Bakgrund: Stigmatisering mot överviktiga personer är vanligt världen över och formas av fördomar och okunskap. Att leva med fördomar gentemot sin överviktiga kropp kan skapa en känsla av skuld och skam samt påverka det sociala livet. En stor del hälso- och sjukvårdspersonal uppvisar en avvisande attityd för att vårda patienter med övervikt och många patienter möter viktstigma i sin kontakt med vården. Syftet med litteraturstudien var att undersöka konsekvenserna för överviktiga patienter av stigmatiserat bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Metoden var en allmän litteraturstudie där resultatet byggdes på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet i artiklarna belyste patienters upplevelse om de konsekvenser ett stigmatiserat bemötande inom hälso- och sjukvården kan innebära för dem. Resultatet visar att ett stigmatiserat bemötande ifrån hälso- och sjukvårdspersonal medför flera negativa konsekvenser för den överviktiga patienten. Resultatet mynnade ut i fem teman, en känsla av skuld och skam, oönskade råd och rekommendationer, den skambelagda kroppen, undvikande av hälso- och sjukvården samt bristande kommunikation. Slutsatsen visar att den personcentrerade vården var bristfällig. Till följd av tidigare vårderfarenheter som präglats av viktstigma valde patienter att inte söka vård vilket ses som den mest allvarsamma konsekvensen i resultatet. För att främja hälsa och ge en personcentrerad vård behöver sjuksköterskan vara medveten om de konsekvenser det stigmatiserade bemötandet medför och aktivt arbeta för en förändring. / Background: Stigmatization against people with overweight is common today worldwide and is an outcome of prejudice and ignorance. Living with prejudice against the overweight body can create guilt or shame and affect social life. Many healthcare professionals show a dismissive attitude towards caring for overweight patients, and many patients encounter weight stigma in their contact with healthcare. The aim of the literature study was to investigate the consequences for overweight patients of stigmatized approach from healthcare professionals. The method used was a general literature study based on ten scientific articles. The articles' results highlighted the overweighted patients' experiences of the consequences of a stigmatized approach in healthcare could bring. The results show that a stigmatized approach from healthcare professionals has several negative consequences for an overweight patient. The result contains five themes, a feeling of guilt and shame, unwanted advice and recommendations, the disgraced body, avoidance of health care and lack of communication. The conclusion shows that the person-centered care was inadequate. As a result of previous healthcare experiences containing weight stigma, patients chose not to seek care, which is seen as the most serious consequence in the result. In order to promote health and provide person-centered care, healthcare professionals need to be aware of the consequences of the stigmatized approach and actively work for a change.

Bakgrund: Självskadebeteende är vanligt förekommande i alla åldrar. Individer med självskadebeteende möter stigmatisering och diskriminering. Sjuksköterskor kan göra en stor skillnad för dessa patienter genom att bemöta de på ett respektfullt sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med självskadebeteende inom varierad sjukvårdskontext. Metod: Studien har en allmän litteraturöversiktdesign och inkluderar nio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; vårdrelationen upplevs som komplex med underkategorierna känslomässig påverkan och känsla av otrygghet i sin profession samt utmaningar i det dagliga arbetet med underkategorier behov av tid för kommunikation och behov av utbildning. Slutsats: Spridning av kunskap och ökad uppmärksamhet om ämnet behövs för att förbättra omvårdnaden för patienter med självskadebeteende. / Background: Nonsuicidal self-injuries behavior is common at all ages. Individuals with nonsuicidal self-injuries behavior face stigma and discrimination. Nurses can make a big difference for these patients by treating them in a respectful way. Aim: The purpose was to describe nurses' experience of caring for patients with self-harming behavior in a varied healthcare context.  Method: The study has a literature review design and use nine qualitative original articles. The articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. Data were analyzed with qualitative content analysis. Results: Two categories were identified; the care relationship is perceived as complex with the subcategories emotional impact and feeling of insecurity in nursing-role as well as challenges in the daily work with subcategories need for time for communication and need for education.  Conclusions: Spreading of knowledge and increased awareness of the subject is needed to improve care for patients with nonsuicidal self-injuries behavior.

Introduktion: Fattigdom har beskrivits ge skadliga effekter på hälsan och förkortar den förväntade livslängden. Sociala och ekonomiska förhållanden påverkar hälsan genom hela livet där personer från lägre samhällsklasser har dubbelt så stor risk att utveckla allvarlig sjukdom och för tidig död än personer från högre samhällsklasser.  Syfte: Att beskriva vilka faktorer som socioekonomiskt utsatta personer upplever påverkar deras hälsa.  Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes med SBUs mall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” (SBU, 2020). För resultatanalysen användes en manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen ledde till fyra kategorier: arbetsrelaterade faktorer, ekonomiska faktorer, hälsolitteracitet och stigmatisering. Deltagarna beskrev främst faktorer som ledde till sämre upplevd hälsa där arbetsrelaterade och ekonomiska konsekvenser identifierades med slitsamma arbeten, osäkra anställningar och dyra sjukvårdsutgifter. Deltagarna beskrev slutligen svårigheter att ta del av hälsoinformation samt hur stigmatisering kring deras socioekonomiska status påverkade deras möjlighet till vård, vilket gjorde att de upplevde sin hälsa som sämre.   Slutsats: Låg socioekonomisk status bidrog till att deltagarna upplevde flertalet faktorer som påverkade deras hälsa negativt. Vid vårdande av socioekonomiskt utsatta patienter behöver sjuksköterskan identifiera patientens sociala bakgrund och dess resurser samt ha en grundad empati för att rikta åtgärderna så att de passar patienten. Ytterligare forskning behövs. / Introduction: Living in poverty has been described as having damaging effects on health. At the same time poverty shortens life expectancy. Social and economic factors may impact the health throughout a person's life, whereas people from the lower social classes are at higher risk of developing serious illness and suffer from early death, compared to people from a higher social class. Aim: To describe what factors that socio-economically vulnerable people experience affects their health.  Method: A literature study based on 11 qualitative original articles. Literature searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Quality review was done with SBU’s template “assessment of studies with qualitative methodology” (SBU, 2020). For the result analysis, a manifest content analysis was used. Results: The analysis lead to four categories: work-related factors, economic factors, health literacy and stigma. The participants mainly described factors that led to poorer perceived health where work-related and financial consequences were identified with strenuous work, precarious employment and expensive healthcare expenses. Finally, the participants described difficulties in accessing health information and how stigmatization around their socio-economic status affected their access to care, which made them experience their health as worse. Conclusion: Low socio-economic status contributed to the participants experiencing most factors that had a negative effect on their health. When caring for socio-economically vulnerable patients, the nurse needs to identify the patient’s social background and resources and have a well-founded empathy to direct the measures so that they suit the patient. Further research is needed.

Bakgrund: Substansberoende i form av narkotika och alkohol är ett växande samhällsproblem. Det förekommer en stigmatisering av personer med substansberoende i samhället och det kan finnas en risk att dessa individer upplever ett sämre bemötande inom hälso- och sjukvården. I sjuksköterskans roll finns ett ansvar att ge vård på lika villkor på ett respektfullt sätt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Metod: Utifrån Fribergs metod utfördes en litteraturöversikt bestående av nio kvalitativa artiklar samt en kvantitativ artikel. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman; Att vara rädd, osäker och misstro patienten, att vara otillräcklig och frustrerad, att ha bristande kunskap och att skapa en vårdrelation. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var känslomässigt utmanande att vårda patienter med substansberoende. Mer kunskap och utbildning om substansberoende efterfrågades av sjuksköterskor och ett öppet förhållningssätt bidrog till att meningsfulla vårdrelationer kunde skapas. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska vara medveten om sina attityder och hur det kan påverka vårdandet, för att vården ska kunna ges på lika villkor. Mer kunskap, vägledning och tydliga rutiner behövs för att öka möjligheterna att skapa en lyckad vårdrelation. / Background: Substance addiction, in particular alcohol and narcotics, is a societal problem that keeps on growing. At the same time, stigma surrounds people with substance abuse and there is a risk that it has a negative impact on the care given by the healthcare. In their professional role, however, nurses have a responsibility to treat patients equally and with due respect. Aim: The aim was to describe nurses experience of treating patients with a substance abuse Method: Nine qualitative articles and one quantitative article were reviewed. CINAHL Complete and PubMed were used to identify the articles. Results: Four themes were identified: To feel afraid, insecure and not trusting the patient; to feel inadequate and frustrated; to lack knowledge and the importance of creating a caring relationship. The findings showed nurses felt it was emotionally demanding to treat patients with substance disorder. More information and education on the topic of substance abuse was asked for by the nurses. In addition, an open mindset contributed to establishing a meaningful relationship between the nurse and the patient. Conclusion: It is important in the role as a professional nurse to be aware and reflect on one’s prejudices and the potential impact it has on the care given. In particular in order to provide care on equal terms. More information and guidance are needed to improve the chances of a successful meeting with the patients.

Bakgrund: Ett problem i samhället för personer med psykiska sjukdomar är stigma och negativa attityder. Primärvården är första linjens hälso- och sjukvård, dit många vänder sig först vid ohälsa. Då stigma kan vara en anledning att inte söka hjälp för psykisk ohälsa är det viktigt att vårdpersonalen inte bidrar till detta. Förutfattade meningar och negativa attityder mot patienter motverkar också byggandet av en god vårdande relation vilket hindrar patientens tillfrisknande samt ger en försämrad vårdupplevelse. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att studera hur vuxna personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom primärvården samt vilka aspekter som anses viktiga i mötet. Metodbeskrivning: En beskrivande design med allmän litteraturöversikt som metod användes samt 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller blandad metod hämtades från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning analyserades artiklarnas resultat enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: Fem teman framkom med 17 tillhörande subkategorier vilka beskrev personers positiva och negativa upplevelser. Dessa teman var: Bemötande inom primärvården, Primärvårdspersonalens attityder, Primärvårdspersonalens kompetens, Samarbete och delaktighet samt Tillgång till vård och resurser. Slutsats: Studien visade att ett gott bemötande och samarbete med vårdpersonal bidrar till en positiv vårdupplevelse samt en vilja att engagera sig i sin egen vård. Dåliga bemötanden däremot med bristande samarbete och negativa attityder ökar stigmat av psykisk sjukdom och ger en negativ vårdupplevelse. För att motverka negativa attityder mot denna patientgrupp, behöver vårdpersonalen mer kunskap om psykisk ohälsa samt arbeta för att förbättra dessa attityder. / Background: A problem in society for people with mental illness is stigma and negative attitudes. Primary care is first-line health care, where many turn first to get help for mental illness. As stigma can be a reason not to seek help for mental illness, it is important that the healthcare professionals do not contribute to this. Preconceived notions and negative attitudes towards patients also counteract the building of good caring relationships, which hinders the patient's recovery and results in a worsened care experience. Aim: The purpose of this literature review is to study how adults with mental illness experience care meetings in primary care and which aspects are considered important in the meeting. Method: A descriptive design with general literature review as method was used and 13 scientific articles with a qualitative or mixed method were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. After quality review, the results of the articles were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. Results: Five themes emerged with 17 associated subcategories which described people's positive and negative experiences. These themes were: Treatment in primary care, Primary care staff's attitudes, Primary care staff's competence, Cooperation and participation and access to care and resources. Conclusion: The study showed that a good treatment and collaboration with care staff contributes to a positive care experience and a willingness to get involved in their own care. Poor treatment, on the other hand, with lack of cooperation and negative attitudes, increases the stigma of mental illness and provides a negative care experience. To counteract negative attitudes towards this patient group, healthcare professionals need more knowledge about mental illness and work to improve these attitudes.

Individuals who suffer from depression can be stigmatized by labeling and resort to negative stigma coping orientations such as secrecy and withdrawal, resulting in internalized self-stigma. Self-stigma can have negative effects such as low self-esteem, low self-efficacy, isolation, and feeling like a failure. Guided by modified labeling theory, the purpose of this study was to fill a gap in the literature on predictors of two orientations (challenging and deflecting) of positive stigma coping. Challenging stigma involves taking action, and deflecting is a cognitive strategy; both are used to positively cope with the stigma of mental illness. Predictors included symptom severity, depression literacy, stereotype awareness, treatment seeking, social support, and stigma sentiments in a sample of undergraduates (N = 195). Results from a canonical correlation found that individuals with high scores on deflecting and, simultaneously, low scores on challenging tended to have high scores on stigma sentiments and low scores on both symptom severity and treatment seeking. Analyzed in independent regressions, challenging was significantly predicted only by symptom severity (+), while deflecting was predicted by symptom severity (-), depression literacy (+), and stigma sentiments (+). These findings reinforce the potential for individuals who suffer from depression to address stigma using healthier and more affirming coping orientations. Implications for positive social change include a decrease in self-stigma regarding depression, less negative stigma coping, an increased awareness of how depression stigma affects individuals who suffer from the disorder, and a decrease in the social stigma of depression. Educators and practitioners can apply this information in academia, counseling, and clinical practice.

The purpose of this study is to examine incels expressions of hate on a Swedish online forum. The term incel means involuntary celibacy and has come to attract mainly heterosexual men who have difficulty succeeding in romantic and sexual relationships. Furthermore, the incel community is characterized by misogyny and incitements to violence. The phenomenon, established on the internet, has in recent years grown and attracted more and more people. Previous studies show that Sweden might obtain the most incels in the world relative to the population. To acquire knowledge about the phenomenon, we intended to investigate how Swedish incels express hate, what the hate is directed to and to what purpose. The study was conducted using a netnographic method where posts on the Swedish forum Flashback were collected. The data was analyzed and sorted using a qualitative analysis of data which resulted in four categories of hatred; misogyny, hatred against the Swedish welfare society, xenophobia and self-hatred. Erving Goffman's theory of stigma and Raewyn Connell's theory of masculinity were used as a theoretical framework, and based on these theories, the main results show that incels hatred is based on the lack of sexual relationships which lead to crisis tendencies and perceived stigma. Hatred can be understood as frustration, the feeling of exclusion and a feeling of inadequacy as well as the experience of a threatened masculinity. The hatred amongst Swedish incels also function as a binding force in the incel community.

No description available.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem över hela världen. Övervikt och fetma (obesitas) definieras som en överdriven ansamling av fett som utgör risk för hälsan. Tidigare sågs fetma som ett problem endast i höginkomstländer, men detta har förändrats och ökar nu i låg- och medelinkomstländer, särskilt i städerna. Övervikt mäts med Body Mass Index [BMI]. BMI räknas ut genom en formel där kroppsvikten i kilo delas med kroppslängdens meter i kvadrat (kg/m2). Definitionen på övervikt är ett BMI på 25 upp till 30. Ett BMI på 30 eller högre är definitionen av fetma, obesitas (World Health Organization, 2020). Om en person, trots flertalet försök att förändra sin livsstil och har, eller riskerar att få problem med hälsan på grund av sin vikt, kan obesitasoperation (överviktskirurgi) vara ett alternativ. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse efter obesitasoperation. Metod Studiens design var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Dessa hartagits fram genom databassökning och manuell sökning. Sökningen avgränsades till PubMed och CINAHL. Insamling av data och granskning tillämpas med ett kritisktförhållningssätt. Resultatet baseras på 15 artiklar som publicerats mellan år 2010 - 2020, som kvalitetsgranskats och analyserats med Sophiahemmet Högskolasbedömningsunderlag. Resultat Resultatet visade att viktminskning, konsekvenser samt behovet av uppföljning på lång siktvar frekvent återkommande faktorer i artiklarna. Dessa faktorer ligger till grund förresultatet. Upplevelse av viktminskning, upplevelse av konsekvenser samt uppföljning ocheftervård är de huvudfynd som presenteras för att besvara syftet. Detta resultat harsammanställts av 15 vetenskapliga artiklar. Slutsats För patienter med svår fetma är obesitasoperation ett sätt att gå ner i vikt tillsammans med kost- och livsstilsförändringar. I det flesta fall leder det till en förbättrad fysisk hälsa. Långtidsuppföljningar samt att utveckla patientens förväntningar på fysiska och psykiskaresultat postoperativt efterfrågas. Gruppsamtal har visat sig vara bra för diskussion och stöd. Dock ersätter dessa inte behovet av långtidsstöd och kontinuitet från sjukvården. / Background Obesity is public health issue worldwide. Obesity is defined as an excessive accumulation of fat that poses a risk to health. Previously, obesity was seen as a problem only in high-income countries, but this has changed and is now increasing in low- and middle-income countries, especially in the cities. Obesity is measured by the Body Mass Index (BMI). BMI is calculated by a formula where the body weight is in kilograms and divided by the length in meters squared (kg / m2). The definition of overweight is a BMI of 25 up to 30. A BMI of 30 or higher is the definition of obesity (WHO, 2020). If a person, despite attempts to change their lifestyle and has, or risks having health problems due to their weight, obesity surgery may be an option.  Aim The purpose was to describe the patients experience after bariatric surgery. Method The design of the study was a literature review that includes scientific articles. These have been produced through database search and manual search. The search was limited to PubMed and CINAHL. Data collection and review are applied with a critical approach.The result is based on 15 articles published between the years 2010 - 2020, which were quality reviewed and analyzed with Sophiahemmet University's assessment data. Results The results showed that weight loss, consequences and the need for long-term follow-upwere frequently recurring factors in the articles. These factors are the basis for the result. Experience of weight loss, experience of consequences and follow-up and aftercare are the main findings that are presented to answer the purpose. This result has been compiled from 15 scientific articles.  Conclusions For patients with severe obesity, bariatric surgery is a way to lose weight along with dietand lifestyle changes. In most cases, this leads to improved physical health. Long-term follow-ups and to develop the patient's expectations of physical and mental results postoperatively is inquired for. Group discussions have proven to be good for discussion and also support. However, these do not replace the need for long-term support and continuity from healthcare.

This qualitative study consists of eight interviews. The selection of respondents is individuals who have a background as a former addict, who currently lives a drug-free life.  The respondents are members of NA (anonymous drug addicts) in Skåne. In our study, we have chosen to examine how women and men are treated by society and the surroundings, given the background as a former addict. Furthermore, the study will deepen on whether the gender aspect has played an influential role in being considered a socially accepted citizen. We also want to inform the feelings, thoughts and experiences of the respondents about stamping and gender.  We used the hermeneutic perspective to interpret our results and get an overall picture. The results show that all respondents feel that they are treated differently based on gender aspects of what is male and female. The results also show that the majority of the male respondents have been denied treatment for their addiction, and have been sent home with a few words such as "you are a man you can do it on your own". Furthermore, the results show that it is more shameful to be an addict as a woman than a man. The majority of the results that emerged based on our interpretations of the empirical material agree with our pre-understanding that we had before we began this study. Keywords: Substance abuse, gender differences, gender, deviators, stamping, stigma / Denna kvalitativa studien består av åtta intervjuer. Urvalet består av individer som har enbakgrund som före detta missbrukare, som lever ett drogfritt liv. Respondenterna ärmedlemmar i NA (anonyma narkomaner) i Skåne. I vår studie har vi valt att undersöka hurkvinnor respektive män bemöts av samhället och omgivningen, med tanke på bakgrundensom före detta missbrukare. Vidare kommer studien fördjupa i hur könsaspekten har varit enpåverkande roll för att anses som en socialt accepterad samhällsmedborgare. Vi vill ävenupplysa känslor, tankar och upplevelser respondenterna har kring stämpling och genus.Vi använde oss av det hermeneutistiska perspektivet för att tolka vårt resultat och få enhelhetsbild. I resultatet framgår det att alla respondenter upplever att de blir behandlade olikautifrån genusaspekter vad som är manligt och kvinnligt. Där majoriteten av manligarespondenterna blivit nekade till behandling för sitt missbruk, och blivit hemskickade mednågra ord som “du är en man du klarar det på egen hand”. Vidare framgår det i resultatet attdet är mer skamligt att vara en missbrukare som kvinna än en man. Resultatet av detempiriska materialet stämmer i stort sätt överens med vår förförståelse.