Colour coding is seen in various forms throughout different types of media and in reallife. This study focuses on what effect colour coded visuals can have on a player in avideo game, using lights and environments deliberately coloured in a specific way togain the players attention. Results suggest that colour coding aids the player inunderstanding where to go in the game and what something means. Participantsexpressing their ability to traverse levels in the game with ease thanks to theirunderstanding of what a colour may imply. The participants selected for the test havevaried in skill, age and gender to avoid any form of bias. Further prevention of biaswas done through the between-subjects method where the subjects always started on arandom level. / Färgkodning ses i olika former inom media och verkliga livet. Denna studie fokuserarpå vad för effekt färgkodade visuella element kan ha på en spelare i ett videospel, medhjälp av ljus och miljö i ett videospel med avsiktlig färgkodning för att vägledaspelaren och fånga dennes uppmärksamhet. Resultaten föreslår att färgkodning hjälperspelaren att förstå vart de ska gå i datorspelet, samt vad något betyder. Deltagare anseratt deras förmåga att ta sig igenom spelets nivåer var enkelt tack vare deras förståelseav vad en färg kan antyda. Deltagarna valda för studien varierade i förmåga, ålder ochkön för att förhindra någon form av partiskhet. Vidare förebyggande av partiskhetgjordes via mellan-deltagare metoden, där deltagare startade på en slumpad nivå.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur undervisningen om likhetstecknets innebörd kan se ut i ett svenskt klassrum. Det som undersöks är hur en lärare skapar möjlighet för eleverna att urskilja kritiska aspekter av likhetstecknets innebörd genom variationsmönster. Datainsamlingen genomfördes genom stimulated recall i en åk 2 med en lärare som har tio års arbetslivserfarenhet som lärare vid ett undervisningstillfälle. Analysen av datamaterialet gjordes med inspiration från variationsteorin. Resultatet visade att fyra kritiska aspekter gjordes möjliga för eleverna att urskilja. Detta gjordes genom olika variationsmönster som skapades genom användandet av öppna utsagor och olika representationsformer. / The aim of this study is to research and bring knowledge about how the meaning of the equality sign can be taught in a Swedish classroom. The research focuses on how a teacher creates possibilities for the students to discern critical aspects of the meaning of the equality sign through patterns of variation. The data was collected by using stimulated recall during one lesson in a year 2 classroom with a teacher who has been working as a teacher for ten years. The collected material was analysed with inspiration from the variation theory. The result shows that four critical aspects were made visible to the students. This was done through dif- ferent patterns of variation that was created by the use of different forms of representation.

Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med kunskap om hur undervisningen om likhetstecknets innebörd kan se ut i ett svenskt klassrum. Det som undersöks är hur en lärare skapar möjlighet för eleverna att urskilja kritiska aspekter av likhetstecknets innebörd genom variationsmönster. Datainsamlingen genomfördes genom stimulated recall i en åk 2 med en lärare som har tio års arbetslivserfarenhet som lärare vid ett undervisningstillfälle. Analysen av datamaterialet gjordes med inspiration från variationsteorin. Resultatet visade att fyra kritiska aspekter gjordes möjliga för eleverna att urskilja. Detta gjordes genom olika variationsmönster som skapades genom användandet av öppna utsagor och olika representationsformer. / The equality sign means that it should be the same, end of discus-sion. -A study about how students are given possibilities to discern critical aspects of the meaning of theequality sign The aim of this study is to research and bring knowledge about how the meaning of the equality sign can be taught in a Swedish classroom. The research focuses on how a teacher creates possibilities for the students to discern critical aspects of the meaning of the equality sign through patterns of variation. The data was collected by using stimulated recall during one lesson in a year 2 classroom with a teacher who has been working as a teacher for ten years. The collected material was analysed with inspiration from the variation theory. The result shows that four critical aspects were made visible to the students. This was done through dif-ferent patterns of variation that was created by the use of different forms of representation.

I föreliggande studie är syftet att studera några högskolelärares upptattningar angående-, innebörden av och arbete med en sopranklang på en högskolenivå. Tidigare litteratur och forskning visar på olika svar om hur begreppet kan användas, innebörden av begreppet samt nyanseringen av begreppen klang, timbre och klangfärg. Arbetet är kvalitativt och utgår från det teoretiska perspektivet designteori och socialsemiotik. Metoden som används är stimulated recall-intervjuer som i föreliggande fall innebär en videoobservation av en sånglektion och ett intervjutillfälle där läraren i en semistrukturerad intervju berättar om uppfattningar och arbete med en vacker klang, med videon som underlag för intervjun. Resultatet delas in teman om uppfattningar om och arbetet med klang. Gällande uppfattningar angående klang framkommer att klang ses som en medfödd, utvecklingsbar och kommunikativ förmåga samt som ett ej användbart begrepp. Resultatet visar att Arbetet med klangen utgår ifrån verbala, sångliga, fysiska och känslomässiga representationer. I diskussionen diskuteras aspekten om en vacker klang kan tyckas vara medfödd eller utvecklingsbar. Även vikten av multimodalitet i arbetet med klang diskuteras. I diskussionen lyfts även aspekter av arbetet med klang som direkt eller indirekt eller som ett fysiskt fenomen kontra ett abstrakt fenomen. / This study is about the soprano timbre, how university teachers defines the term and how the work with it in teaching. Previous research presented different answers about the meaning of the term timbre. It’s a qualitative study and based on the theoretical perspective design theory and social semiotic. The method used is stimulated recall interviews, which in the present case is both a video observation of a singing lesson and an interview occasion where the teachers are interviewed one by one. The interview is semi-structured and the teachers got to tell about their opinion about a beautiful sound, and the work with timbre. The video is used as a basis for the interview. The result is divided into the categories "The opinion of" and "the work with" timbre.The opinion of timbre is also divided into the headings: sound as innate, developable and communicative ability and also the term timbre being not useful. The work with the timbre is based on verbal, singable, physical and emotional representations. In the discussion, the aspect is further discussed if a beautiful sound can seem to be innate or developable, as well as the multimodality and its resources. The discussion also discusses aspects of the work with the sound as direct or indirect or as a physical phenomenon versus an abstract phenomenon. In addition, the beautiful timbre of the multimodality is discussed.

<p>The intention of the essay was to see what Web users’ comprehension might be when watching four videos that are published on the Swedish Government’s Web site. One video contains an interview with Lena Hallengren, Minister for Youth Affairs of the Swedish Government, and in the other three Ulrica Messing, Minister for Communications and Regional Affairs of the same government, gives speeches about the governmental issues she is responsible for. </p><p>The comprehensions that were examined are those concerning the forms of presentation of the videos, the ministers’ appearances, the videos abilities to create and maintain the Web site visitors’ interest, and the visitors’ behaviours and conducts while being in contact with the Web site. The examination was carried out with the Stimulated Recall method, where the respondents’ memory of what they thought while they visited the Web site and watched the videos were collected, along with an interview where they interpreted what they had seen. </p><p>The analysis of the data was based on the theories of Marshall McLuhan, Jay D. Bolter & Richard Grusin, and Jacob Nielsen, which contain ideas about how new media incorporate older media, and how Web users comprehend and behave in their contact with the Internet. </p><p>The conclusion was that the respondents had low interest in Lena Hallengren’s video because it was too long and made them inactive. Ulrica Messing’s appearance in her videos made two of the respondents think that she was a poor performer, while the third respondent liked what she saw because she was interested in what Ulrica Messing said.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att se vilken uppfattning webbplatsbesökare kan ha när de ser fyra videofilmer som finns på regeringskansliets webbplats. En videofilm innehåller en intervju med Lena Hallengren, ungdomsminister i regeringen, och i de övriga tre talar Ulrica Messing, infrastrukturminister, om de politikområden hon är ansvarig för. </p><p>De uppfattningar som undersöktes var de som handlar om filmernas presentationsform, ministrarnas framträdanden, filmernas förmåga att skapa och upprätthålla intresse hos webbplatsbesökarna, och besökarnas beteenden och förhållningssätt vid kontakten med webbplatsen. Undersökningen utfördes med Stimulated Recall-metoden, där respondenternas minne av vad de tänkte när de besökte webbplatsen och såg filmerna samlades in, tillsammans med en intervju där de tolkade vad de hade sett.</p><p>Resultatanalysen baserades på Marshall McLuhans, Jay D. Bolter & Richard Grusins, och Jacob Nielsens teorier, som innehåller idéer om hur nya medier införlivar gamla medier, och hur Internetanvändare uppfattar och beter sig i kontakten med Internet.</p><p>Slutsatsen var att respondenterna hade ett lågt intresse för Lena Hallengrens film, eftersom var för lång och gjorde dem passiva. Ulrica Messings framträdande i sina filmer gjorde att två av respondenterna tyckte att hon var dålig i sitt framträdande, medan den tredje respondenten gillade det hon såg eftersom hon var intresserad av det som Ulrica Messing sa.</p>

Bakgrund och syfte: Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet. Metod: Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall. Det innebar att vi filmade en matematiklektion och där inspelningen sedan var utgångspunkten vid intervjuerna, som genomförs med sex utvalda elever. Vid intervjuerna fick eleverna se på filminspelningen och utifrån inspelningen fick eleverna kommentera vad de tänkte under den dokumenterade lektionen. När vi analyserade datan utgick vi från ett metakognitivt perspektiv. Resultat: Vi såg att eleverna kunde uttrycka vad de hade lärt sig och de berättade även vad som i lektionsupplägget underlättade eller hindrade deras lärande. Överlag tyckte eleverna att lärarens genomgång var för noggrann och för lätt. Eleverna menade att de redan innan lektionen kunde det som läraren skulle gå igenom, men vi kunde se brister i elevernas konceptuella kunskap av decimaltal. Diskussion: Elevernas konceptuella brister hindrade inte eleverna från att klara för- och eftertestet. Vi kunde inte urskilja om läraren var medveten om elevernas brister, dock tror vi oss veta att eleverna inte var medvetna om sina brister. Vi tror att läraren skulle kunna utmana sina elever genom att lägga störst vikt på den konceptuella kunskapen, istället för den procedurella kunskapen. / Background and purpose: Mathematics is a subject that creates desire and are stimulating for some people while for others it is difficult and pointless (Skolverket, 2002). Decimal numbers can for some students create problems (Mange, 1962). The study aims to find out how six pupils in school years 6 from a mathematics lesson, on the calculation of decimal numbers, look at their own learning, lesson structure, and find out whether the students themselves see their own understanding based on lesson content. Method: We started with a qualitative tradition with a phenomenological approach. In order to obtain data for analysis, we assumed stimulated recall. This means that we filmed a math lesson, where the recording then was the starting point of the interviews conducted with six selected pupils. At the interview the pupils were watching the movie and pupils comments based on the movie, on what they thought during the documented lesson. When we analyzed the data we started from a meta-cognitive perspective. Results: We can see that the students can express what they have learned and they said also what in the lesson structure that facilitated or hindered their learning. Overall, pupils felt that the teacher's review was thorough and easy. The pupils said even before the lesson that they had good knowledge about what the teacher would go through, but we could see the gaps in pupils' conceptual understanding of decimal numbers. Discussion: Students' conceptual deficiencies did not prevent the pupils to cope with pre-and post test. We cannot discern whether the teacher is aware of pupils' deficiencies, however, we think that we know that pupils are not aware of their shortcomings. We believe that the teacher should be able to challenge her pupils by putting most emphasis on the conceptual understanding rather than on procedural knowledge.

<p><strong>Bakgrund och syfte:</strong> Matematik är ett ämne som skapar lust och är stimulerande för vissa människor medan det för andra är ångestladdat, svårt och meningslöst (Skolverket, 2002). Decimaltal kan för vissa elever skapa problem (Mange, 1962). Syftet med studien är att ta reda på hur sex elever i skolår 6 utifrån en matematiklektion om beräkning av decimaltal, ser på sitt eget lärande och lektionsupplägget. Samt att ta reda på om eleverna själva ser sin egen förståelse utifrån lektionsinnehållet.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi utgick från en kvalitativ tradition med en fenomenologisk ansats. För att få fram data till analysen utgick vi från tekniken stimulated recall. Det innebar att vi filmade en matematiklektion och där inspelningen sedan var utgångspunkten vid intervjuerna, som genomförs med sex utvalda elever. Vid intervjuerna fick eleverna se på filminspelningen och utifrån inspelningen fick eleverna kommentera vad de tänkte under den dokumenterade lektionen. När vi analyserade datan utgick vi från ett metakognitivt perspektiv.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vi såg att eleverna kunde uttrycka vad de hade lärt sig och de berättade även vad som i lektionsupplägget underlättade eller hindrade deras lärande. Överlag tyckte eleverna att lärarens genomgång var för noggrann och för lätt. Eleverna menade att de redan innan lektionen kunde det som läraren skulle gå igenom, men vi kunde se brister i elevernas konceptuella kunskap av decimaltal.</p><p><strong>Diskussion:</strong> Elevernas konceptuella brister hindrade inte eleverna från att klara för- och eftertestet. Vi kunde inte urskilja om läraren var medveten om elevernas brister, dock tror vi oss veta att eleverna inte var medvetna om sina brister. Vi tror att läraren skulle kunna utmana sina elever genom att lägga störst vikt på den konceptuella kunskapen, istället för den procedurella kunskapen.</p> / <p><strong>Background and purpose: </strong>Mathematics is a subject that creates desire and are stimulating for some people while for others it is difficult and pointless (Skolverket, 2002).<strong> </strong>Decimal numbers can for some students create problems (Mange, 1962). The study aims to find out how six pupils in school years 6 from a mathematics lesson, on the calculation of decimal numbers, look at their own learning, lesson structure, and find out whether the students themselves see their own understanding based on lesson content.</p><p><strong>Method:</strong> We started with a qualitative tradition with a phenomenological approach. In order to obtain data for analysis, we assumed stimulated recall. This means that we filmed a math lesson, where the recording then was the starting point of the interviews conducted with six selected pupils. At the interview the pupils were watching the movie and pupils comments based on the movie, on what they thought during the documented lesson. When we analyzed the data we started from a meta-cognitive perspective.</p><p><strong>Results: </strong>We can see that the students can express what they have learned and they said also what in the lesson structure that facilitated or hindered their learning. Overall, pupils felt that the teacher's review was thorough and easy. The pupils said even before the lesson that they had good knowledge about what the teacher would go through, but we could see the gaps in pupils' conceptual understanding of decimal numbers.</p><p><strong>Discussion: </strong>Students' conceptual deficiencies did not prevent the pupils to cope with pre-and post test. We cannot discern whether the teacher is aware of pupils' deficiencies, however, we think that we know that pupils are not aware of their shortcomings. We believe that the teacher should be able to challenge her pupils by putting most emphasis on the conceptual understanding rather than on procedural knowledge.</p>

The intention of the essay was to see what Web users’ comprehension might be when watching four videos that are published on the Swedish Government’s Web site. One video contains an interview with Lena Hallengren, Minister for Youth Affairs of the Swedish Government, and in the other three Ulrica Messing, Minister for Communications and Regional Affairs of the same government, gives speeches about the governmental issues she is responsible for. The comprehensions that were examined are those concerning the forms of presentation of the videos, the ministers’ appearances, the videos abilities to create and maintain the Web site visitors’ interest, and the visitors’ behaviours and conducts while being in contact with the Web site. The examination was carried out with the Stimulated Recall method, where the respondents’ memory of what they thought while they visited the Web site and watched the videos were collected, along with an interview where they interpreted what they had seen. The analysis of the data was based on the theories of Marshall McLuhan, Jay D. Bolter &amp; Richard Grusin, and Jacob Nielsen, which contain ideas about how new media incorporate older media, and how Web users comprehend and behave in their contact with the Internet. The conclusion was that the respondents had low interest in Lena Hallengren’s video because it was too long and made them inactive. Ulrica Messing’s appearance in her videos made two of the respondents think that she was a poor performer, while the third respondent liked what she saw because she was interested in what Ulrica Messing said. / Syftet med uppsatsen var att se vilken uppfattning webbplatsbesökare kan ha när de ser fyra videofilmer som finns på regeringskansliets webbplats. En videofilm innehåller en intervju med Lena Hallengren, ungdomsminister i regeringen, och i de övriga tre talar Ulrica Messing, infrastrukturminister, om de politikområden hon är ansvarig för. De uppfattningar som undersöktes var de som handlar om filmernas presentationsform, ministrarnas framträdanden, filmernas förmåga att skapa och upprätthålla intresse hos webbplatsbesökarna, och besökarnas beteenden och förhållningssätt vid kontakten med webbplatsen. Undersökningen utfördes med Stimulated Recall-metoden, där respondenternas minne av vad de tänkte när de besökte webbplatsen och såg filmerna samlades in, tillsammans med en intervju där de tolkade vad de hade sett. Resultatanalysen baserades på Marshall McLuhans, Jay D. Bolter &amp; Richard Grusins, och Jacob Nielsens teorier, som innehåller idéer om hur nya medier införlivar gamla medier, och hur Internetanvändare uppfattar och beter sig i kontakten med Internet. Slutsatsen var att respondenterna hade ett lågt intresse för Lena Hallengrens film, eftersom var för lång och gjorde dem passiva. Ulrica Messings framträdande i sina filmer gjorde att två av respondenterna tyckte att hon var dålig i sitt framträdande, medan den tredje respondenten gillade det hon såg eftersom hon var intresserad av det som Ulrica Messing sa.

The study developed from realisation that there is no information available about strategies or processes in the iBT speaking scoring rubrics, although ETS (Educational Testing Service) claims that the iBT speaking test is designed to measure strategic processes, which is one constructs of academic proficiency. Therefore, the study investigates which strategic processes are used to complete given speaking tasks. This would provide evidence to help in the evaluation of the validity claims proposed by the test designers. Six Korean participants, studying at English-medium universities, completed 2 independent tasks and 2 integrated tasks both in a test and in their class. Participants’ speech samples were collected during the performances and stimulated recall verbalisation was conducted after they had completed the tasks. Speech samples were coded into five categories: approach, compensation, cognitive, metacognitive strategies and feelings. Consequently, the study examined how strategies reported through stimulated recalls were present in actual speech. The findings showed that metacognitive strategies were used most frequently under both conditions. Fair-level speakers employed more strategies in the test, while good-level speakers used more strategies in the class. Moreover, integrated task types elicited more strategy use for both conditions. Speakers reported that they felt significantly more negative under test conditions than in the class. More importantly, two conditions shared 67.74% of the strategy types, and 84% of the strategy types used in the test were also used in the classroom, which may strengthen the validity of the iBT speaking test in terms of strategy use. Finally, evidences of strategy use were identified in actual speech, which can open the way to operationalised strategy use assessment in speaking test. However, the figure of evidenced strategy use was very low: 5.28% and 2.66% respectively in the test and in the class. It is recommended that future research be carried out with a large number of participants in order to generalise strategy use in speaking performance. Moreover, further studies might be conducted to examine the significance of observable strategic evidence in speech, to inform decisions to include strategies in the scoring rubrics.

In second language (L2) listening assessment, various factors have the potential to impact the validity of listening test items (Brindley & Slatyer, 2002; Buck & Tatsuoka, 1998; Freedle & Kostin, 1999; Nissan, DeVincenzi, & Tang, 1996; Read, 2002; Shohamy & Inbar, 1991). One relatively unexplored area to date is who controls the aural input. In traditional standardized listening tests, an administrator controlled recording is played once or twice. In real world or classroom listening, however, listeners can sometimes request repetition or clarification. Allowing listeners to control the aural input thus has the potential to add test authenticity but requires careful design of the input and expected response as well as an appropriate computer interface. However, if candidates feel less anxious, allowing control of listening input may enhance examinees' experience and still reflect their listening proficiency. Comparing traditional and self paced (i.e., examinees having the opportunity to start, stop, and move the audio position) delivery of multiple choice comprehension items, my research inquiry is whether self paced listening can be a sufficiently reliable and valid measure of examinees' listening ability. Data were gathered from 100 prospective and current university ESL students. They were administered computer based multiple choice listening tests: 10 identical once played items, followed by 33 items in three different conditions: 1) administrator paced input with no audio player visible, 2) self paced with a short time limit, and 3) self paced with a longer time limit. Many facet Rasch (1960/1980) modeling was used to compare the difficulty and discrimination of the items across conditions. Results indicated items on average were similar difficulty overall but discriminated best in self paced conditions. Furthermore, the vast majority of examinees reported they preferred self paced listening. The quantitative results were complemented by follow up stimulated recall interviews with eight participants who took 22 additional test items using screen capture software to explore whether and when they paused and/or repeated the input. Frequency of and reasons for self pacing did not follow any particular pattern by proficiency level. Examinees tended to play more than once but not two full times through, even without limited time. Implications for listening instruction and classroom assessment, as well as standardized testing, are discussed.