Att söka stöd och hjälp efter internationell militär insats om det uppstått fysiska skador är för de flesta fullt naturligt och accepterat. Vid psykisk ohälsa är det tyvärr inte lika självklart att erkänna för sin omgivning att man behöver stöd och hjälp. Problematiken kan utgöras av stigma, vilket innebär att man inte vill ses som avvikande eller annorlunda, att utpekas som den som inte orkade med psykiskt.   Är det så att vårdbehovet inte är känt av Försvarsmakten uppstår ett mörkertal för dem som enligt lag har uppföljningsansvar, dvs. FM.   Arbetet syftar till att undersöka hur stor påverkan rädslan för stigmatisering är, efter avslutad internationell militär insats. / Receiving support and help for physical injuries when returning from a military operation is natural and fully acceptable. As far as doing the same thing when having mental illness is not as likely to happen. The shame of admission in front of the people around you holds you back.  The problem might be stigma; you do not want to be seen as odd or different, seen as someone who mentally could not cope with the experience.   If the need for care is unknown to the Armed Forces then there will be an unknown number of individuals who do not receive the support they are entitled to by law.   This thesis aims to investigate how much impact the fear of stigmatization is after an international military operation.

Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Goffmans stigmateori används för att lyfta fram det komplexa i att leva med en funktionsnedsättning. Studien problematiserar faktorer som påverkar mötet och hur föräldrarna uppfattar interaktionen med förskolan/skolan. Lärarnas perspektiv får också ett visst utrymme men studien gör anspråk på att främst använda ett föräldraperspektiv. Föräldrarna strävar efter att uppfattas som normala människor där begreppet normala ska ses som något som är vanligt, något att jämföra något annat med. Målgruppen blir som föräldrar indelade i ett flertal kategorier av professionella. Den här studien lägger fokus på lärarnas kategorisering. Föräldrarnas sociala nätverk lyfts fram som betydande. Slutsatsen är att det i vissa interaktioner mellan föräldrar med kognitiva svårigheter och förskola/skola finns problem som grundar sig i oförståelse från båda parter. Detta skulle kunna minskas med ökad kunskap om människor med kognitiva svårigheter hos lärarkåren. / People with cognitive difficulties are a wide group with different kinds of problems. There are some researches about the group and the interest in doing research with this group has increased. But there is not so much research on the category as parents. This study is a literature review and the focus is on parents with cognitive difficulties and their interaction with preschool and school. The theoretic starting point is social constructionist. Goffman’s stigma concept is the analysis tool that is used to explain the complex in living with disabilities. The study analyses the kind of factors that affect the meeting and how the parents perceive the interaction. The teacher’s perspective is also presented although this study claims to use a parent perspective. Parents strive to be perceived as normal human. The concept of normal should be seen as something to compare anything else with. The group is as parents divided into a number of categories by professionals, in this study the focus is on teacher's categorizations. The importance of parents own social network is discussed. The conclusion is that in some cases there is a problem in the interaction between parents with cognitive difficulties and the teachers. This basically depends on lack of understanding from both sides. This could be reduced with increased knowledge about people with cognitive difficulties among teaching staff.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund. Mina observationer, tidningsartiklar och konstverk som beskriver Hagalund är annat bearbetat material. Min teoretiska grund bottnar i en klassdiskurs som är sprungen ur Pierre Bourdieus teorier om människors olika kapital och förmåga att positionera sig. Inom ramen för existerande sociala hierarkier får vissa människor mer inflytande och mer legitimitet än andra att karaktärisera och definiera platser så att dessa platsskildringar kommit att dominera över andra. Dessa dominerande beskrivningar har särskilt stämplat storskaliga miljonprogramsområden och andra miljöer som ansetts fattiga oavsett bebyggelsens ålder. Socialt uppskrivna miljöer betraktas oftast som mer trygga och idylliska medan personer som bor i socialt deklasserade områden riskerar att få sin identitet nedskriven. Mina informanter menar att de känts sig trygga och bekväma i Hagalund medan ryktet har varit oförtjänt. Jane Jacobs har sedan 1960-talet förespråkat kvartersstaden som stadsbyggnadsideal. Jag har valt att pröva hur hennes ideal har sammanfallit med förut-sättningarna i gamla och nya Hagalund och funnit att mina kvarboende informanters ideal inte sammanfaller med Jacobs ideal. Jag har också valt att pröva hur Gemeinschaft och Gesellschaft framrätt i samma stadsdel och funnit att det finns osynliga Gemeinschaft i ett för utomstående betraktat Gesellschaft. Gamla och nya Hagalund har varit drabbat av dåligt rykte, men sedan Solna stad satsat resurser på både den inre- och yttre miljön och alltfler fastigheter har ombildats till bostadsrätter har talet om Hagalund ändrats. Medias bevakning har tystnat och mina informanter som är sprungna ur det svenska folkhemmet kan nu som pensionärer finna ro i ett tryggt och väletablerat Hagalund.

Introduction: Vietnam is said to be the country with the fastest growing HIV epidemic in Asia. HIV/AIDS-related stigma and discrimination are factors that affect the HIV-epidemic negatively. Aim: The aim of this study was to investigate HIV/AIDS-related stigma and discrimination among Vietnamese adolescents. The aim was also to investigate the differences between genders, and between adolescents in an urban area versus a rural area in Ho Chi Minh City about these issues. Method: A cross-sectional study using a structured questionnaire containing four domains: 1. "Fear of transmission and disease", 2. "Association with shame, blame and judgment", 3. "Personal support of discriminatory actions or policies", 4. "Perceived community support of discriminatory actions or policies”. The study was carried out at two high schools in Ho Chi Minh City, Vietnam. A convenience sample was used. Out of the total number of 797 who filled in the questionnaire, 400 were used with 200 from each high school. Results: The majority had heard about HIV/AIDS and about a fifth knew someone living with HIV/AIDS. In domain 2 the majority (87.0 %) considered that people living with HIV/AIDS should be given treatment and care, only if they stop participating in immoral or illicit activities. More male than female adolescents, as well as more adolescents in urban area than rural area, agreed to this. In domain 4 more male than female adolescents in the urban area reported that people living with HIV/AIDS in this community face verbal abuse or teasing. In the same domain, more adolescents living in the urban area than those in the rural area reported that people living with HIV/AIDS in this community face neglect from their family and rejection from their peers. Conclusion: HIV/AIDS-related stigma and discrimination exists among Vietnamese adolescents. The healthcare should be aware of this matter when providing health education to adolescents and planning intervention programs in order to prevent this issue. / Introduktion: Vietnam sägs vara landet med den snabbaste växande HIV-epidemin i Asien. HIV/AIDS-relaterad stigma och diskriminering är faktorer som påverkar HIV-epidemin negativt. Syfte: Syftet med föreliggande arbete var att undersöka HIV/AIDS-relaterad stigma och diskriminering bland vietnamesiska ungdomar. Syftet var också att undersöka skillnaderna mellan könen och mellan ungdomar i staden och på landsbygden i Ho Chi Minh City. Metod: En tvärsnittsstudie med en strukturerad enkät innehållande 4 domäner; 1. ”Rädsla för smittöverföring och sjukdom”, 2. "Association med skam, skuld och dom", 3. ”Personligt stöd till diskriminerande åtgärder eller principer”, 4. "Upplevelse av samhällets inverkan av diskriminerande åtgärder eller politik". Studien utfördes vid två gymnasieskolor i Ho Chi Minh City, Vietnam. Ett bekvämligheturval användes. Av det totala antalet 797 elever som fyllde i enkäten, var det 400 som användes med 200 från vardera gymnasieskola. Resultat: Majoriteten av studenterna hade hört talas om HIV/AIDS och cirka en femtedel kände någon som lever med HIV/AIDS. I domän 2 ansåg majoriteten (87,0%) att de som lever med HIV/AIDS bör ges vård och behandling, bara om de slutar att delta i omoraliska eller olagliga aktiviteter. Fler manliga än kvinnliga ungdomar, samt fler ungdomar i staden än de på landsbygden, instämde i detta. I domän 4 trodde fler manliga än kvinnliga ungdomar i stadsområdet att människor som lever med HIV/AIDS utsätts för verbal misshandel eller blir retade. I samma domän rapporterade fler ungdomar som bor i staden än de på landsbygden att människor som lever med HIV/AIDS blir utsatta för vanvård av sina familjer och utstötta av sina kamrater. Slutsats: HIV/AIDS-relaterad stigma och diskriminering förekommer bland vietnamesiska ungdomar. Vården bör vara medveten om detta problem när de ger hälsoupplysning till ungdomar och planerar interventionsprogram för att förebygga problemet.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att sjuksköterskan stödjer individer utifrån ett helhetsperspektiv och att hon kan se individen bakom sjukdomen. Idag anmäls allt fler personal inom vården på grund av ett bristfälligt bemötande. Studier visar på att de individer som lever med HIV/AIDS upplever att deras vård kan påverkas av den stigmatisering som finns i samhället. Dessa individer upplever sig inom hälso- och sjukvården bli bemötta med en negativ inställning. De senaste åren har antalet individer som lever med HIV ökat, idag är cirka 35,3 miljoner människor i världen bärare av infektionen. Syfte: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans inställning till att vårda individer som lever med HIV/AIDS. Metod: För att söka svar på denna litteraturstudies syfte har en litteraturöversikt använts. Elva artiklar valdes ut och kom att svara mot litteraturstudiens syfte. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, sju underkategorier och två huvudkategorier kom att träda fram. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskan har både en negativ samt en positiv inställning till att vårda individer som lever med HIV/AIDS. Sjuksköterskans negativa inställning kan återkopplas till det stigma som finns i samhället och kan påverka hennes arbete och inställning. Det finns också ett samband mellan sjuksköterskans inställning och hennes kunskapsnivå. Sjuksköterskans positiva inställningar kom främst att uppmärksammas då sjuksköterskan hade erfarenhet av att vårda individer med HIV/AIDS. Diskussion: Travelbee och hennes tankar om en god vård har använts som grund för denna diskussion. Travelbee talar om vårdrelationen och kommunikationens betydelse i mötet med individer med ett vårdbehov. Baserat på Travelbees tankar diskuteras förklaringar till sjuksköterskans inställning. Vidare diskuteras också kunskapens betydelse till sjuksköterskans inställning och hur en god vård av individer som lever med HIV/AIDS kan uppnås. / Background: In healthcare it is important for the nurse to support these individuals from a holistic perspective and that she can be able to see the individual behind the disease. Today an increasing number of reports are made because of a lack of a good service in the healthcare. Studies show that the individuals living with HIV/AIDS experience that their care may be affected by the social stigma that exists in society. These individuals experience that they were perceived with a negative attitude from the healthcare. In the last couple of years individuals living with HIV has increased and today approximately 35,5 million people in the world carries the infection. Aim: The aim was to describe the registered nurses attitude towards caring for individuals living with HIV/AIDS. Methods: The method for this literature study is a literature review. Eleven articles were selected and came to answer to the literature study´s purpose. These articles were analyzed and summarized; seven subcategories and two main categories emerged. Results: The result shows that the nurse demonstrates both a negative and a more positive attitude towards caring for individuals living with HIV/AIDS. The nurse´s negative attitude can be connected to the social stigma that exists in society and this could affect the nurse´s work and her attitude. There is also a connection between the nurse´s attitude and her level of knowledge. The positive attitude came to attention when the nurse had previous experience of caring for individuals living with HIV/AIDS. Discussions: Travelbee and her thoughts about a good care are used as a basis for this discussion. Travelbee is talking about the importance of the healthcare relationship and of communication when interacting with individuals with a need of care. Based on Travelbees thoughts explanations for the nurse´s attitude is discussed. The importance of knowledge for the nurse´s attitude and how a good care for individuals living with HIV/AIDS can be reached is also discussed.

BAKGRUND: Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome (HIV/AIDS) är en pandemi som hårdast drabbat utvecklingsländer i världen. I Sydafrika är 6,300 000 HIV/AIDS positiva. Studier visar att människor som lever i fattigdom utsätts för den största risken att bli drabbad av HIV/AIDS, då utbildning och möjligheten till val av livsstil är låg. Skam och stigmatisering drabbar både människan i fråga och dess närstående. SYFTE: Syftet med studien är att beskriva Sydafrikanska människor upplevelse av sin livssituation efter en HIV/AIDS diagnos. METOD: Litteraturöversikt, åtta artiklar har analyserats för att nå arbetets resultat. RESULTAT: Resultatet är uppbyggt under tre huvudteman; Egenupplevt och samhällets skuldbeläggande hos HIV/AIDS-positiva människor, Viktiga faktorer för att uppnå en känsla av hälsa hos HIV/AIDS-positiva människor samt Behov och längtan av stöd från närstående. Resultatet beskriver att den drabbade värderar anonymitet högt för att undvika samhällets stigmatisering. Gott bemötande hos vårdpersonalen visade sig också vara en viktig faktor för välbefinnande hos människan, men även stöd från familj. Stödet från familjen upplevdes dock i vissa fall som svårt att finna. DISKUSSION: Stigma som är ett stort problem hos den drabbade skulle kunna minskas med utbildning och spridning av kunskap hos allmänheten. Bemötande som ger människan en känsla av trygghet och ett system som är gynnsamt för individens anonymitet är eftersökt. Detta trots att forskning visar att en öppenhet uppmuntras hos de HIV positiva för att minska stigma. Rädslan är dock för stor för att detta skulle kunna bli aktuellt för många

BAKGRUND: Obesitas är ett globalt, växande folkhälsoproblem. Att vara både gravid ochobese utgör en stor hälsorisk både för modern och barnet, vilket kräver specialiseradomvårdnad. Ett dilemma uppstår när sjukvårdspersonal ska ge god omvårdnad till denna patientgrupp då det saknas riktlinjer för hur de ska gå tillväga utan att kränka den gravida överviktiga kvinnan. SYFTE: Syftet var att belysa obesa gravida kvinnors upplevelser av omvårdnaden från sjukvårdspersonal. METOD: En litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar kring aktuellt forskningsområde. RESULTAT: Gravida kvinnor med obesitas har negativa upplevelser av omvårdnaden frånsjukvårdspersonal. Vidare identifierades upplevelserna i att vara obese och gravid i fyra olikateman:Upplevelser av behandlingen, Stigmat kring obesitas, Bristande information och Bristande delaktighet. SLUTSATS: Gravida överviktiga kvinnors upplevelser av att vara både obese och gravidpåverkas av bemötandet från sjukvårdspersonalen. Det generella stigmat kring obesitasgenererar fördomar och negativa attityder hos vårdgivare och tar sig i uttryck i derasförhållningssätt gentemot patienterna. Den bristande omvårdnaden skapar en sämre vårdupplevelse för patientgruppen. FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING: Ett behov av mer forskning som berör effektiva strategier för att minska förekomsten av obesitas under graviditeten är önskvärt. Likaså forskning som undersöker patienternas upplevelse av omvårdnaden som obese och gravid. Internationella och nationella riktlinjer för sjukvårdspersonal att följa beträffande omvårdnaden av gravida obesa kvinnor efterfrågas av vårdpersonal, vilket därför vidare forskning kring ämnet och problemet skulle vara välkommet. / BACKGROUND: Obesity is a global, growing public health problem. Being both pregnant and obese constitutes a major health risk for both the mother and the child, requiring specialized care. A dilemma arises when medical staff is to provide good care for this patient since there are no recommendations for how to approach the subject without humiliating the pregnant obese woman. AIM: The aim was to highlight Obese pregnant women's experiences of care from healthcare professionals. METHOD: A literature study of qualitative and quantitative articles on the current research area. FINDINGS: Pregnant women with obesity have negative experiences of the care provided by health care professionals. Furthermore, identified experiences of being obese and pregnant were described in four different themes: Experience of treatment, Thestigma of obesity, Lack of information and Lack of participation. CONCLUSION: Pregnant obese women's experiences of being both obese and pregnant were determined by the response from the health care professionals. The general stigma of obesity generates prejudices and negative attitudes from health care providers and expresses in their approach. The lack of quality of care creates negative experiences for the patient group. SUGGESTIONS FOR FURTHER RESEARCH: A need for more research on effective strategies to reduce the prevalence of obesity in pregnancy is desired. Similarly, research that examines patients' experience of care as obese and pregnant. International and national guidelines for medical staff to follow regarding the care of pregnant obese women are demanded by health professionals, which therefore further research on the topic and the issue is welcome.

Este estudo teve como objetivo analisar a produção de estigma em alunos negros e com deficiência no espaço escolar. As questões norteadoras foram: como são as experiências das pessoas negras e com deficiência na nossa sociedade? Como estes sujeitos habitam o espaço escolar? Estas questões são debatidas no campo da educação? Como é ser aluno negro e com deficiência na escola? Um aluno negro e com deficiência pode enfrentar duplamente estigmas no cotidiano do espaço escolar? Trata-se de uma pesquisa qualitativa cartografada na micropolítica dos encontros usando entrevistas semiestruturadas a partir de um roteiro de perguntas abertas, organizadas em três eixos temáticos: aluno negro e as políticas públicas para as relações étnico-raciais na educação; aluno com deficiência e as políticas públicas em Educação Especial Inclusiva; aluno negro e com deficiência: o duplo estigma. As entrevistas foram realizadas com professoras e gestoras da rede municipal de Novo Hamburgo/RS. A fundamentação teórica se apóia em aspectos históricos acerca das relações sociais estabelecidas a respeito da população negra e das pessoas com deficiência no Brasil. Assim como no resgate histórico de legislações referentes ao tema, com ênfase aos avanços a respeito das possibilidades de acesso e permanência de ambos os recortes populacionais na educação. É também desenvolvido o conceito de estigma a partir de Goffman (1988) e de duplo estigma, entendido como possibilidade de exclusão social ainda maior na vida do público-alvo desta pesquisa. Os discursos foram organizados por meio dos três eixos temáticos, sendo identificada a existência de produção social de duplo estigma, vivenciada por alunos negros e com deficiência, no espaço escolar. / This study aimed to analyze the production of stigma regarding black and disabled students in at the school space. The main issues were: how are the experiences of black people and disabled in our society? How do these subjects inhabit the school space? Are these issues discussed in the educational field? What is it like to be a black and disabled student in school? A black student with disabilities may doubly face stigmas in the everyday life of the school space. This is a qualitative research charted in the micro-politics of meetings using semi-structured interviews from a script of open questions, organized in three thematic axes: black student and the public policies for ethnic-racial relations in education; disabled student and the public policies on Inclusive Special Education; black and disabled student: the double stigma. The interviews were held with teachers and managers of municipal schools in Novo Hamburgo/RS. The theoretical foundation relies on historical aspects of the social relations established regarding the black population and the people with disabilities in Brazil, as well as on the historical rescue of laws pertaining to the topic, with emphasis on developments regarding the accessibility and permanence of both population groups in education. It is also developed the concept of stigma from Goffman (1988) and the double stigma, understood as an even greater possibility of social exclusion in the life of these subjects. The speeches were organized in three thematic axes, and we could identify the existence of social production of double stigma, experienced by black and disabled students in the school space.

Este estudo teve como objetivo analisar a produção de estigma em alunos negros e com deficiência no espaço escolar. As questões norteadoras foram: como são as experiências das pessoas negras e com deficiência na nossa sociedade? Como estes sujeitos habitam o espaço escolar? Estas questões são debatidas no campo da educação? Como é ser aluno negro e com deficiência na escola? Um aluno negro e com deficiência pode enfrentar duplamente estigmas no cotidiano do espaço escolar? Trata-se de uma pesquisa qualitativa cartografada na micropolítica dos encontros usando entrevistas semiestruturadas a partir de um roteiro de perguntas abertas, organizadas em três eixos temáticos: aluno negro e as políticas públicas para as relações étnico-raciais na educação; aluno com deficiência e as políticas públicas em Educação Especial Inclusiva; aluno negro e com deficiência: o duplo estigma. As entrevistas foram realizadas com professoras e gestoras da rede municipal de Novo Hamburgo/RS. A fundamentação teórica se apóia em aspectos históricos acerca das relações sociais estabelecidas a respeito da população negra e das pessoas com deficiência no Brasil. Assim como no resgate histórico de legislações referentes ao tema, com ênfase aos avanços a respeito das possibilidades de acesso e permanência de ambos os recortes populacionais na educação. É também desenvolvido o conceito de estigma a partir de Goffman (1988) e de duplo estigma, entendido como possibilidade de exclusão social ainda maior na vida do público-alvo desta pesquisa. Os discursos foram organizados por meio dos três eixos temáticos, sendo identificada a existência de produção social de duplo estigma, vivenciada por alunos negros e com deficiência, no espaço escolar. / This study aimed to analyze the production of stigma regarding black and disabled students in at the school space. The main issues were: how are the experiences of black people and disabled in our society? How do these subjects inhabit the school space? Are these issues discussed in the educational field? What is it like to be a black and disabled student in school? A black student with disabilities may doubly face stigmas in the everyday life of the school space. This is a qualitative research charted in the micro-politics of meetings using semi-structured interviews from a script of open questions, organized in three thematic axes: black student and the public policies for ethnic-racial relations in education; disabled student and the public policies on Inclusive Special Education; black and disabled student: the double stigma. The interviews were held with teachers and managers of municipal schools in Novo Hamburgo/RS. The theoretical foundation relies on historical aspects of the social relations established regarding the black population and the people with disabilities in Brazil, as well as on the historical rescue of laws pertaining to the topic, with emphasis on developments regarding the accessibility and permanence of both population groups in education. It is also developed the concept of stigma from Goffman (1988) and the double stigma, understood as an even greater possibility of social exclusion in the life of these subjects. The speeches were organized in three thematic axes, and we could identify the existence of social production of double stigma, experienced by black and disabled students in the school space.

This project aimed to explore the lives of people with epilepsy living in the UK and Kurdistan, Northern Iraq, using qualitative and quantitative methods with a particular focus on stigma and quality of life. This study further explored others’ perceptions concerning those with epilepsy, particularly in regards to knowledge and stigma about epilepsy. Participants were all over the age of 18. The UK sample was recruited from personal contacts and Epilepsy Action conferences. The Kurdistan participants were recruited from Neurology clinics and personal contacts. Data collection consisted of snowball and convenience sampling. The first study was a qualitative investigation looking at people with epilepsy, 10 participants from the UK and 10 participants from Kurdistan were interviewed using semi-structured interviews. The interview schedule was exploratory and non-intrusive. The transcripts were analysed using thematic analysis. From the analysis five main themes were uncovered; they were (1) The Experience of Seizures; (2) Impact of Living with Epilepsy; (3) Adjustment; (4) Coping and; (5) Stigma, each with two sub-themes. The second study was a quantitative study of people with epilepsy which looked at knowledge of epilepsy, seizure severity, perceived illness seriousness, perceived stigma, depression and quality of life. The total number of participants that took part in the second study was 84 participants in the UK group and 88 in the Kurdistan group. Using Hierarchical Multiple Regression, the results showed that depression and stigma, mediated by depression, are main predictors of quality of life amongst people with epilepsy. The third study investigated people without epilepsy which looked at knowledge of epilepsy and stigma regarding people with the condition. There were 116 participants in the UK group and 200 from the Kurdistan group. Using ANCOVA, Multivariate General Linear Model and Linear Regression, the results showed that the UK participants had significantly better knowledge of epilepsy compared to the Kurdistan group; however, although stigma was higher among the Kurdish group, a significant result was not observed.