Begreppet funkofobi är ett nytt fenomen i det svenska språket som är ett samlingsbegrepp för diskriminering och fördomar individer med funktionsnedsättning lever med. Syftet med den här studien är att belysa begreppet funkofobi utifrån hälso- och sjukvård. För att kunna besvara studiens syfte utformades tre frågor. Metoden för studien är en scoping studie för att kunna kartlägga tidigare forskning och besvara frågeställningarna. Resultatet för den här studien visar att funkofobi uttrycks inom fem områden inom hälso- och sjukvården. Dessa är: medvetenhet, utbildning och kunskap, fördomar och attityder, stigmatisering av funktionsnedsättningar och sämre tillgång till hälso- och sjukvård. / The term funkophobia is a new phenomenon in the Swedish language which is a collective term for discrimination and prejudices individuals with disabilities live with. The purpose of this study is to shed light on the concept of funkophobia from the perspective of healthcare. To be able to answer the purpose of the study design three questions. The method of study is a scoping study to be able to map previous research and answer the questions. The results of this study show that funkophobia is expressed in five areas of health care. These are: awareness, education and knowledge, prejudices and attitudes, stigmatization of disabilities and poorer access to health care.

Bakgrund: Idag beräknas cirka 40 miljoner människor leva med sjukdomen hiv. Utan antiretroviral behandling kan sjukdomstillståndet aids utvecklas, vilket har orsakat över 30 miljoner dödsfall. Stigmatisering av sjukdomen och av personer med hiv har nästintill funnits sedan pandemins början. Media har även haft en stor inverkan på den fortsatta stigmatiseringen. Trots aktuell forskning om att det inte föreligger risk för smitta vid en välfungerande behandling, förekommer det fortfarande stigmatisering och fördomar kring personer med hiv.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka vuxna patienters erfarenheter av hiv/aids- relaterad stigmatisering i mötet med vårdpersonal. Metod: Studiens metod är en kvalitativ litteraturstudie där syftet besvaras utifrån 10 vetenskapliga kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet förklaras i tre kategorier; undermåligt bemötande, rädsla för smitta och förnedring. Den första kategorin, undermåligt bemötande, sammanfattar patienternas erfarenheter av de fördomar och stereotyper som vårdpersonalen hade om deras sjukdom. Kategorin sammanfattar även vårdpersonalens bristande konfidentialitet. Den andra kategorin, rädsla för smitta, beskriver överdrivna försiktighetsåtgärder som vårdpersonalen vidtog, samt patienternas upplevelser av en otillräcklig vård. Den tredje kategorin sammanfattar patienternas känslor av förnedring och dess konsekvenser i form av undanhållande av hiv, samt deras ovilja till att söka vård.  Konklusion: Vårdpersonalens handlingar utgjorde ett lidande hos patienter. Patienterna upplevde att de fick en otillräcklig vård, vilket resulterade i negativa konsekvenser. Utbildning och reflektion kring bemötandet och hiv som sjukdom bör eftersträvas för reduktion av stigma. / Background: Today, nearly 40 million people are living with HIV. Without the antiretroviral therapy people with HIV will develop AIDS, which has caused over 30 million deaths. Stigma against people with HIV and the disease has been around almost since the beginning of the pandemic. The media has also had a huge influence on the ongoing stigmatisation of people with HIV. Despite current research that there is no risk for transmission with a well-functioning treatment, there is still stigmatisation and prejudice against people with HIV.  Aim: The purpose of this study is to examine adult patients' experiences of HIV/AIDS-related stigma from healthcare professionals. Method: A qualitative literature review where the aim is answered with 10 scientific qualitative studies.  Result: The result is explained in three categories; poor treatment, fear of contagion and humiliation. The first category, poor treatment, summarises the patients’ experiences and the prejudices and stereotypes that were frequently used among healthcare professionals. The category also describes a lack of confidentiality among healthcare professionals. The second category, fear of contagion, describes the unnecessary precautions healthcare professionals undertook, along with patients' experiences of inadequate care. The third category summarises patients' feelings of humiliation and the negative consequences that came with it. Consequences such as fear of disclosure and an unwillingness to seek care.Conclusion: The actions of the healthcare professionals constituted suffering from the patients. The patients’ experienced that they received inadequate care, which resulted in negative consequences.

Up to 15-20 percent of all diagnosed pregnancies in Sweden end in miscarriage but despite the significant number of miscarriages, research shows that it is still a stigmatized experience that is rarely a discussed topic in Western culture. The aim of this study is to deepen the understanding of women’s experiences of miscarriage and how their emotions are met from the people around them such as family and friends but also institutions that provide healthcare. The study uses a qualitative method and is based on eight semi-structured interviews that were analyzed with thematic analysis. Theories that have been used are symbolic interactionism and Thomas J. Scheff’s theory of social bonds and shame. The findings show that the emotions that come from experiencing a miscarriage is a social product created within the interactions of other people. Furthermore, the experience of miscarriage does not have a place in our culture and there are few cultural scripts of how to confront the emotions of women who miscarry. For many women, the message they receive is that her grief is not accepted or entitled.

Introduktion Humant immunbristvirus, HIV, är ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. Obehandlat kan detta leda till ett tillstånd som kallas acquired immunodeficiency syndrome, AIDS. I samhället finns det fördomar och stigma kopplade till denna sjukdom som påverkar HIV-positiva personers hälsa och välmående. Samhälleligt stigma kan även överföras till sjukvården och det är därför av vikt att undersöka HIV-patienters upplevelse av detta.  Syfte Syftet var att undersöka på vilket sätt patienter som lever med HIV upplever stigma inom vården. Metod Denna studie är en deskriptiv allmän litteraturstudie. Tio artiklar användes. Vissa av de valda artiklarna var studier med ”mixed method”, i dessa fall har endast resultaten från den kvalitativa delen tagits med i studien. Datainsamlingen gjordes i databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat Resultatet visade att HIV-patienter upplever stigma inom vården. Det framkom fyra kategorier: bristande kunskap, bristande vård, bristande sekretess och kränkande behandling. Exempel på hur stigmat manifesterade sig var att vårdpersonal använde sig av överdrivna säkerhetsåtgärder i kontakt med patienterna, vägrade att ge vård eller avvisade patienters symtom samt diskuterade patienters HIV-diagnos med utomstående kollegor.  Slutsats Slutsatsen av studien var att grunden för denna stigma är rädsla och okunskap hos vårdpersonal. För att förbättra framtida vård av HIV-patienter behövs mer välutbildad vårdpersonal och mer forskning inom ämnet. / Introduction Human immunodeficiency virus, HIV, is a virus which attacks the immune system. If not treated it can evolve into a condition called acquired immunodeficiency syndrome, AIDS. In society, there are prejudices and stigma regarding this disease, which affects the health and well-being of people living with HIV. Societal stigma can also be transferred to health care, which is why it is important to explore HIV-positive patients' experiences of this.  Aim The aim of this study was to explore which ways patients living with HIV experience stigma in healthcare settings. Method This study is a descriptive general literature study. Ten qualitative articles were used. Some of the articles were mixed method studies, in these cases only the results from the qualitative part have been included in the study. The databases Pubmed and CINAHL were used for data retrieval.  Results The results showed that HIV-patients experienced stigma within healthcare settings. Four categories were discovered: lack of knowledge, lack of care, lack of confidentiality and offensive treatment. The stigma manifested itself through excessive use of safety precautions, a refusal to provide care and breaches in confidentiality by discussing patients' HIV-diagnosis with external personnel.  Conclusion In conclusion the basis of this stigma to be fear and a lack of knowledge. To provide better care for people living with HIV in the future, health care personnel need to be better educated on the subject. Furthermore additional research needs to be carried out in this area.

Att åldras är ofrånkomligt, ändå finns det i samhället en negativ attityd om åldrande och en begränsad kunskap om vad ålderism är. Det finns därför en nödvändighet att studera ålderism och olika perspektiv på åldrande i socialt arbete. Den här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker äldres uppfattning om ålderism genom äldres attityder om ålderdom och hur äldre bemöts utifrån sin ålder. Studiens empiri har samlats in genom sex enskilda intervjuer, varav tre kvinnor och tre män. Urvalet för studien är personer över 65 år som är medlem i en äldreförening. Materialet har sedan analyserats med en tematisk analys tillsammans med tidigare forskning och begreppen ålderism, stigma och stereotypisering. Slutsatserna som kunde dras av studien är att äldre som är friska och har ett bra socialt nätverk har en ökad chans till välbefinnande i sitt åldrande. Samtidigt så visar studien på att det finns en utbredd ålderism i samhället som de äldre märker av på olika sätt, men som inte är hindrande för ett gott liv. Studien bidrar till att öka förståelsen om ålderism och ge perspektiv på hur det är att åldras i dagens samhälle. / Aging is inevitable, yet in society there is a negative attitude about aging and a lack of knowledge about what ageism is. There is therefore a need to study ageism and perspectives on aging in social work. This study is a qualitative interview study that examines elderly's perception of ageism through their attitudes about aging and how the elderly are treated based on their age. The empirical data has been collected through six individual interviews, with three women and three men. The sample for the study is people over 65 years old who are members of an elderly association. The material has been analyzed with a thematic analysis along with previous research and the theories of ageism, stigma and stereotyping. The conclusions that could be drawn from the study are that elderly people who are healthy and have a good social network have an increased chance of well-being in their old age. At the same time, the study shows that there is widespread ageism in society, which the elderly notice in different ways, but is not an obstacle for a good life. The study contributes to increasing understanding of ageism and provides perspective on aging in today's society.

Bakgrund: Forskning har visat att stigma gentemot personer relaterat till särskiljande egenskaper leder till försämrad hälsa för dessa individer. Sedan pionjären Erving Goffman 1963 formulerade sin teori om stigma har forskning kring stigma och personer med psykisk ohälsa grenat ut sig. Forskning har även influerat till att revolutionera förståelsen för substansbrukssyndrom, och hur det under det senaste seklet utvecklats från tron att substansbrukssyndrom orsakas av moraliska brister till att det kan ses som en sjukdom som påverkar både hjärna och beteende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa och belysa hur personer med substansbrukssyndrom upplever stigma. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats inspirerad av Polit och Becks niostegsmodell. Sjutton vetenskapliga artiklar söktes fram systematiskt, sammanställdes och analyserades. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Taylor & Francis. Resultat: Analysen utmynnade i fem kategorier som beskrev hur personer med substansbrukssyndrom upplevde stigma: att mötas av misstro och att inte bli tagen på allvar, att endast ses för sitt substansbruk och inte som människa, att få en sämre vård än andra, att vårdpersonalen har negativt bemötande och att beskyllas för sin sjukdom. Slutsats: Att leva med substansbrukssyndrom innebär för individen ett dagligt möte med stigma. Litteraturstudiens resultat kan bidra med viktig kunskap om hur patienter med substansbrukssyndrom upplever möten i vården. Detta kan öka kunskap och förståelse som i sin tur kan bidra till en förbättrad vård för personer med substansbrukssyndrom där lidande för individen minimeras och kostnader för samhället minskas.

In the Swedish labor market the immigrant, compared to the native individual, is seen to experience both stigma and discrimination to a bigger degree. This in turn generates some immigrants to have a negative experience correlated to the Swedish worklife in consideration to the unfair treatment in the recruitment process. In this study we investigate the experiences of women from Syria in consideration to their experiences of stigma and discrimination in the Swedish labor market. We have conducted a qualitative study in the form of semi-qualitative interviews with a total of six Syrian migrated women as a measure to gather the women's experience in search for common or shared experiences of discrimination or injustice taking place in the Swedish labor market. Our data analysis is based on three occurring themes where we linked our empirical evidence to former research done in the field, also to relevant theories presented by sociologists investigating the subject of stigma. The study's results show that all women shared the common experience of discrimination and stigma in consideration to the hiring process in the Swedish labor market. Different factors such as their cultural background, language skills, their physical appearance and name were also of importance. / På den svenska arbetsmarknaden tycks invandraren, jämfört med den infödda, uppleva både stigmatisering och diskriminering i högre grad. Detta leder i sin tur till att vissa invandrare får en negativ upplevelse kopplat till det svenska arbetslivet med hänsyn till orättvis behandling i rekryteringsprocessen. I denna studie undersöker vi erfarenheterna av kvinnor från Syrien med hänsyn till deras erfarenheter av stigma och diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av semi-kvalitativa intervjuer med totalt sex syriska migrerande kvinnor som en insats för att samla kvinnornas erfarenheter i sökandet efter gemensamma eller delade erfarenheter av diskriminering eller orättvisor som äger rum på den svenska arbetsmarknaden. Vår dataanalys är baserad på tre förekommande teman där vi kopplat våra empiriska bevis till tidigare forskning gjord på området, även till relevanta teorier som presenterats av sociologer som undersökt ämnet stigma. Studiens resultat visar att samtliga kvinnor delade en gemensam erfarenhet av diskrimineringoch stigma i hänsyn till anställningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden. Olika faktorer såsom deras kulturella bakgrund, språkkunskaper, deras fysiska utseende och namn var också av betydelse.

Bakgrund  Smärta är ett stort problem som många människor lider av globalt. Substansberoende av narkotika är också ett utbrett problem som dessutom rapporteras ha ökat senaste decenniet. När dessa två problem samexisterar uppstår en komplex situation både för vårdpersonal och personer som söker vård med behov av smärtlindring. Bristande kunskap och inre konflikter hos vårdpersonal samt stigmatisering av substansberoende hotar att leda tillotillräcklig behandling och lidande för personer som söker vård. För att vården för personer med substansberoende i behov av smärtlindring ska kunna utvecklas krävs studier som visar hur mötet med vården upplevs av patientgruppen.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med substansberoende av narkotika upplever mötet med vården vid behov av smärtlindring.  Metod  För att besvara syftet användes en icke-systematisk litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar inkluderades. De vetenskapliga artiklarna erhölls genom sökarbete i databaserna CINAHL och PubMed och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet av artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys.  Resultat Resultatet för denna litteraturöversikt visade att personer med substansberoendehuvudsakligen hade negativa upplevelser av vårdmötet. Upplevelserna inkluderade stigmatisering från vårdpersonal och bristande behandling vilket ledde till att patienterna sökte smärtlindring på olaglig väg, samt att de förlorade sin tillit till vården. Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Sigridúr Halldórsdóttirs teori om mänskliga möten inom omvårdnad som utgår från patientens perspektiv.  Slutsats Många personer som lider av substansberoende och smärta upplever sig bli marginaliserade i mötet med vården. Litteraturöversikten belyser hur fördomar och stigma existerar i vårdmötet med en utsatt samhällsgrupp. Kunskap och utbildning angående patientgruppen kan bidra med insikter hos sjuksköterskor och leda till ett förbättrat och mer inkluderande möte mellan patienter med substansberoende av narkotika och vårdpersonal. / Background Pain and substance dependence are major issues globally, and substance dependence is reported to have increased the past decade. When pain and substance dependence coexist, a complex situation arises both for caregivers and people with substance dependency seeking pain relief. Lack of knowledge, internal conflicts in the healthcare staff and stigmatization of substance dependency threaten to lead to inadequate treatment and suffering for the person seeking care. To develop the care for people with substance dependence of narcotics requiring pain relief further research is needed regarding how this patient group experiences the encounter with healthcare. Aim The aim was to describe how people with substance dependency of narcotics experiences the encounter with healthcare whilst in need of pain relief. Method This non-systematic literature review was based on 17 scientific articles which were analyzed using integrated analysis. The scientific articles were obtained through search work in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked based on Sophiahemmet University's assessment tool.  Results The results indicated how people with substance dependency mainly had negative experiences of the encounter with healthcare, including stigmatization and lack of treatment. This led to the patients seeking pain relief illegally and a loss of trust in healthcare. The results were discussed on the basis of Sigridúr Halldórsdóttir's theory of human encounters in nursing based on the patient's perspective.  Conclusions Many who suffer from substance dependency and co-occurring pain experience being marginalized when encountering healthcare. This literature review highlights how prejudice and stigma exists in the encounter between the healthcare staff and a vulnerable group in society. Knowledge and education regarding this particular group of patients can provide nurses with insights and lead to an improved and more inclusive encounter between patients with substance abuse of narcotics and healthcare staff.

Bakgrund ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom som skapar svårighet med impulsivitet, hyperaktivitet och koncentration. Barn med denna diagnos har stor risk att hamna i ett flertal ogynnsamma situationer. Inom vården läggs stort fokus av sjuksköterskan på barnet i sig, men ofta glöms föräldern i situationen bort. ADHD är en livsomställande diagnos för alla inblandade där föräldrarna också är i behov av stöd, för sig själv men även för barnet med ADHD. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnosen ADHD. Metod En litteraturöversikt som utgår utifrån tio vetenskapliga originalartiklar båda kvalitativa och kvantitativa forskningar. Resultat Resultatet i litteraturstudien visas i tre teman respektive underteman: Tema 1: föräldrars handlande gentemot barnen utifrån kunskap och strategier. Tema 2: påverkan på familjen och det sociala livet för föräldern som delas till två underteman: Familjestrukturens påverkan av barn med ADHD och påverkan på möjlighet och trygghet i det sociala livet. Tema 3: dagliga påfrestning som påverkar föräldralivet och delas till tre underteman: Stress, föräldrars psykiska hälsa och saknad stöd och hjälp. Slutsats Resultaten i litteraturstudien visar att upplevelsen av att ha barn med diagnosen ADHD i föräldrars liv var krävande, utmanade och stressande samt påverkade föräldrars sociala, fysiska och psykiska hälsa. Det visar att barn med ADHD påverkade familjestrukturen, hushållsekonomi och föräldrars jobb. Att vårda barn med ADHD var inte lätt för föräldrars sociala liv och skapade rädsla, oro, otrygghet och känsla av att vara otillräcklig samt inkompetenta för att ta hand om sitt barn. Det framkom också att föräldrar upplevde stigmatisering och isolering från människorna i samhället och anhöriga. / Background ADHD is a neuropsychiatric disorder that creates difficulty with impulsivity, hyperactivity and concentration. Children with this diagnosis have a high risk of ending up in a number of unfavorable situations. In care, the nurse places great focus on the child itself, but the parent is often forgotten in the situation. As ADHD is a lifechanging diagnosis for everyone involved, the parents also need support, for themselves but also for the child with ADHD. Aim The purpose was to describe parents' experiences of having a child diagnosed with ADHD. Method A literature review based on ten original scientific articles, both qualitative and quantitative research. Results The results of the literature study are shown in three themes and subthemes: Theme 1: parents' actions towards the children based on knowledge and strategies. Theme 2: the impact on the family and the social life of the parent, which is divided into two sub-themes: The impact of the family structure on children with ADHD and the impact on opportunities and security in social life. Theme 3: daily stress that affects parental life and is divided into three sub-themes: Stress, parents mental health and lack of support and help. Conclusions The results of the literature study show that the experience of having a child with the diagnosis ADHD in the parents' lives was demanding, challenging and stressful and affected the parents' social, physical and mental health. It shows that children with ADHD affected the family structure, household finances and parents' jobs. Caring for children with ADHD was not easy for parents' social lives and created fear, anxiety, insecurity and feelings of being inadequate and incompetent to care for their child. It also emerged that parents experienced stigmatization and isolation from the people in society and relatives.

Abstrakt  Bakgrund: Obesitas är ett ökande folkhälsoproblem och omkring 650 miljoner människor lever med obesitas världen över. Sjukdomen innebär svårigheter både fysiskt och psykosocialt för de drabbade. Som sjuksköterska är det därför viktigt att ha god kunskap om dessa personers erfarenheter för att kunna ge god omvårdnad och bidra till ökad hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att skildra erfarenheter av viktstigmatisering hos personer som lever med obesitas. Metod: Litteraturstudien baserades på nio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och Pubmed. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman och nio underteman. Huvudteman; ”att uppleva uttryck för viktstigmatisering”, ”att kämpa ensam” och ”att uppleva konsekvenser av viktstigmatisering”. Konklusion: Personer som lever med obesitas upplever viktstigmatisering i en rad olika kontext vilket kan resultera i negativa effekter både fysiskt och psykosocialt. Resultatet visade även att bariatrisk kirurgi som behandlingsmetod vid obesitas var omgärdat av stigmatisering. Kunskap saknas gällande viktstigmatisering, obesitas som sjukdom samt bariatrisk kirurgi som behandlingsmetod inom både vården och samhället. Personer som lever med obesitas förtjänar ett gott bemötande fritt från stigmatisering. / Abstract  Background: Obesity is a growing issue and around 650 million people are living with obesity worldwide. The disease comes with difficulties both physically and psychosocially for those affected. As a nurse, it it’s therefore important to have good knowledge of these people’s experiences in order to provide good care and contribute to increased health. Aim: The aim of this study was to describe people living with obesitas experiences of weight stigmatization.  Methods: This review was based on nine qualitative studies. Database searches were made in Cinahl and PubMed. Analysis was conducted with assistance of Fribergs five-step-model. Results: The analysis resulted in three main themes and nine subthemes. Themes as described: “to experience expressions of weight stigmatization”, “to fight alone” and “experiencing consequences of weight stigma”.  Conclusion: People living with obesity experience weight stigmatization in a variety of contexts which may result in negative effects both physically and psychosocially. The results also showed that bariatric surgery as treatment was surrounded by stigmatization. There is a lack of knowledge regarding weight stigmatization, obesity as a disease and bariatric surgery as method of treatment in both healthcare and society. People living with obesity deserves to be met with a respectful attitude, free from stigmatization.