Bakgrund  Förmaksflimmer är en arytmirubbning som orsakar många problem för patienter i deras dagliga liv. Detta påverkar patienter negativt, både mentalt och fysiskt. Egenvård ses som en stor hjälpåtgärd för dessa patienter genom att de kan hantera sin sjukdom bättre. En del i sjuksköterskans professionella ansvar är att ge stöd till patienten utifrån fem inriktningsstrategier.  Syfte  Syftet var att belysa strategier för egenvård i det dagliga livet hos patienter med förmaksflimmer.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna identifierades genom relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL mellan februari och april 2021. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets kvalitetsgranskningsformulär. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av integrerad analysmetod som resulterade i en sammanställning av tre kategorier med underkategorier.  Resultat  Resultatet sammanställdes av 16 vetenskapliga artiklar och presenterades under 3 huvudkategorier med totalt 8 underkategorier. Resultatet påvisade att patienter som lever med förmaksflimmer känner sig hindrade i sin vardag vilket kunde leda till att de applicerade negativa anpassningar och strategier för sitt förmaksflimmer, vilket i sin tur ledde till sämre psykiskt mående. Det visade även hanteringsstrategier som applicerades för att förbättra patienternas dagliga liv. Strategierna förbättrade patienternas fysiska och psykiska mående samt minskade deras flimmerepisoder.  Slutsats  Resultatet lyfte fram de strategier för egenvård som patienterna använde sig av i det dagliga livet. Här framkom det även hur begränsningarna i vardagen påverkade patienterna negativt, vilket ledde till att de ibland kunde applicera negativa strategier mot sitt förmaksflimmer. De positiva strategier som patienterna applicerade i sin vardag gjorde att de mådde signifikant bättre. Dessa förändringar var ett sätt för dem att hantera och kontrollera sin sjukdom och det kunde vara strategier som till exempel avslappningsövningar, yoga och livsstilsförändringar. God implementerad kunskap hos vårdpersonalen ledde till bättre information om strategier för patienterna vilket leder till en bättre vård för dem. / Background  Atrial fibrillation is an arrhythmia disorder that causes many problems for patients in their daily lives. This affects patients negatively, both mentally and physically. Self-care is seen as a great help measure for these patients in that they can manage their illness better. Part of the nurse's professional responsibility is to provide support to the patient based on five specialization strategies.  Aim  The aim was to shed light on strategies for self-care in daily life on patients with atrial fibrillation.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles of qualitative and quantitative design. The articles were identified through relevant keywords in the databases PubMed and CINAHL from February to April 2021. The included articles were quality checked with Sophiahemmet University's assessment template. The articles were then analyzed using an integrated analysis method that resulted in a compilation, sorted into three categories with associated subcategories.  Results  The result was compiled from 16 scientific articles. The result was presented by 3 main categories and 8 subcategories. The result showed that patients living with atrial fibrillation felt impeded in their daily lives which led them to adapt negative strategies for their atrial fibrillation, and that had a negative impact on their psychological health. The results showed strategies were applied to improve the daily life for the patients. These strategies improved the patients physical and psychological health and also decreased their palpation episodes.  Conclusions  The result shed light on strategies for the patients self-care which they have been using in their daily life. It was also revealed how the limitations had a negative effect in their everyday life which led to them to apply negative strategies on their atrial fibrillation. On the other hand, the positive strategies that the patients applied in their everyday lives made them feel significantly better. These changes were a way for them to manage and control their illness and it could be strategies such as relaxation exercises, yoga and multiple lifestyle changes. Good implemented knowledge for the healthcare workers led to better information about strategies for the patients and the healthcare workers were able to give a better care.

Viktigt att elev hittar sina egna strategier för matematisk problemlösning för det matematiska utvecklandet. Att lära sig strategier vid problemlösning är ett centralt innehåll i läroplanen LGR 22 (Skolverket, 2022). I LGR 22 finns även att elevs förmågor ska ges möjlighet till att utvecklas för att kunna beräkna olika matematiska uppgifter. Jag kommer bli lärare på högstadiet och vill gärna veta vilka strategier elever har med sig från årskurs sex upp till årskurs sju för att de ska kunna tillgodogöra sig matematiken på ett tillfredställande sätt. Jag har gjort en studie med tio elever i sjuan för att se vilka strategier de har med sig från årskurs sex. Jag har träffat tio elever från två klasser i årskurs sju och haft intervju med dem enskilt om vilka strategier de väljer vid en vald uppgift. När eleverna löste uppgiften bad jag dem att prata högt hur de tänkte när de gör detta. Samtidigt ställde jag frågor och samtalade med eleverna för att se vilka av de nio strategier jag valt ut som de använde vid lösandet av uppgiften. Samtliga elever visade på bra strategival av den uppgift de blev tilldelade. Jag såg att de har mycket goda strategier runt problemlösning och med det har de med sig tillräckliga kunskaper från årskurs sex till årskurs sju.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken syn på kunskap, kompetens och arbetssätt pedagoger och lärare har när de arbetar med barn och elever med ett beteendeproblem. Dessutom är syftet att ta reda på vilken hjälp och stöd pedagoger och lärare anser att ledningen ger sina anställda. För att göra denna undersökning har vi läst in oss på och använt oss av tidigare forskning, samt nyttjat det material vi fått vid våra intervjutillfällen. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ metod, det vill säga att vi har intervjuat informanten genom en semistrukturerad intervju. Våra kvalitativa intervjuer är gjorda på två F-9 skolor och en förskola som vi sedan utifrån våra frågeställningar transkriberat, analyserat och sedan bevarat den information som var väsentlig för vår undersökning. Av våra resultat framkom det att det finns lärare och pedagoger som inte anser sig ha tillräcklig kunskap om hur de ska hantera barn med beteendeproblem i sitt dagliga arbete. Orsaken till detta ligger dels på deras utbildning och dels på att verksamhetens ekonomi styr deras möjligheter att få fortbildning och handledning i sitt arbete. Det framkom även att ledningens tillgänglighet och förståelse har stor betydelse för personalen i svåra situationer, som uppstår i följd av beteendeproblem.

Det här arbetet belyser grundskoleelevers strategier för inlärning och för muntlig kommunikation i det moderna språket tyska. För att kunna ta reda på hur eleverna lär har jag ställt två övergripande frågor om vilka strategier de använder sig av, dels för sin inlärning och dels för den muntliga kommunikationen. För att kunna besvara mina frågeställningar har jag använt mig av olika studier för inlärning och för kommunikation, bland andra från Lundahl, Tornberg, Cameron och Nunan. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag intervjuat sju grundskoleelever i årskurs nio. I intervjun har jag tagit reda på hur de går tillväga vid ordinlärning, grammatikinlärning, textläsning och muntlig kommunikation. Elevernas yttranden har sammanställts i kapitlet om resultat och därefter har de analyserats med hjälp av olika studier rörande språkinlärning. Slutsatsen som jag kommit fram till i den här undersökningen är att eleverna är väl medvetna om de olika strategierna som finns, men de behöver fortfarande komma bort från de traditionella undervisningsformerna, nämligen från gloslistan och lösryckta ord, som inte längre bör inta en central del av språkinlärningen.

Malmö högskolaLärarutbildningen Skolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2007AbstraktIngeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er – hinder och möjligheter. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedago-gisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete har varit att undersöka om vuxna med läs- och skrivsvårigheter upplever förändringar av strategierna de använder vid läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav efter tolv veckors studier på en läs- och skrivkurs. Vilka strategier har använts under tidigare skolgång och arbetsliv? Kan en ökad språklig medvetenhet påvisas med analysverktyg som mäter läshastighet, läsförståelse och stavning?MetodFör att uppnå mitt syfte har jag intervjuat sex vuxenelever om deras skol-gång och yrkesliv och huruvida läs- och skrivsvårigheter har påverkat stu-dier och arbete. Vilka strategier har använts? Har läs- och skrivuppgifter och läs- och skrivkrav undvikits? Hur har situationer lösts? Genom test-ning, med för- och eftertest av läshastighet, läsförståelse och stavning har jag undersökt om en resultatförändring kan påvisas. Kan resultaten från tes-terna visa på en ökad språklig medvetenhet efter en intensiv språkträning på tolv veckor?ResultatSammanfattningsvis tyder resultaten av undersökningarna på att eleverna har förändrat sina strategier vid uppgifter som ställer läs- och skrivkrav och vid lösning av läs- och skrivuppgifter, från att hanterat situationer undvi-kande till ett mera medvetet bearbetningssätt. Däremot visar testresultaten ingen större förändring. Nyckelord: bearbetande strategier, dyslexi, läsförståelse, läshastighet, läs- och skrivkrav, läs- och skrivuppgifter, rättstavning, självkänsla, språklig medvetenhet, undvikande strategier.Ingeborg Balhuizen Handledare: Birgitta LansheimGrindögatan 130257 32 Rydebäck042- 22 26 95

I detta arbete undersöks ett läromedel i engelska 5 för gymnasiet. Läromedlet är publicerat före 2011. Därför är det undersökningens syfte att analysera hur väl läromedlet förhåller sig till de skrivningar i styrdokumenten som gäller för Lgy11.Undersökningen har försökt koppla styrdokumenten i engelska till relevant teori för att sedan undersöka om samma teoretiska underbyggnad finns i själva läromedlet och om detta speglas i läromedlets innehåll och upplägg. Läromedlet undersöks i förhållande till styrdokument och forskning inom språkinlärningsteorier. Resultatet av undersökningen visar att läromedlet, Read and React, engelska 5 för gymnasiet, trots att det inte är författat med hänsyn till de senaste styrdokumenten erbjuder fullgod övning inom de flesta områden som kunskapskraven ska bedöma. Men undersökningen identifierar också områden där läromedlet behöver kompletteras med ytterligare undervisningsmaterial för att elever ska ges möjlighet att visa sitt lärande enligt kunskapskraven.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för olika strategier som kan gynna problemlösningsförmågan hos elever som lär sig matematik på ett annat språk än sitt förstaspråk. För att kunna besvara den framtagna frågeställningen har vi använt databas, tidskrifter, kedjesökning och även fått rekommendationer. Genom en tematisk analys togs det fram tre teman som är språklig stöttning, kulturellt perspektiv och ansvar över lärande. I varje tema presenteras olika utmaningar och vilka strategier som kan användas för att hantera utmaningarna. Exempelvis visar resultatet att visualisering är en användbar strategi för andraspråkselever, men att det finns flera hinder för att visualisering ska vara möjligt för eleverna. Vi diskuterade därefter resultatet, metoden och även en av våra angivna definitioner. Avslutningsvis presenterar vi tre olika forskningsområden som har varit intressant att undersöka.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares beskrivningar av strategier vid övergångar mellan aktiviteter i förskolans verksamhet. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semi-strukturerade intervjuer. Studiens resultat har analyserats utifrån teoretiska begreppen pedagogisk takt och pedagogisk eftertänksamhet. I resultatet framkommer det att förskollärares främsta strategi för övergångar är deras egna förmågor samt att det förekommer viss avsaknad av reflektioner kring övergångar. Förskollärare beskriver övergångar som ett avbrott i barnens vardag och som någonting som bara sker. Studiens slutsats är att förskollärare använder sig av olika strategier för att underlätta övergångarna för barn och vuxna i förskolans verksamhet.

En studie av gymnasielärares arbete med olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning. Hur bemöter lärare kontroversiella frågor i sin undervisning? Och varför är det viktigt att ha en strategi? Vilka strategier går att använda i undervisningen? Denna studie ämnar att undersöka hur fem samhällskunskapslärare använder olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Metoden som användes var en etnografisk metod som baserades på observationer och intervjuer med dessa fem lärare under och efter undervisningsmomenten. Respondenterna kom dels från olika skolor men även från samma skola i olika områden inom Uppsala kommun. Studien är baserad på att komma nära den verklighet som finns i den pedagogiska verksamheten. Vi utgick från två olika teorier när vi analyserade det insamlade materialet. Vi utgick från Robert Stradling och Sture Långström och Arja Vitras teorier som handlade om förutbestämda strategier som kunde förekomma i samhällskunskapsundervisningen i bemötandet av kontroversiella frågor. Slutsatsen vi kom fram till var att vi totalt kunde identifiera sju av dessa strategier och hur de kunde te sig i undervisningen. Det visade sig till exempel att vissa lärare allierade sig och tog parti, vissa var djävulens advokat och provocerade och vissa var undvikare av kontroversiella frågor. Det var däremot ytterst få lärare som var rädda att lyfta upp ämnen som kunde leda till konflikter. Vi kom även fram till att kontroverser kunde uppstå i själva ämnesstoffet men också sinsemellan eleverna

Att vara pedagog i förskolan kan vara ett stressfyllt yrke med höga krav, personalbrist och stora barngrupper. Den här studien har som syfte att undersöka hur rektorer och pedagoger på för-skolan kan skapa en sund arbetsmiljö och förebygga arbetsrelaterad stress och utmattnings-syndrom. Undersökningen har ett salutogent synsätt där fokus ligger på vad som fungerar bra på arbetet och i individens liv och inte på vad som fungerar mindre bra. Vi vill ta reda på hur pedagoger och rektorer uppfattar stress och vilka strategier som finns för att motverka arbets-relaterad stress. Detta förklaras genom resiliensperspektivet som handlar om att ta fram verktyg för att bygga upp en motståndskraft mot exempelvis stress. Vår metod är baserad på det feno-menografiska perspektivet för att ta reda på den variation av uppfattningar som finns om hur en sund arbetsmiljö ser ut och hur stress kan förebyggas i förskolan. Genom fenomenografiska intervjuer med rektorer och en enkät för pedagoger vill vi synliggöra olika uppfattningar om arbetsmiljön och stress på förskolor. Resultatet visar att pedagoger och rektorer har liknande uppfattningar om hur en sund arbetsmiljö bör se ut och hur den kan skapas. De har även lik-nande uppfattning om hur stress kan förebyggas. Skillnaden mellan pedagogers och rektorers uppfattningar är att de har olika syn på hur det ser ut i verkligheten i förskolans verksamhet. Medan pedagoger hävdar att rektorn inte är på plats för att ha en tydlig inblick i verksamheten menar rektorer att de ofta är på plats på förskolan. Det är svårt att veta hur verkligheten i för-skolans verksamhet ser ut eftersom olika uppfattningar synliggörs i undersökningen. För att få en djupare förståelse för uppfattningar om arbetsmiljö och stress i förskolans verksamhet syn-liggörs både rektorers och pedagogers perspektiv i undersökningen.