<p> </p><p>Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning. Anskaffande av material har skett på ett kombinerat empiriskt och teoretiskt sätt.</p><p> </p>

Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning. Anskaffande av material har skett på ett kombinerat empiriskt och teoretiskt sätt.

Det krävs en flexibel organisation för att kunna konkurrera i en värld med ständig förändring. För att kunna bemöta disruptiva innovationer och anpassa sig efter nya marknadstrender har det så kallade agila arbetssättet lyfts fram. Implementering av det agila arbetssättet i stor skala hänvisas till som storskalig agil transformation. Detta är ett centralt ämne för bland annat IT-avdelningar i stora organisationer. Bevis och framgångshistorier från praktiserande proffs pekar på att storskalig agil transformation ökar flexibilitet och konkurrenskraft för företag. En mer agil organisation gör det möjligt att bättre anpassa sig till marknads- förändringar och kunders krav. Oundvikligen resulterar en storskalig agil transformation i en organisationsförändring. Syftet med denna studie är att öka insikten i transformations- processen och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till och om Kotters 8-stegmodell är användbar som ett teoretiskt referensramverk i detta sammanhang. Studien bygger på tre stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskningslitteratur om ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att det är utmanande att initiera och driva förändringsarbete av denna sort. De viktigaste faktorerna i samband med storskalig agil transformation är organisatoriskt lärande och förberedelse. Det finns en positiv korrelation mellan förutsättningarna att arbeta agilt och ett företags finansiella utveckling. Kotters 8-stegsmodell kan användas för att vägleda förändringen för en organisation, men är inte tillräcklig för en såpass omfattande organisationsförändring.

Background. The need for innovation is clear since it can be viewed as one of the few lasting sources of competitive advantages for a firm. Firms with large sub-organisations need to be able to manage and execute new changes effectively, and to be able to stay competitive the firm needs to change and be more innovative. Innovation is a big factor in economic prosperity. In addition to economic development, an innovative process affects other aspects of an organisation and may even create new markets. The process, if correctly implemented and used, creates a more sustainable internal environment. Objectives. This research aims to evaluate a proposed innovation process, investigate how a sub-organisation with already set ways of working can implement a new innovation process, what factors may affect the implementation and what engages and motivates the employees within the sub-organisation. What is it that makes the change hard for some and what needs to be done for them to feel motivated and engaged. Methods. In this thesis we did a case study at a software firm which is divided into large-scale global sub-organisations. We used interviews in a chosen sample group, a survey was sent out to the whole sub-organisation, and a literature review and benchmarking were conducted. The data analysis was to categorise the answers and compile the data. Results. The proposed process is well thought through, and it is based on design thinking and agile principles. Implementation of an innovation process requires a strategic plan, and the findings were Kotter’s 8 steps which is a change model. Time is the biggest obstacle for employees. The factor that motivates and encourages the employees the most is to create value for the firm where they work and to be recognised. Gamification is a type of tool that can help engage the employees. Conclusions. For a large firm it may be beneficial to have a strategy to allocate time to innovation. An innovation process needs to have clear instructions and it should be iterative since many firms work in an agile way it needs to be able to fit into the organisation type. A multinational large firm requires a fixed strategy when wanting to implement a new process and a strategy for change and engaging the employees is one possible way to execute and manage change and innovation effectively. / Bakgrund. Behovet av innovation är tydligt, eftersom det kan ses som en av de få bestående källorna till konkurrensfördelar för företag. Företag med stora sub-organisationer måste kunna hantera och genomföra nya förändringar på ett effektivt sätt, och för att förbli konkurrenskraftiga måste företaget förändras och bli mer innovativa. Innovation är en stor faktor för ekonomiskt välstånd. %Förutom ekonomisk utveckling påverkar en innovativ process andra aspekter av en organisation och kan till och med skapa nya marknader. Processen, om den är korrekt implementerad och använd, skapar en mer hållbar intern miljö. Syfte. Denna forskning syftar till att utvärdera en föreslagen innovationsprocess som gavs av företaget där studien gjordes. Undersöka hur en underorganisation med redan fastställda arbetssätt kan implementera en ny innovationsprocess, och vilka faktorer som kan påverka implementeringarna och vad som engagerar och motiverar medarbetarna i underorganisationen. %Vad är det som gör förändringen svår för vissa och vad behöver göras för att de ska känna sig motiverade och engagerade. Metod. En fallstudie gjordes på ett mjukvaruföretag som är uppdelat i storskaliga globala underorganisationer. Vi använde intervjuer från en vald urvalsgrupp, en enkät skickades ut till hela underorganisationen och en litteraturgenomgång och benchmarking gjordes. Dataanalysen innebar att kategorisera och sammanställa data. Resultat. Resultaten visade att även om stora mjukvaruföretag arbetar med innovation så görs det inte effektivt. Den föreslagna processen är genomtänkt, den kräver tydliga instruktioner och färdiga mallar för att medarbetarna ska kunna arbeta med processen. För att implementera en ny process behöver ledningen engagera medarbetarna och för att det ska ske kan ett gamification-verktyg vara fördelaktigt. Slutsatser. Den största blockeraren idag för innovation är bristen på tid, det kan vara fördelaktigt att ha en strategi för att avsätta tid till innovation. En innovationsprocess behöver ha tydliga instruktioner, den bör vara iterativ eftersom många företag arbetar på ett agilt sätt och den bör kunna passa in i organisationstypen. Att implementera en ny process kräver en strategi för förändring och engagera medarbetarna är ett möjligt sätt för att företaget ska kunna göra det effektivt.

The objective of this thesis is to model and solve the problem of placing thermal imaging camera for monitoring piles of combustible bio-fuels. The cameras, of different models, can be mounted at discrete heights on poles at fixed positions and at discrete angles, and one seeks camera model and mounting combinations that monitor as much of the piles as possible to as low cost as possible. Since monitoring all piles may not be possible or desired, due to budget or customer constrains, the solution to the problem is a set of compromises between coverage and cost. We denote such a set of compromises a frontier. In the first part of the thesis a way of modelling the problem is presented. The model uses a discrete formulation where the area to monitor is partitioned into a grid of cells. Further, a pool of candidate camera placements is formed, containing all combinations of camera models and mounting positions. For each camera in this pool, all cells monitored are deduced using ray-casting. Finally, an optimization model is formulated, based on the pool of candidate cameras and their monitoring of the grid. The optimization model has the two objectives of minimizing the cost while maximizing the number of covered cells. In the second part, a number of heuristic optimization algorithms to solve the problem is presented: Greedy Search, Random Greedy Search, Fear Search, Unique Search, Meta-RaPS and Weighted Linear Neighbourhood Search. The performance of these heuristics is evaluated on a couple of test cases from existing real world depots and a few artificial test instances. Evaluation is made by comparing the solution frontiers using various result metrics and graphs. Whenever practically possible, frontiers containing all optimal cost and coverage combinations are calculated using a state-of-the-art solver. Our findings indicate that for the artificial test instances, the state-of-the-art solver is unmatched in solution quality and uses similar execution time as the heuristics. Among the heuristics, Fear Search and Greedy Search were the strongest performing. For the smaller real world instances, the state-of-the-art solver was still unmatched in terms of solution quality, but generating the frontiers in this way was fairly time consuming. By generating the frontiers using Greedy Search or Random Greedy Search we obtained solutions of similar quality as the state-of-the-art solver up to 70-80% coverage using one hundredth and one tenth of the time, respectively. For the larger real world problem instances, generating the frontier using the state-of-the-art solver was extremely time consuming and thus sometimes impracticable. Hence the use of heuristics is often necessary. As for the smaller instances, Greedy Search and Random Greedy Search generated the frontiers with the best quality. Often even better full coverage solutions could be found by the more time consuming Fear Search or Unique Search. / Syftet med detta examensarbete är att modellera och lösa kameraplaceringsproblemet då IR-kameror ska användas för brandövervakning av fastbränslehögar. Problemet består i att givet ett antal kamera modeller och monteringsstolpar bestämma de kombinationer av placeringar och modeller sådana att övervakningen av högarna är maximal, för alla möjliga kostnadsnivåer. I den första delen av examensarbetet presenteras en modell för detta kameraplaceringsproblem. Modellen använder sig av en diskret formulering, där området om ska övervaras är representerad av ett rutnät. De möjliga kameravalen beskrivas med en diskret mängd av möjliga kameraplaceringar. För att utröna vilka celler inom rutnätet som en kameraplacering övervakar används metoden ray-casting. Utifrån mängden av möjliga kameraplaceringar kan en optimeringsmodell med två målfunktioner formuleras. Målet i den första målfunktionen är att minimera kostnaden för övervakningen och i den andra att maximera storleken på det övervakade området. Utgående från denna modell presenteras därefter ett antal algoritmer för att lösa modellen. Dessa är: Greedy Search, Random Greedy Search, Fear Search, Unique Search, Meta-RaPS och Weighted Linear Neighbourhood Search. Algoritmerna utvärderas på två konstgjorda testproblem och ett antal problem från verkliga fastbränslelager. Utvärderingen baseras på lösningsfronter (grafer över de icke-dominerade lösningarna med de bästa kombinationerna av kostnad och täckning) samt ett antal resultatmått som tid, lägsta kostnad för lösning med full täckning, etc... Vid utvärderingen av resultaten framkom att för de konstgjorda testinstanserna presterade ingen av heuristikerna jämförbart med en standardlösare, varken i termer av kvalitén på lösningarna eller med hänsyn tagen till tidsåtgången. De heuristiker som presterade bäst på dessa problem var framförallt Fear Search och Greedy Search. Även på de mindre probleminstanserna från existerande fastbränslelager hittade standardlösaren optimala lösningsfronter och en lösning med full täckning, men tidsåtgången var här flera gånger större jämfört med vissa av heuristikerna. På en hundra- respektive en tiondel av tiden kan Greedy Search eller Random Greedy Search heuristikerna finna en lösningsfront som är jämförbar med standardlösare, upp till 70-80% täckning. För de största probleminstanserna är tidsåtgången vid användning av standardlösare så pass stor att det i många fall är praktiskt svårt att lösa problemen, både för att generera fronten och att hitta en lösning med full täckning. I dessa fall är heuristiker oftast de enda möjliga alternativen. Vi fann att Greedy Search och Random Greedy Search var de heuristiker som, liksom för de mindre probleminstanserna, genererade de bästa lösningsfronterna. Ofta kunde dock en bättre lösning för full täckning hittas med hjälp av Fear Search eller Unique Search.

Additiv tillverkning eller 3D-utskrift som det även kallas är en produktionsprocess som kan erbjuda snabba prototyper med spännande och komplexa geometriska former. Under de senaste åren har expansionen för additiv tillverkning verkligen tagit fart och tekniken, kombinerat med nya progressiva material, blir alltmer efterfrågat. Jag har i detta examensarbete, tillsammans med Akademiska Hus och Stora Enso, undersökt potentiella produktionsmetoder för additiv tillverkning av storskaliga produkter i biokomposit. Det här samarbetet startade i mars 2022 och produkten som jag framställas är en ljudstol som jag valt att kalla Bönan. Den första versionen vi arbetade med visade sig vara för svår att producera med den additiva tekniken. Det är här mitt examensarbete tagit vid. I arbetet har jag undersökt hur mycket avkall jag som designer behöver göra för att produkten ska kunna produceras mer än bara en gång samt vilka moment som är essentiella för att ta en produkt från vision till produktion. Under examensarbetet har jag även fördjupat mina kunskaper inom additiv tillverkning genom att själv skriva ut småskaliga prototyper för att få en större inblick i produktionsprocessen och vilka tekniska aspekter som är fundamentala för att nå ett önskvärt slutresultat. Jag har även parallellt med detta haft kontinuerlig kontakt med Stora Enso och Akademiska hus och överlagt kring kommande steg i processen. Förhoppningsvis har mina fördjupade kunskaper inom additiv tillverkning och en mer holistiskt fokuserad utgångspunkt kunnat påverka verkshöjden på slutprodukten.

En dynamisk och komplex omvärld ställer allt större krav på förnyelse och organisatorisk anpassning. I många organisationer har agila arbetssätt blivit populära. Storskaliga agila transformationer kan dock i praktiken vara svåra att genomföra. Dessutom kan agilitet och en hierarkisk organisationsstruktur vara svåra att kombinera. Studiens syfte är att söka kunskap om förutsättningar som påverkar en storskalig agil transformation inom en statlig myndighet. För studiens analysmodell identifierades initialt, med grund i tidigare forskning inom organisatorisk förändring, tre utmaningar och fem framgångsfaktorer. Studiens empiriska material bygger på sju intervjuer med anställda på Skatteverket. Baserat på studiens resultat kompletterades analysmodellen med två utmaningar och två framgångsfaktorer specifika för Skatteverkets transformation. Studiens resultat visade att utmaningarna decentraliserad utveckling, arbete med värdeströmmar och synkronisering av styrning har varit framträdande. Motstånd till förändring och uppföljningsmetodik ansågs inte ha varit reella. Framgångsfaktorerna pilotstudie, stöd från ledningen, utbildning och coachning, kulturanpassning, eldsjälar och införandestrategi ansågs ha varit viktiga för Skatteverket. Vision och kommunikation ansågs inte ha varit av större betydelse. / In our dynamic and complex world organizations are facing an increased demand for renewal and flexibility. Many organizations now shift to becoming agile. Large scale agile transformations are however difficult to practically implement. Moreover, combining hierarchical organizational structures and agile ways of working might be challenging. The aim of this study is to seek knowledge about which conditions that are affecting large scale agile transformations within a state agency. Three challenges and five success factors were identified for the model of analysis based on previous research within the field organizational transformation. Data was gathered through seven interviews with employees at Skatteverket. Based on the result of the study two new challenges and two new success factors were added to the model of analysis. The results show that decentralized development, value streams and synchronization of management have been prominent challenges for Skatteverket. Resistance to change and follow-up methodology were not as evident. The success factors pilot study, support from management, education and coaching, adaptation of culture, agile enthusiasts and implement strategy have been important for Skatteverket. Vision and communication were not as important.

Plants associated with the historical agricultural landscape are threatened. Land-use changes causing loss, fragmentation and degradation of semi-natural grassland habitats have resulted in many species becoming Red Listed. In addition, climate change favours generalist species, which risk outcompeting the specialist semi-natural grassland species. Conservation of small remnants of historical meadows and pastures left in landscapes has, on the other hand, proved to be of great importance for conservation of these species. A better understanding of how thespecies are affected by climate and land-use changes is essential for long-term and effective conservation plans and restoration measures. With this large-scale study, covering the whole of southern and central Sweden (ca 210000 km2), I investigated spatial variations in the number of retained semi-natural grassland species, and whether the proportion of retained distribution varies between species in different Red-List categories. Recently digitized data on the historical distribution of Swedish vascular plants made it possible to compare the historical and contemporary distributions of species on a large scale. Historical and current data of species distribution, climate and land use, and the presence of valuable grasslands were used to investigate the effects of changes in land use and climate on the species. Over 200 semi-natural grassland species were included in the analysis. The results showed that 34% of the seminatural grassland species in the study were Red Listed. There were spatial variations in retained distribution of species and the proportion of retained distribution varied between different Red-List categories. Species in the most critical category, CR had the lowestproportion retained distribution (median=0.39) and not Red Listed species the highest (median=0.95). The proportion of valuable semi-natural grasslands had a positive effect on retained distribution of species, while retention of open habitats had a negative effect, the lattercontradicting previous studies. Retention of species turned out not to be affected by climate change, which previous studies have suggested, but it was positively affected by a historically colder climate. The results of the study show the importance of preserving and restoring seminatural grasslands to reduce negative effects from other influencing factors, and that spatial differences in the effects are important to consider. The study underscores the need for more knowledge to understand the full impact of the threats that land-use change and climate change pose to these species. / Kärlväxter associerade till det historiska odlingslandskapet är hotade. Förändrad markanvändning med förlust, fragmentering och degradering av habitaten som resultat har lett till att ett stort antal av dessa arter numer är rödlistade. Dessutom hotas arterna ytterligare av klimatförändringar som gynnar generalistarter som då riskerar att konkurrera ut de mer specialiserade hävdgynnade gräsmarksarterna. Bevarandet av små kvarvarande ängs- och betesmarker har däremot visat sig ha stor betydelse för bevarandet av dessa arter. En ökad förståelse för hur arterna påverkas av förändringar i klimat och markanvändning är avgörande för långsiktiga och effektiva bevarandeplaner och restaureringsåtgärder. Med denna storskaliga studie över hela södra och mellersta Sverige undersöker jag spatiala variationer i antalet bevarade hävdgynnade gräsmarksarter, samt om andelen bibehållen utbredning varierar mellan arter i olika rödlistningskategorier. Nyligen digitaliserade data om svenska kärlväxters historiska utbredning gjorde det möjligt att jämföra arters historiska och nutida utbredning i stor skala. Historiska och aktuella data om arters utbredning, klimat och markanvändning, samt förekomsten av värdefulla gräsmarker användes för att undersöka effekterna av förändringar i markanvändning och klimat på hävdgynnade gräsmarksarter. Över 200 hävdgynnade gräsmarksarter inkluderades i analyserna. Resultaten visade att 34% av arterna i studien var rödlistade. Det fanns spatiala variationer i arternas bibehållna utbredningar och proportionen bibehållen utbredning varierade mellan olika rödlistningskategorier. Arter i den mest kritiska rödlistningskategorin CR hade lägst proportion bibehållen utbredning (median= 0,39), medan de ej rödlistade arterna den högsta (median=0,95). Proportionen värdefulla ängs- och betesmarker hade en positiv effekt på arters bevarade utbredning och bevarad öppen mark hade en negativ effekt, det senare i motsats till tidigare studiers resultat. Arternas bibehållna utbredning visade sig inte påverkats av klimatförändringarna, vilket tidigare studier visat på, ett historiskt kallare klimat hade däremot positiva effekter. Studiens resultat visar på vikten av att bevara och restaurera hävdpräglade marker för att minska negativa effekter från andra påverkansfaktorer och att spatiala skillnader i effekterna är viktiga att beakta. Studien understryker att mer kunskap behövs för att förstå de totala effekterna av de hot som förändrad markanvändning och klimatförändringar utgör för dessa arter.

In today's competitive market, established organizations need to adapt in order to survive. One way to do this is by transforming to agile. Since its origin in the IT industry, the agile approach has been embraced by several different industries. One industry where several major players have undergone an agile transformation is the banking industry, an industry which is characterized by strict regulatory requirements, complex organizational structure, and extensive use of technology. By conducting a case study exploring the agile transformation inside three large banks in Sweden, the motivating factors behind transforming to large-scale agile as well as the key aspects to consider when pursuing an agile transformation have been investigated. The study aims to contribute academically to existing research within the implementation of large-scale agile in the banking industry as well as practically by outlining driving factors and critical considerations when pursuing an agile transformation. An understanding of that the traditional ways of working did not suit today's dynamic market in combination with a need to increase market speed and faster respond to changes in customer needs were found to be the main motivating factors behind why the banks decided to transform to an agile approach. The theoretical and empirical findings led to the identification of five aspects to consider when transforming to large-scale agile. The five aspects are: The role of management, adjusting the method or framework to the organization, the people side of change, knowledge and education as well as the role of HR. Out of these five aspects, our findings indicate that the people side of change is the most challenging one but also the most crucial one to manage in order to accomplish a successful implementation. An active management support throughout the entire transformation journey, change-positive people in positions of leadership, adjustment of chosen methods or frameworks, and adequate funding for knowledge and education were discovered to be critical for a successful transformation. Furthermore, it was discovered that by integrating the HR function early in the transformation, many of the challenges associated with change management and leadership could be mitigated. / Etablerade organisationer som verkar på dagens föränderliga marknad behöver bli mer snabbrörliga för att bibehålla sin konkurrenskraft. Ett sätt för organisationer att bli mer snabbrörliga är att implementera agila arbetssätt. Sedan sitt ursprung i IT-branschen har agila arbetssätt implementerats av flera olika branscher. En industri där flera stora aktörer har genomgått en agil transformation är bankindustrin, en teknikintensiv industri med strikta lagkrav och komplexa organisationsstrukturer. Genom att genomföra en fallstudie om den agila transformationen som tre stora banker i Sverige har genomgått kunde de underliggande faktorerna bakom transformationerna till storskaligt agilt arbetssätt samt de viktigaste aspekterna att tänka på vid genomförandet undersökas. Studien syftar till att bidra akademiskt till befintlig forskning inom implementeringen av agila arbetssätt i bankindustrin samt praktiskt genom att beskriva underliggande faktorer samt viktiga aspekter att tänka på vid en agil transformation. En förståelse för att de traditionella arbetssätten inte passar dagens dynamiska marknad i kombination med ett behov av att möta förändrade kundbehov visade sig vara de mest framträdande underliggande faktorerna bakom varför företagen i studien beslutade sig för att implementera agila arbetssätt. Studien resulterade i fem identifierade aspekter att beakta vid implementering av agila arbetssätt: Ledningens roll, anpassning av ramverk till organisation, människans roll i förändringsresan, kunskap och utbildning samt integrering av HR-funktionen. Av dessa fem aspekter visar våra resultat att människans roll i förändringsprocessen är den mest utmanande att hantera men också den mest avgörande för att lyckas uppnå en framgångsrik transformation. Ett aktivt ledningsstöd under hela transformationsresan, förändringspositiva personer i ledande positioner, anpassning av valt ramverk samt tillräcklig finansiering för kunskap och utbildning visade sig vara av central betydelse. Dessutom konstaterades att genom att integrera HR-funktionen i ett tidigt skede av omvandlingen, kunde många av utmaningarna relaterade till förändringsledning och ledarskap mildras.

As the global population increases, so does the demand for water, and the increasing water scarcity is a challenge to the global water sector. It is imperative to take large-scale action in order to make water consumption more sustainable, and information and communication technologies such as smart meters have shown great potential.  Sweden is a country that generally does not face water shortage and where research on smart water metering is still rather new. Previous studies have focused on countries where water scarcity is very common, and more research is needed to examine the generalizability of previous findings. The purpose of this thesis is to examine the possibilities for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households, and the guiding research question is: “What are the main enablers and barriers for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households?”. This thesis is of qualitative and exploratory character, and the study consists of a pre-study, a literature review and interviews. Furthermore, the analysis in this thesis is made using a theoretical framework based on Technological Innovation Systems.  The findings indicate that the possibilities for a large-scale implementation of smart water meters in Swedish households are very good. The most significant enablers are that the Swedish water sector is an open and enabling environment, that smart water meters provide more technological opportunities compared to mechanical meters, and that smart water meters are generally accepted among the actors and considered to be the optimal solution in the future.  On the other hand, there are barriers which need to be addressed for a successful large-scale implementation. The most significant barriers are that smart water meters are more expensive and that there are still some uncertainties regarding the choice of technology such as compatibility issues, risk of lock-in effect, and that the technology quickly becomes outdated. However, these factors may not constitute barriers in the future since they either can disappear with time or some of them could be avoided already today. Therefore, the possibilities for a large-scale implementation are still assessed to be very good. / I samband med den globala befolkningsökningen ökar också efterfrågan på vatten, och den ökande vattenbristen är en utmaning för den globala vattensektorn. Det är nödvändigt att vidta storskaliga åtgärder för att göra vattenförbrukningen mer hållbar, och informations- och kommunikationsteknik såsom smarta mätare har visat stor potential.  Sverige är ett land som vanligtvis inte har vattenbrist och där forskningen om smart vattenmätning fortfarande är i sin linda. Tidigare studier har genomförts i länder där vattenbrist är mycket vanligare, och mer forskning behövs för att undersöka generaliserbarheten av tidigare resultat. Syftet med detta examensarbete är att undersöka möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll, och arbetets forskningsfråga är: ”Vilka är de viktigaste möjliggörarna och hindren för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll?”. Detta examensarbete är av kvalitativ och utforskande karaktär, och studien består av en förstudie, en litteraturstudie samt intervjuer. Vidare görs analysen i detta examensarbete med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på Teknologiska innovationssystem.  Resultaten i denna studie tyder på att möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll är mycket goda. De viktigaste möjliggörarna är att den svenska vattensektorn är en öppen och möjliggörande miljö, att smarta vattenmätare ger fler tekniska möjligheter jämfört med mekaniska mätare, och att smarta vattenmätare är allmänt accepterade bland aktörerna och anses vara den optimala lösningen i framtiden.  Det finns dock vissa hinder som måste åtgärdas för att uppnå en framgångsrik storskalig implementering. De viktigaste hindren är att smarta vattenmätare är dyrare och att det fortfarande finns vissa osäkerhetsfaktorer när det gäller val av teknik, t.ex. kompatibilitetsproblem, risk för inlåsning, och att tekniken snabbt föråldras. Det är dock möjligt att dessa faktorer inte utgör hinder i framtiden eftersom de antingen kan försvinna med tiden eller undvikas och hanteras redan idag. Därför bedöms möjligheterna för en storskalig implementering av smarta vattenmätare i svenska hushåll ändå vara mycket goda.