While population ageing is attracting ever more attention of international scientific community and social policy, its cultural and communicative aspects remain underinvestigated. The goal of the dissertation is to investigate the old age (ageing) identity in Lithuania, applying the sociological concept of stigma. In the pursuit of this goal, the research areas of stigma and ageism are connected, highlighting their common denominator - discrimination. The following questions are raised: whether/to what extent old age is stigma in contemporary Lithuania? When and why old age did become stigma? What are manifestations of the old age stigma? How is it reproduced? Searching for answers the historical changes of attitudes towards ageing are reviewed, dominant theories of ageing identity are examined and the concepts of A.Gidden‘s reflexive self and E.Goffman‘s stigma are applied. Scientifically new theses presented for defense are grounded in the findings of three empirical investigations: media texts analysis, interviews with older people and data analysis of the European Social Survey Round 4. The results lead to conclusion that old age in Lithuania is an „open secret" type stigma: verbally favourable view of older people conceals discrimination. The constructed and internalized stigma is detected both in media and in everyday interactions. The level of discrimination experienced by Lithuanian population over 60 is close to other post-communist and Mediterranean countries. / Tarptautinei mokslo bendruomenei bei socialinei politikai vis daugiau dėmesio skiriant gyventojų senėjimui, kultūriniai ir komunikaciniai jo aspektai lieka mažai tyrinėti. Šios disertacijos tikslas yra ištirti senatvės (senėjimo) tapatumą Lietuvoje, remiantis sociologine stigmos koncepcija. Šio tikslo siekiama, sujungiant priešiškumo vyresniam amžiui (ageism) ir stigmos tyrinėjimų sritis bei išryškinant jų bendrą vardiklį – diskriminaciją. Joje keliami klausimai: ar/kokiu mastu senatvė šiuolaikinėje Lietuvoje yra stigma? Kada ir kaip ja tapo? Kuo pasireiškia? Kaip senatvės stigma palaikoma? Atsakymų ieškoma, apžvelgiant istorinę nuostatų į senėjimą kaitą, tikrinant vyraujančias senėjimo tapatumo teorijas ir taikant Anthony Giddenso reflektyvaus Aš bei Ervingo Goffmano stigmos koncepcijas. Gynybai teikiami moksliškai nauji disertacijos teiginiai yra pagrįsti trijų empirinių tyrimų rezultatais: medijų tekstų analize, interviu su vyresnio amžiaus žmonėmis ir Europos socialinio tyrimo 4 bangos duomenų analize. Rezultatai leidžia daryti išvadą, kad senatvė Lietuvoje yra stigma: už verbaliai deklaruojamo palankaus požiūrio į senus žmones slypi priešiškumas. Masinėse medijose ir kasdienėse sąveikose aptinkama konstruojama ir internalizuota senatvės stigma. 60 m. ir vyresni Lietuvos gyventojai dažniau nei pažengusių Vakarų šalių vyresnio amžiaus žmonės patiria diskriminavimą - Lietuvos rezultatai panašūs į kitų pokomunistinių ir Viduržemio jūros šalių rezultatus.

Tarptautinei mokslo bendruomenei bei socialinei politikai vis daugiau dėmesio skiriant gyventojų senėjimui, kultūriniai ir komunikaciniai jo aspektai lieka mažai tyrinėti. Šios disertacijos tikslas yra ištirti senatvės (senėjimo) tapatumą Lietuvoje, remiantis sociologine stigmos koncepcija. Šio tikslo siekiama, sujungiant priešiškumo vyresniam amžiui (ageism) ir stigmos tyrinėjimų sritis bei išryškinant jų bendrą vardiklį – diskriminaciją. Joje keliami klausimai: ar/kokiu mastu senatvė šiuolaikinėje Lietuvoje yra stigma? Kada ir kaip ja tapo? Kuo pasireiškia? Kaip senatvės stigma palaikoma? Atsakymų ieškoma, apžvelgiant istorinę nuostatų į senėjimą kaitą, tikrinant vyraujančias senėjimo tapatumo teorijas ir taikant Anthony Giddenso reflektyvaus Aš bei Ervingo Goffmano stigmos koncepcijas. Gynybai teikiami moksliškai nauji disertacijos teiginiai yra pagrįsti trijų empirinių tyrimų rezultatais: medijų tekstų analize, interviu su vyresnio amžiaus žmonėmis ir Europos socialinio tyrimo 4 bangos duomenų analize. Rezultatai leidžia daryti išvadą, kad senatvė Lietuvoje yra stigma: už verbaliai deklaruojamo palankaus požiūrio į senus žmones slypi priešiškumas. Masinėse medijose ir kasdienėse sąveikose aptinkama konstruojama ir internalizuota senatvės stigma. 60 m. ir vyresni Lietuvos gyventojai dažniau nei pažengusių Vakarų šalių vyresnio amžiaus žmonės patiria diskriminavimą - Lietuvos rezultatai panašūs į kitų pokomunistinių ir Viduržemio jūros šalių rezultatus. / While population ageing is attracting ever more attention of international scientific community and social policy, its cultural and communicative aspects remain underinvestigated. The goal of the dissertation is to investigate the old age (ageing) identity in Lithuania, applying the sociological concept of stigma. In the pursuit of this goal, the research areas of stigma and ageism are connected, highlighting their common denominator - discrimination. The following questions are raised: whether/to what extent old age is stigma in contemporary Lithuania? When and why old age did become stigma? What are manifestations of the old age stigma? How is it reproduced? Searching for answers the historical changes of attitudes towards ageing are reviewed, dominant theories of ageing identity are examined and the concepts of A.Gidden‘s reflexive self and E.Goffman‘s stigma are applied. Scientifically new theses presented for defense are grounded in the findings of three empirical investigations: media texts analysis, interviews with older people and data analysis of the European Social Survey Round 4. The results lead to conclusion that old age in Lithuania is an „open secret" type stigma: verbally favourable view of older people conceals discrimination. The constructed and internalized stigma is detected both in media and in everyday interactions. The level of discrimination experienced by Lithuanian population over 60 is close to other post-communist and Mediterranean countries.

Nuteistasis, išėjęs į laisvę iš įkalinimo įstaigos, dėl subjektyvių ir objektyvių priežasčių, susiduria su įvairiais sunkumais: neturi darbo, būsto, jo išsilavinimas dažniausiai būna menkas, prarasti kai kurie socialiniai įgūdžiai, artimieji, vengdami naštos bei visuomenės pasmerkimo, nutraukia socialinius ryšius su nuteistaisiais. Nuteistieji jaučia socialinę atskirtį bei visuomenės pasmerkimą, kuris pasireiškia kaip stigma. Tikėtina, jog praradę viltį bei pasitikėjimą nuteistieji yra linkę nusikalsti pakartotinai. Įsidarbinimas ir parama padeda formuotis teigiamam nuteistųjų požiūriui į save ir nepasiduoti stigmos įtakai, taip padidinant savo įsidarbinimo galimybes. Tyrimo objektas - asmenų grįžusių iš įkalinimo įstaigų įsidarbinimo galimybės. Tyrimo tikslas - atskleisti prieštaravimus tarp formaliai apibūdinamos nuteistųjų grįžimo į darbo rinką situacijos ir realios nuteistųjų padėties. Rengiant darbą atliktas kokybinis tyrimas. Tyrimo rezultatai Buvusių kalinių integracija į visuomenę – aktuali Lietuvos socialinė problema. Laisvėje kaliniai susiduria su daugeliu problemų, kurių sprendimas susijęs su psichosocialiniais aspektais, pasireiškiančiais kaip nuteistųjų stigma, trikdanti jų saviidentifikaciją ir integraciją į visuomenę. Išejus į laisvę nuteistieji dažnai stigmatizuojami, priskiriant jiems išankstinius stereotipinius vaidmenis ir savybes. Visuomenės reakcija daugeliu atvejų priklauso nuo ankstesnio nuteistojo gyvenimo būdo, patirties ir paties nuteistojo... [toliau žr. visą tekstą] / The convicted, released rom prison, because of the subjective and objective reasons, is facing with various challenges: out of work, home, his education is often poor, he loose the social skills and relationships. There is a social exclusion and condemnation of the convict in the society, which manifests as a stigma. It is likely that the loss of hope and confidence makes the prisoners to commit crimes again. Employment and support helps to shape a positive attitude towards prisoners themselves and to resist the influence of stigma, thereby increasing their employability. The object of research – the possibilities of the convicts employment. The aim of research – to disclose the contradictions between the formal description of convicts return to the labor market situation and the actual situation. The ground of the work is qualitative research. The results of research: the integration of former prisoners into society – is the actual problem in the Lithuania. The former prisoners are facing many problems, which relates with the psychosocial aspects of the expression of condemnation stigma disturbing their self-identification and integration into society. After his release inmates are often stigmatized as through pre-stereotypical roles and features. Public reaction in most cases depends on the previous convict lifestyle, experience and the personal position of the convicts. The successful integration depends on the convicts autonomy, initiative and motivation. Family is... [to full text]

Bakgrund: Flera rapporter visar en   särskild utsatthet bland homosexuella patienter inom vården och livskvalitén   för denna grupp anses generellt försämrad jämfört med personer som definierar sig som heterosexuella. Äldre homosexuella har levt under en tid då   homosexualitet var mer tabubelagt vilket kan medföra en svår komma-ut-process. I vårdsammanhang finns inte tillräcklig förståelse för äldre homosexuellas historia och upplevelse vilket kan försvåra bemötandet och leda till ett vårdlidande för patienten. Syfte: Syftet är att beskriva äldre homosexuella personers upplevelse av att leva under en tid då deras sexuella läggning   sjukdomsklassades. Metod:Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sju personer över 65 år som alla tidigt blivit klara över sin homosexuella läggning.   Analysen genomfördes med kvallitativ innehållsanalys. Resultat:Övergripande beskrev informanterna en problematik kring bemötande och diskriminering från omgivningen. Erfarenheter av negativa känslor kring sin sexualitet uttrycktes, vilket kunde resultera i ett eget ifrågasättande kring sin situation. Det framkom en historisk och pågående problematik kring samhällets syn på homosexuella och hur detta påverkade informanterna. Diskussion:I diskussionen problematiseras företeelserna ”Att inte   leva öppet”, ”Negativa erfarenheter av sin sexuella läggning” och ”Att   existera som normbrytare”. Resonemangen byggs utifrån en argumentation kring stigmatisering och heteronormativitet. En vårdsituation kan medföra ett ökat lidande bland äldre homosexuella om sjukvårdspersonalens förhållningssätt och bemötande medför ett exkluderande. Sjuksköterskan kan minska detta lidande genom en ökad förståelse för äldre homosexuellas situation och utsatthet. / Background:Several studies   reports vulnerability amongst homosexual patients in the healthcare and the quality of life for this group is generally considered reduced when compared with people who define themselves as heterosexual. Older gay people have lived during a time when homosexuality was unthinkable which may cause a difficult coming-out process. In care settings, there is insufficient   understanding of older gay people’s experience and history, which can affect nursing quality and increase the suffering for the patient. Aim:The aim is to describe older gay people’s experience of living in a time when their sexual orientation was classified as a disease. Methods:Semi-structured interviews were held with seven people above 65 years of age, all who became aware of their homosexual orientation at young age. The data was analyzed using a qualitative content analysis. Results:The informants described a general problem regarding negative response and discriminating surroundings. Negative experiences were expressed with about their sexuality, which could result in a questioning about their own situation. The interviews showed a historical and ongoing problem concerning society's view of homosexuality and how this affected the informants. Discussions:The discussion problematizes the phenomena of "Not livening openly," "Negative experiences of your sexual orientation" and "Your bare existence is breaking the norms". The argument is backed-up around stigma and heteronormativity. A health care situation can lead to increased suffering among older gay people if hospital staffs have negative attitudes towards homosexuals and   the patient’s feelings are excluded. The nurse can reduce this suffering through an increased understanding of older gay people’s situation and vulnerability.

Mobbning i arbetslivet är ett dolt problem som alltid funnits på arbetsplatser i Sverige. Vuxenmobbning handlar om psykiskt våld och upprepade kränkningar som skadar människor och leder till utfrysning, utslagning och isolering. Syftet med studien är att öka förståelsen och kunskapen kring mobbningsproblematiken på arbetsplatsen och dess konsekvenser. Syftet är också att ta reda på vilka rättsliga möjligheter och begränsningar det finns att vidta, samt vilka förebyggande strategier som forskning och utredningar föreslår. Materialet består av fyra domstolsbeslut kring mobbning i arbetslivet. Syftet uppnås med hjälp av en dokumentanalys av materialet. Resultaten analyseras med hjälp av två teoretiska modeller: förloppsmodellen och rollmodellen samt teorier om stigma och stämpling. I uppsatsen sammanställs empirin utifrån fyra teman: konflikter, syndabockarna, krisen och utslagningen. Studiens huvudresultat är att destruktiv ledarskap och missköta konflikter skapar förutsättningar för mobbning i arbetslivet och resulterar i att människor stigmatiseras, stämplas som avvikare och exkluderas från samhället.   Avslutningsvis görs förslag till vidare studier utifrån funderingar kring huruvida lagändringar skulle kunna påverka hanteringen av grundproblemet positivt vad gäller mobbning i arbetslivet. / Bullying in the life of work is a concealed issue that always has existed in Swedish workplaces. Adult bullying is about mental violence and repeated violations that harm people and often leads to ostracism, exclusion and isolation. The aim of this study is to increase understanding and knowledge about the bullying issue in workplaces and its consequences. The aim is also to find out what legal possibilities and limits there are to take and what preventative strategies that research and investigations suggests. In order to find out about this we have based our study on four court decisions dealing with bullying in the workplace. In addition, official documents, newspaper articles, laws and documents issued by authorities and other organizations that publish articles on the Internet are also used in this study. The aim is achieved by using a document analysis of data. It is compiled on empirical data based on four themes: conflicts, scapegoats, crisis and exclusion. The results are analyzed by using two theoretical models: progress model and role model, and also theories about stigma and stamping are being used. The basic finding is that the destructive leadership and mismanage conflict create conditions for bullying in the workplace and results in people stigmatized, branded as outliers and excluded from society. Finally made ​​suggestions for further studies based on concerns about whether legislative changes could affect the handling of the basic problem positively in terms of bullying in the workplace.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i och förståelse för hur homosexuella män upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stå emot den makt som heteronormativiteten innebär. Studien är kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella män för att ta reda på hur synen på deras egna platser i tillvaron påverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat består av samt det offentliga samhällets struktur begränsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur väl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhället beror på hur den sociala kontexten ser ut, men även på vilken relation den homosexuella mannen själv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende på situation, och att männens band till vänner och familj i stor utsträckning inte påverkas negativt av stigmat. / The purpose of this article is by dint of using stigma theory try to get an insight into and understanding of how gay men feel about their place in the social environment. The intention of this paper is to try to get an insight into and an understanding of how gay men experience prejudice, opportunities to be open and opportunities to resist the power that heteronormativity means.The study is qualitative with a hermaneutic scientific approach, and I have conducted six in-depth interviews with gay men to find out how the perception of their own places in life is influenced by the interaction with the social environment. The result shows that the homosexuality that the stigma comes from and the public social structure limits the gay man's life chances, and how well the gay man succeeds in integrating into society depends on the social context, but also on what relationship the gay man himself has to homosexuality. None of the respondents, however, experienced a widespread alienation. Furthermore, the results show that there are several different strategies to deal with openness and that these vary depending on the situation, and that men's relationships to friends and family to a great extent is not adversely affected by the stigma.

I denna studie är syftet att undersöka och analysera personer som haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende, när det gäller deras uppfattning och upplevelse av omgivningens syn på dem och deras dåvarande missbruk. Vidare vill vi belysa och analysera om och i så fall på vilket sätt denna syn påverkat dem, i förhållande till deras missbruk. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Hur upplever människor som har haft ett alkohol- och/eller narkotikaberoende att deras omgivning såg på dem och deras dåvarande missbruk? Vad var det avgörande för att dessa människor tog sig ur sitt beroende? Hur kan detta förstås ur ett stigmatiseringsperspektiv? Idag hävdar många att problemet med alkohol- och narkotikamissbruk inte är själva drogerna i sig utan att alltfler människor lever under ett negativt samhälleligt tryck. Via stämpling skapar detta tryck personliga besvär såsom ångest, självdestruktivitet och dålig självbild. Detta leder till ett vidare normstridigt beteende, som i sin tur leder till ytterligare stämplingsreaktioner. Dessa reaktioner förstärker problemen och resulterar i att människor försätts i en negativ och avvikande spiral. Rapporten vilar på en kvalitativ ansats med fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. Vi söker alltså inte att förklara det sociala fenomen som undersöks utan snarare förstå det. Studiens datainsamlingsmetod var en kombination av halvstrukturerade och narrativa intervjuer. För att analysera vår insamlade data använde vi oss av meningsanalys som lägger fokus vid meningen samt betydelsen av våra egna antaganden och tolkningar. Vi har därmed blivit medskapare av intervjuernas och texternas mening. Resultatet av studien visar att människor med alkohol- och narkotikamissbruk kan uppleva att omgivningens syn på dem har betydelse för deras avvikande beteende.  Det visar också att dessa människor har blivit stämplade av andra och att de därför har en dålig självbild. Vidare visar resultatet att gemenskap är en förutsättning för att människor med alkohol- och narkotikamissbruk ska kunna förbättra sin självbild, ta sig ur sitt missbruk och fortsätta leva ett drogfritt liv / In this study, the purpose is to examine and analyze the experiences of people who have had an alcohol and/or drug addiction. What are their perception and experience of the social environment’s views on them and their abuse? Further, it is to highlight and discuss if and how these attitudes affects them. To answer that, the following questions have been used: How do people who have had an alcohol and/or drug addiction experience the way people in their surrounding look at them and their abuse? What was crucial for these people when it comes to get out of their addiction? How can this be understood from a stigma perspective? Today, many claims that the problem of alcohol and drug abuse is not just the drugs, but that an increasing amount of people are living under negative social pressure. Via stigmatization this creates personal inconveniences such as anxiety, self-destructiveness and a poor selfimage. This leads to an even more developed conflict according to traditional norms and behaviors, which in turn leads to further stigma reactions. These reactions strengthens the problems and results in an even more negative and deviant spiral. The investigastion has a qualitative design based on an phenomenological approach. The method for data collection is a combination of semi-structured and narrative interviews. To analyze our empirical results, we use the method of purpose analysis which focuses on the meaning and importance of ur own assumptions and interpretations. We have thus become co-creators of the interviews and the meaning of the texts. The result of the study shows that people with alcohol and drug addiction may feel that negative views on them have an impact for their continued deviant behavior. It also shows that these people have been stigmatized by others and that they therefore have a poor selfimage. Furthermore, the result shows that fellowship is a prerequisite for the possibility of people with alcohol and drug addiction to improve their self-image, to be able to abandon their addiction and continue to live a life without drugs

Prostitution is a large and multifaceted subject. In this study, the purpose is to gain an insight into how the police officers work and act when they get in contact with young prostitutes. The study contains answers and opinions from five police officers which were conducted through semi-structured interviews in this qualitative study. The results were analysed based on a social constructive perspective and Goffman’s stigma theory. According to our result the police work differs depending on which city it is, even though all police stations should be working the same way. All five respondents defined young prostitution similar; they used the legal definition of it. Right now there is a restructuring going on in which 21 police districts are becoming one. When this is through, the respondents think that it will result in more equivalent work, and more room for action.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas ur ett stigmatiserat bostadsområde. Vi har därför utrett hur ungdomar upplever den mediala framställningen av bostadsområdet, därtill hur det kan inverka på deras identitetsskapande. Metoden baserades på en kvalitativ ansats där sex ungdomar har intervjuats från Stockholms förort Husby. Teorier som har tillämpats i vår analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ”vi” och ”dem”. Med dessa tillämpningar kunde vi identifiera hur ett stigmatiserat bostadsområde upprätthåller och konstruerar ungdomars identitetskapande.Sammanfattningsvis tydde resultatet på att våra respondenter i förorten Husby var medvetna om den stigmatiserande bilden som deras förort beskrivs som. Dock skildes deras egen uppfattning av området i jämförelse med den tillskrivna. Ungdomarna var medvetna om det negativa anseendet av sin ort, men vi uppmärksammade att gemenskapen överväger denna negativitet. / The purpose of this study was to examine how youth identity formation can be influenced by a stigmatized neighborhood. Therefore, we investigated how young people experience the medial representation of the residential area, and how it may affect their identity formation. The method was based on a qualitative approach where six young people were interviewed from the suburb Husby near Stockholm.Theories that have been applied in our analysis were Goffman's stigma theory, Ristilammis suburb discourse and a theory of “us and “them”. With these applications, we were able to identify how a stigmatized residential maintains and constructs youth identity formation.In summary, the results indicated that our respondents in the suburb of Husby were aware of the stigmatized image of their suburban is described. However differenced theirs own perception of the area in comparison with the assigned. The young people were concerned about the negative reputation of their location (suburb), but we noticed that the affinity outweighs this negativity.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt. Slutsatsen är att alla olika delar påverkar varandra och skapar en helhet samt att problemområdet är komplext, utanförskapet är genomgående. / The study’s purpose is to examine the relation between youth unemployment and crime, so called youth crime. The focus of the study lies on the relation between unemployment and crime according to professionals’ perspective and how this confirms with former research. The empirical has been collected through qualitative interviews and analysed with stigma as main theory. The result of the study indicates that unemployment has a big impact on crime. However, there are several other parts involved, such as residence, health, education and upbringing. The conclusion is that all parts affects one and another and creates the bigger picture plus that the problematic area is complex, alienation is pervasive.