kroniska leversjukdomar, och 20 miljoner människor drabbas av levercirros eller dess följd levercancer. Den registrerade mortaliteten av levercirros i Sverige är ca 600 personer per år. För många av dessa patienter innebär det ett stort lidande både fysiskt och psykiskt. Patienterna upplever inte alltid att deras lidande har kunnat lindras, och därför är det angeläget att kunskaper om och förståelse för denna patientgrupp utifrån deras egna upplevelser förbättras och fördjupas.   Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med levercirros och deras självskattning av sin livskvalitet.   Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på sex kvalitativa och nio kvantitativa originalartiklar publicerade på engelska under åren mellan 2003 och 2020.    Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: fysiskt lidande, psykologiskt lidande, och försämrad hälsorelaterad livskvalité. Individer med levercirros upplever rent generellt ett lidande, dock på olika plan samt grader. Ett fysiskt lidande förekommer men även ett psykiskt, och ofta leder det till en försämrad livskvalité.   Slutsats: Forskning har visat att patienter med levercirros möjligen inte kan uttrycka sina åsikter på samma sätt som andra patienter på grund av stigmatisering och skam. Denna litteraturstudie kommer att hjälpa såväl närstående som vårdpersonal att förstå denna patientgrupp, och minska deras lidande på ett adekvat sätt. / Introduction: Liver cirrhosis is a medical condition in the final stages that is a consequence of a liver disease and is caused by, among other things, alcohol abuse, chronic hepatitis B and C, and autoimmune hepatitis. According to a report from the World Health Organization, about 10% of the world's population suffers from chronic liver disease, and 20 million people suffer from liver cirrhosis or its consequent liver cancer. The registered mortality from liver cirrhosis in Sweden is about 600 people per year. For many of these patients, it means great suffering both physically and mentally. Patients do not always feel that their suffering has been alleviated, and therefore it is important that knowledge of and understanding of this patient group based on their own experiences is improved and deepened.   Aim: To describe patients' experiences of living with liver cirrhosis and their self-esteem of their quality of life.   Method: Literature review with a systematic approach based on six qualitative and nine quantitative original articles published in English during the years between 2003 and 2020.   Results: The results include three main themes: physical suffering, psychological suffering, and deteriorating health-related quality of life. Individuals with liver cirrhosis generally experience suffering, however, on different levels and degrees. A physical suffering occurs but also a mental one, and often it leads to a deteriorating quality of life.   Conclusion: Research has shown that patients with liver cirrhosis may not be able to express their views in the same way as other patients due to stigma and shame. This literature review will help both relatives and caregivers understand this patient group, and reduce their suffering adequately.

Denna studie undersöker möjliga konsekvenser för barn som blivit utsatta för grooming som tardel av pedofiljägarnätverks publicerade innehåll från uthängningar av misstänkta förövare. Forskning kring pedofiljakt finns tillgänglig medan det finns en kunskapslucka kring barn som tardel av nätverkens publicerade innehåll. Studien är en fallstudie med syfte är att studera pedofiljakti förhållande till dessa barn och till socialtjänsten, som har ansvaret att hjälpa barn i utsatta situationer. Detta görs med hjälp av Goffmans teori om stigma, kompletterad av en traumagenisk dynamisk modell. Resultatet visar att den bild som pedofiljägarnätverken visar av barn som blivit utsatta förgrooming är ensidig och utelämnar den komplexitet som finns hos barnens upplevelser, både av groomingen och av relationen till och känslorna kring sin förövare. Det kan leda till att barnen får ännu svårare att berätta om sina upplevelser, men att ta del av innehåll där en vuxen person bekräftar att groomingen alltid är förövarens ansvar och att det som hänt alltid är förövarens fel, kan upplevas som en lättnad och vara underlättande för att barnen ska berätta om groomingen för sin omgivning. Eftersom att berätta för omgivningen är en förutsättning för att socialtjänstenska kunna ge barnen hjälp och stöd, påverkas socialtjänsten av den information som barnen tardel av. Barns förändrade attityder till sina erfarenheter kan både underlätta och försvåra socialtjänstens arbete med att ge stöd och skydd till barn som blivit utsatta för grooming.

Denna studie använder sig av ett socialkonstruktionistisk perspektiv i en innehållsanalys av konstruktioner av sexsäljare och sexförsäljning i ett urval av nyhetsartiklar från den svenska tidningen Aftonbladet och den nyzeeländska tidningen New Zealand Herald. De identifierade konstruktionerna analyserades med hjälp av stigma och andrefiering för att jämföra stigmat som produceras av konstruktionerna som fanns i tidningarna. Resultatet visade att anledningen till att sexsäljare börjar arbeta inom sexindustrin konstruerades i båda tidningarna som resultatet av ekonomisk, finansiell eller materiella problem. Medan Aftonbladet tenderade att konstruera dessa problem som något som tvingat sexsäljare att sälja sex, så tenderade New Zealand Herald att konstruera dem antingen som entreprenörer eller problemlösare.   Stigmatiserande konstruktioner av sexsäljare och sexförsäljning fanns i båda tidningarna, men konstruktionerna producerade stigma på olika sätt. I New Zealand Herald var de mest framträdande stigmat mot migranter som säljer sex, som framställdes som kriminella som stal pengar från legala sexsäljare. I Aftonbladet kretsade det tydligaste stigmat runt sexsäljares bristande kontroll och makt. Oftast framställdes sexsäljare i Aftonbladet som att de hade en oförmåga att lämna sexförsäljningen, och de sågs ofta som fast i händerna av en tredje part som pressade eller tvingade dem att sälja sex. Implikationer för det sociala arbetets praktik gällande mötet med sexsäljare diskuteras. Denna studie kan ge mer kunskap och vidare en medvetenhet om de stigmatiserande konstruktionerna som finns i det sociala arbetet kring sexförsäljning vilket kan leda till ett mer konstruktivt arbete och bemötande. Slutligen bjuder studien in till mer ingående forskning kring stigmatisering av sexsäljare samt hur socialarbetare kan motverka reproduktionen av stigmatiseringen av sexsäljare.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland befolkningen. När en person drabbas av psykisk ohälsa kan det komma att påverka hela familjen. Sjuksköterskor behöver få en ökad kunskap i närståendes upplevelser av att leva nära en person med psykisk ohälsa för att kunna möta den närståendes behov. Syfte: Belysa närståendes upplevelser av att leva nära en person med psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar. Resultat: Av analysen framträdde fyra kategorier, att hamna utanför samhället, att inte få sätta sig själv i första rummet, att vilja ses som en resurs inom sjukvården och en känsla av tillhörighet. Konklusion: Examensarbetet belyser att det är många närstående till personer med psykisk ohälsa som upplever stigmatisering. Som sjuksköterska ska man bemöta varje patient och närstående med respekt och ett öppet sinne. Sjuksköterskor kan genom detta arbete få en ökad förståelse för hur närstående upplever hur det är att leva nära en person med psykisk ohälsa och därigenom ge ett bättre stöd till den närstående. / Background: Mental illness is increasing among the population. When a person suffers from mental illness, it can affect the whole family. Nurses need to gain an increased knowledge of relatives‘ experiences of living close to a person with mental illness to meet the needs of the relatives. Aim: Illuminate relatives‘ experiences of living close to a person with mental illness. Method: A literature overview with ten qualitative articles. Result: Of the analysis, four categories emerged, to end up outside society, not put oneself first, to want to be a resource in healthcare and to want to feel a sense of belonging. Conclusion: The study highlights that there are many relatives of people with mental illness who experience stigma. As a nurse, you must treat every patient and relative with respect and an open mind. Through this work, nurses can gain an increased understanding of how close relatives experience what it is like to live close to a person with mental illness and thereby provide better support to the close relative.

Background:The number of persons living with hiv and aids are still high with the highest prevalence, one in twenty five adults found in Africa. Whilst there is no cure yet, there are antiretroviral drugs that substantially improve the life expectancy of people living with hiv and aids. However persons living with hiv and aids often face unfair stigma and discrimination and it is therefore important for the nurses to treat and address their issues with respect aswell diginity. Aim: The purpose was to describe the experiences of nurses who give care to patients living with hiv and aids. Method: The study is a literature review with ten original articles, analyzed with thematic analysis searched from Pubmed and Cinahl. Data was analyzed based on thematic analysis with a qualitative approach. Results: The results revealed that the experiences of nurse ́s working with personsliving with hiv and aids were twofold. The results are presented as the themes; Challenges in daily care, and emotionally stressful work situation, with four categories, limited experience and knowledge, lack of time for patient meetings, emotional experiences and factors that affect stress. Conclusion: Knowledge and education were needed to diminish the stigma tailored around persons living with hiv and aids, in order to be able to provide the best care. When there was lack of knowledge, people’s care opportunities suffered, this created stress and exhaustion among nurses. / Bakgrund: Antalet personer som lever med hiv och aids är fortfarande högt. Högst prevalens i Afrika, där en av tjugofem vuxna personer bär på viruset. Även om det inte finns något botemedel ännu, finns det antiretrovirala läkemedel som avsevärt förbättrar livslängden för personer som lever med hiv och aids. Personer med hiv och aids drabbas ofta av stigmatisering och diskriminering, och det är därför viktigt för sjuksköterskorna att möta och behandla dessa personerrespektfullt. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser hos sjuksköterskornasom vårdar personersom lever med hiv och aids. Metod: Studien är en litteraturöversikt med tio originalartiklar, analyserade med tematisk analys som sökts från Pubmed och Cinahl. Data analyserades baserat på tematisk analys med en kvalitativ metod. Resultat: Resultatet avslöjade sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda personer som lever med hiv och aids där två teman kom till; Utmaningar i den dagliga vården, och emotionellt påfrestande arbetssituation, med fyra kategorier, begränsade erfarenheter och kunskaper, bristande tidför patientmöten, känslomässiga upplevelser och faktorer som påverkar stress. Slutsats: Kunskap och utbildning behövdes för att minska stigmatisering kring personer som lever med hiv och aids, för att den bästa vården skullekunna ges. Då det brast i kunskap blev patienternas vårdtillfälle lidande, detta skapade stress och utmattning hos sjuksköterskorna.