Religionsundervisningen ska enligt läroplanen skapa förståelse och respekt och utveckla kunskaper om religion och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Enligt Flensers (2020) avhandling beskrivs religion som en förgången tid, trots detta har det skett förändringar i läroplanen vad gäller religionsundervisningen. År 1962 utgjordes religionsundervisningen av kristendomen medan det nu enligt LGR11 anses vara viktigt att undervisningen sker på ett sakligt och allsidigt sätt. Vi vill därmed undersöka hur lärare i åk 4–6 tolkar objektivitet och neutralitet i förhållande till religionsundervisning samt om utmaningar finns och vilka dessa är. Metoden vi tillämpade i översikten är kvalitativ, där vi har intervjuat fem lärare från olika skolor i Skåne. I tidigare forskning nämns sekularisering och mångfald, lärarens synsätt på religionsundervisningen och medias påverkan på undervisningen. Teoretiska utgångspunkterna består av begreppen sociokulturellt perspektiv, stigmatisering och interkulturell pedagogik. Resultatet visar på att utmaningar förekommer, detta pga. medias påverkan på elevernas syn när det gäller religion. Utmaningar och mångfald bidrar till en mer positiv syn på religionsundervisning. Resultatet visar även att tystnadskultur i religionsundervisningen finns där de som tror inte pratar och de som inte tror, inte förstår vad undervisningen bidrar till. Slutsatsen i studien är att objektivitet är viktigt samtidigt som forskningen säger att det är viktigt för eleven att få perspektiv av religioner genom att elever delar med sig av erfarenheter. Det är även viktigt att bemöta utmaningarna på ett demokratiskt sätt, inkludera mångfald och skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Denna uppsats undersöker hur den mediala debatten om särskilt utsatta områden förs under åren 2013 till 2021 i fyra olika svenska nyhetsmedier. Urvalet av material består av 45 debattartiklar där tolkningen av särskilt utsatta områden illustreras. Syftet är att besvara frågorna på vilka sätt förorter speglas i debattartiklarna, samt vilka utmärkande drag i debatterna som påvisar stigma. Studien genomförs enligt Faircloughs metod för kritisk diskursanalys och följer hans tre dimensioner, i syfte att lyfta fram språkets diskurser. Genom kritisk diskursanalys ges kapaciteten att belysa kontexter som återfinns mellan raderna, lingvistiska egenskaper, budskap och ordvalets mening. Det är dessa aspekter som skapar resultatets komplexa natur och ger dimension för diskussionen. Den tidigare forskningen i uppsatsen fokuserar närmare på relevanta sociala fenomen uppdelade i tre huvudsakliga teman, som vi anser är relevanta vid studerandet av särskilt utsatta områden. Målet är att resultatet i längden kan komma att bidra som kompletterande material för redan tidigare forskning. Fortsättningsvis appliceras teoretiska ramverk om stigmatisering, som ämnar till att förklara det sociala perspektivet i den kritiska diskursanalysen. Genom analys av debattartiklar lyfter uppsatsen fram språkets mediala makt i den sociala praktiken, samt hur den med appliceringen av det teoretiska ramverket om stigma kan påvisa social marginalisering i samhället. Resultatet visar att värdeladdade diskurser i debattartiklar och negativa åskådningar på särskilt utsatta områden, ytterligare bidrar till territoriell stigmatisering. Vilket även ger utrymme till fortsatt marginalisering, likaså försvårar ett kollektivt engagemang mot en samhällsomvandling.

Denna studies syfte är att nå en djupare förståelse för upplevelsen och hanteringen av psykisk ohälsa bland män, specifikt andra generationens invandrare från Mellanöstern med omnejd men hänsyn till deras kultur. I och med att studiens syfte och frågeställning baseras på individers upplevelser har en hermeneutisk metod ansetts vara mest lämplig. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av semistrukturerade intervjuer präglade av teman som kultur, maskulinitet och psykisk ohälsa. Teorin om dramaturgi, medicinsk sociologi samt teorin om skam och sociala band låg till grund för studiens teoretiska ramverk. Med det teoretiska ramverket och intervjuerna som grund framställdes resultatet där en nyanserad analys med teman som skam, maskulinitet, kultur som katalysator och fasad tolkades. Resultatet visade att männen upplever en förstärkt maskulinitetsnorm till följd av att tillhöra en kultur från Mellanöstern med omnejd. Den förstärkta maskulinitetsnormen skulle visa sig påverka alla deltagares upplevelser och hanteringen av den egna psykisk ohälsan. Resultatet påvisade även vikten av fortsatt forskning om urvalsgruppen i relation till psykisk ohälsa.

Denna uppsats syftar till att belysa livssituationen för människor som avviker från normen och som jag avgränsat till människor med någon typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag djupintervjuat fyra personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att få höra deras ”story”. Min förförståelse för detta fenomen är att människor som på något vis avviker från det ”normala” och inte passar in i samhällets ”klassiska mall”, får kämpa mer i livet. Framför allt när det gäller studier, arbete, samhälle och det sociala livet i stort. Studien har analyserats med hermeneutikens metod där det är respondentens egen tolkning av sin situation som satts i fokus. Resultaten av studien visar att samtliga respondenter har fått kämpa mycket i livet på grund av sin funktionsnedsättning och framförallt har skoltiden som barn varit svårast då de upplevt att de inte passat in i den klassiska studiemiljön och inte heller i den sociala miljön.

Background: Schizophrenia is a psychosis mental illness which the cognitive functions are somehow impaired. This sickness is still surrounded by prejudice, fear and ignorance.Aim: The aim of this descriptive literature study was to describe the experiences of stigma outside the hospital for people with schizophrenia.Method: This literature study was based on 10 scientific articles searched in the databases Medline via PubMed and PsykINFO.Main results: The articles in this literature study showed that stigma was experienced among patients with schizophrenia in their encounter with people outside of care. Patients are faced with discrimination and violence both from family members and others. Stigmatization also exists in the media. The results also showed that stigma had a great impact on the participants' self-esteem and affected their perception of the disease.Conclusion: The results of this literature study show that patients with schizophrenia face stigma and discrimination in society. This has mainly been shown to be due to ignorance about the disease. In the work to reduce stigma, more people should stand up and support those patients. More knowledge about stigma is needed in this subject. / Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom där de kognitiva funktionerna är något skadade. Sjukdomen omgärdas i stora drag fortfarande av fördomar, rädslor och okunskap.Syfte: Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering utanför vården av människor med diagnosen schizofreni samt konsekvenserna.Metod: Litteraturstudien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Medline via PubMed samt PsycINFO.Huvudresultat: Studierna i denna litteraturstudie påvisades att stigmatisering upplevdes bland patienter med schizofreni i deras möte med människor utanför vården. Patienter diskrimineras och utsätts av våld både från familj och även av andra. Stigmatisering finns även inom media. Resultatet visade även att stigmatisering hade stor inverkan på deltagarnas självkänsla och påverkade deras uppfattning kring sjukdomen.Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att patienter med sjukdomen schizofreni möter stigmatisering och diskriminering i samhället. Detta har främst visat sig bero på okunskap kring sjukdomen. I arbetet med att minska stigmatisering krävs att fler människor stödjer och försvarar patientens rättigheter. Mer kunskap kring stigmatisering kopplat till schizofreni behövs.

Den svenska hemlösheten är ett växande samhälleligt problem. Det finns ingen vedertagengenerell bostadspolitik som avgör hur sociala insatser bör bedrivas för att bekämpahemlösheten. I den här studien har vi valt att titta närmare på en relativt ny insats i relation tillden svenska kontexten vad gäller hemlöshetsfrågor, Bostad först. Sedan ungefär 2010-talethar Bostad först börjat användas i ett antal svenska kommuner som ett försök att motverkahemlösheten och låta personer som befunnit sig i hemlöshet en längre period, ofta medkringliggande problematik, att bli så kallade “bo-redo” och lära sig att sköta en bostad ochbibehålla densamma. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma som har erfarenhet av att arbeta med Bostad först har studien strävat efteratt erhålla en bredare uppfattning och förståelse av hur Bostad först implementerats i Sverige.Datamaterialet består av fyra intervjupersoner varav samtliga har arbetat med, eller är aktuelltverksamma inom Bostad först. I analysen av empirin har vi i första hand utgått frånstigmateori och kunskapsöversikten för att förstå och tolka det insamlade datamaterialet. Avde viktigaste slutsatserna hör att Bostad först med sin kravlöshet och individanpassning tycksvara ett framgångsrikt sätt att bekämpa hemlöshet på för de mest utsatta personerna där andratyper av insatser inte når fram.

Skadligt alkoholbruk förekommer hos 2,9% av befolkningen och kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp patienterna tidigt och distriktssköterskan har en nyckelroll i det preventiva och hälsofrämjande arbetet vilket kan vara utmanande då ämnet alkohol är förknippat med skam och stigma. Behov finns av utbildning inom hälsofrämjande arbete liksom ett förtydligande av distriktssköterskans roll. Syftet är att beskriva det hälsofrämjande och preventiva arbetet med patienter med skadligt alkoholbruk ur ett distriktssköterskeperspektiv. Studien är en systematisk integrativ litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar ingår i studien. Kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning utfördes. Resultatets sex kategorier visade att den initiala bedömningen av patienten var viktig och lade grunden för framtida hälsofrämjande åtgärder. Alkoholfrågan bör lyftas med alla patienter för tidig upptäckt av problematik. Distriktssköterskorna upplevde det som utmanande att samtala om alkohol på grund av bristande kunskap och erfarenhet men också för att ämnet är känsligt. Distriktssköterskans förhållningssätt och förmåga att skapa en relation med patienten betonades. Distriktssköterskorna upplevde det ibland som svårt att motivera patienten till förändring, dock upplevdes det lättare med rätt verktyg och metoder. Utökad kunskap om hälsofrämjande omvårdnad och prevention efterfrågades av distriktssköterskorna i studien. Organisationens och kollegornas stöd betydde mycket i det hälsofrämjande arbetet och god samverkan var önskvärt. Hälsofrämjande arbete och prevention är viktigt för folkhälsan och hållbar samhällsutveckling och här har distriktssköterskan en betydelsefull roll. Det hälsofrämjande arbetet behöver prioriteras högre och distriktssköterskorna behöver få kompetenshöjning samt utökade möjligheter och resurser för att arbeta med patienter med skadligt alkoholbruk.

Bakgrund: Substansbruksyndrom är en stigmatiserad kronisk sjukdom. Etiologin bakom sjukdomen anses vara multifaktoriell, med såväl ärftliga som miljöbetingade riskfaktorer. Personer med substansbruksyndrom som brukar illegala substanser är särskilt utsatta då de enligt lag begår ett brott genom sitt bruk. Hälso- och sjukvårdspersonal har uttryckt att de upplever personer med substansbruksyndrom som våldsamma, manipulativa, aggressiva och oartiga. Jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla patienter ska erbjudas vård utifrån behov och på lika villkor.Syfte: Att belysa de upplevelser och erfarenheter som personer med substansbruksyndrom har av bemötandet från vårdpersonal. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturstudie. Litteratursökning utförd i databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Studiedeltagarna innefattade personer med substansbruksyndrom. Kvalitetsbedömning av inkluderade artiklar utfördes enligt SBU:s granskningsmall. Resultatet analyserades genom induktiv tematisk analys.Resultat: Personer med substansbruksyndrom återger för återkommande upplevelser av dåligt bemötande från vårdpersonal. Negativt bemötande leder till att patienter inte vill söka vård. Inom skadereducerande verksamheter känner sig personer med substansbruksyndrom välkomna.Konklusion: Bemötandet gentemot personer med substansbruksyndrom måste förbättras för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad och jämlik hälso- och sjukvård. / Background: Substance use disorder is a stigmatized chronic disease. The etiology behind substance use disorder is considered to be multifactorial, with hereditary as well as environmental risk factors. Persons with substance use disorders who use illegal substances are particularly vulnerable as they according to the law commit a crime through their substance use. Health care professionals have expressed that they see people with substance use disorders as violent, manipulative, aggressive and impolite. Equal health care means that all patients should be offered care based on need and on equal terms.Aim: To draw attention to how people with substance use disorder experience the treatment they receive by health care professionals.Method: Qualitative systematic literature review. Literature search was made using Cinahl, Psycinfo and PubMed. The study participants included persons with substance use disorder. Quality assessment of included articles was made according to SBU's review template. The results were analyzed using inductive thematic analysis.Results: Persons with substance use disorder report recurrent experiences of poor treatment from health care professionals. Negative attitudes lead to patients not wanting to seek health care. People with substance use disorders feel welcome in harm reduction services.Conclusion: The treatment of this patient group must be improved in order to practice person-centered care and equal health care.

Detta examensarbete har, på uppdrag av Malmöpolisen, undersökt förekomsten av prostitution på övernattningsanläggningar i Malmö utifrån anställdas upplevelser. Arbetets urval består av medlemmar från Hotellgruppen i Malmö. Ungefär hälften av undersökningens deltagare upplever att det förekommer försäljning av sexuella tjänster på anläggningen där de arbetar. Resultaten visar att det finns flera gemensamma faktorer i de anställdas berättelser de gånger de upplevt att det förekommit prostitution. Framför allt väcks en magkänsla hos de anställda när det anländer ensamma kvinnor från Östeuropa som får frekventa manliga besök till rummet på anläggningen. Med hjälp av tidigare forskning diskuteras de förutfattade meningar som finns om prostitution utifrån bland annat stereotyper om vem som säljer sexuella tjänster. Det förs en diskussion kring vilka populationer som antas sälja sexuella tjänster och hur dessa belyses i aktuell forskning och lagstiftning samt hur detta återspeglas i deltagarnas observationer. / This present thesis has, on behalf of the police in Malmö, looked in to the occurrence of prostitution in the hospitality industry in Malmö. The sample of this study have been members of the Hotel Group in Malmö. About half of the respondents stated that they think there are situations involving prostitution at their work place. The results show multiple similarities in the stories from the employees about the times they think there might have been an instance of prostitution. There seems to be a unanimous “gut feeling” that the employees get when women from Eastern Europe are traveling alone and getting frequent visits from men to their room. With the help of previous research, the preconceptions of prostitution is discussed including the stereotype of who it is that engages in selling sex. There is a discussion about what demographic it is that sells sex and how this corresponds with the current research and legislation and also how this is reflected in the informants’ observations.

Den här studien är en kvalitativ intervjustudie med personer mellan 19-32 år som har enreumatisk sjukdom. Studiens syfte är få en ökad förståelse för olika faktorer som påverkarkarriärplanering hos dessa individer. Arbetsmarknadens krav på individen undersöks ochlyfts fram. Målet med studien är att se hur unga vuxna reumatiker förhåller sig till dessakrav. Arbetets frågeställningar är följande:● Vad hämmar/främjar karriärutvecklingen för unga vuxna med reumatisksjukdom?● Hur påverkas unga vuxna med reumatisk sjukdom av sociala barriärer i sitt studie-och yrkesliv?I analysen används två olika teorier med tillhörande centrala begrepp: Social model ofdisability och Erving Goffmans Stigma. Resultatet pekar på att det finns flera faktorersom hämmar och främjar unga reumatikers karriärutveckling, bland annat kollegor,chefer, bilden av yrkens lämplighet och arbetsplatsens utformning. Olika sociala barriärerhar påverkat intervjupersonerna på olika sätt men något som är gemensamt för många ärnormernas påverkan, känslan av otillräcklighet samt oron inför framtiden och sjukdomenspåverkan på kroppen.