Fastighetsmäklarbranschen är en av de mest konkurrensutsatta branscherna på arbetsmarknaden. En stor del nyexaminerade fastighetsmäklare lämnar yrket redan efter två år på grund av att de har misslyckats att etablera sig. Därför kommer denna studie att undersöka problemområdet kring hur man som nyexaminerad fastighetsmäklare kan arbeta för att lyckas etablera sig.  Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod där fem stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem registrerade fastighetsmäklare i Malmöområdet. Den tidigare teorin och forskningen grundar sig på förberedelser inför kommande arbetsliv, säljstrategier och hur man arbetar som en entreprenör. Resultatet av studien visar på att det finns strategiska tillvägagångssätt för att underlätta etableringen som nyexaminerad fastighetsmäklare. Genom att ständigt sätta upp mål och att följa en långsiktig plan finns det goda möjligheter för att etablera sig. Att vara förberedd inför ett kundmöte, kunna anpassa sig och erbjuda sin tjänst efter kundens behov är några av de främsta anledningarna till att kunna etablera sig på marknaden. Studiens resultat har även visat att faktorer som självförtroende, driv och sociala förmågor är bidragande till en fastighetsmäklares etablering. / The real estate industry is one of the most competitive industries on the market. A large number of newly graduated real estate agents leave their profession after only two years because they have failed to establish themselves. Therefore, this study will examine the problem area of ​​how a newly graduated real estate agent can work to successfully establish himself. The study uses a qualitative research method where five semi-structured interviews have been conducted with five registered real estate agents in the Malmo area. The previous theory and research is based on preparation for future working life, sales strategies and how to work as an entrepreneur. The results of the study show that there are strategic approaches to facilitate establishment as a newly graduated real estate agent. By constantly setting goals and following a long-term plan, there are good opportunities to establish yourself. Being prepared for a customer meeting, being able to adapt and offer your service according to the customer's needs is one of the main reasons for the establishment. The results of the study have also shown that factors such as self-confidence, drive and abilities contribute to the establishment of a real estate agent.

Syftet med studien var att öka kunskapen om förskollärares kommunikativa strategier i mötet med vårdnadshavare. Studien strävade även efter att få en ökad förståelse för utmaningar som kan uppstå och hur förskollärare kan använda kommunikativa strategier för att förebygga. Studien utgår från en kommunikationsteori och två kommunikationsmodeller: filter- och brusmodellen samt sändare-mottagarmodellen. Metodval för studien är semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare har delgett sina upplevelser och erfarenheter kring mötet med vårdnadshavare. Resultatet presenteras utifrån tre teman. Ur resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att kommunikationen är en bärande grundsten i mötet med vårdnadshavare. Det beskrivs som att det är genom erfarenhet och upplevelser förskollärare kan utveckla kommunikativa strategier. Utmaningar i mötet med vårdnadshavare upplevs därmed som mindre tuffa desto mer erfarenheter med vårdnadshavare som förskolläraren har.

I förskollärares uppdrag ingår enligt styrdokumenten att samarbeta med vårdnadshavare för att ge barn i förskolan bästa möjliga förutsättningar till välbefinnande och utveckling. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur samarbetet mellan förskola och vårdnadshavare ser ut i de fall där vårdnadshavare primärt talar annat språk än svenska. Studien har utgått ifrån en kvalitativ intervjumetod där åtta verksamma förskollärare har intervjuats utifrån semistrukturerade frågor. Metoden valdes utifrån syftet där förskollärares upplevelser och erfarenheter om samarbetet med vårdnadshavare skulle studeras. Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett relationellt perspektiv samt tidigare forskning. Studiens resultat visar på att förskollärare upplever en ömsesidig kommunikation vara nödvändig för att samarbetet med vårdnadshavare ska fungera. Resultatet visar även hur olika anpassningar görs och strategier nyttjas för att försöka inkludera alla vårdnadshavare i förskolans verksamhet oavsett språklig bakgrund. En slutsats som dras utifrån studien är att förskollärarna använder många liknande strategier oberoende av omfattningen vårdnadshavare som talar annat språk än svenska.

Definitionen av formativ bedömning är tämligen diffus och bred vilket gjort den förhållandevis öppen för tolkning. Detta har i sin tur lett till att formativ bedömning uppfattats och används av lärare på varierande sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt är därför att undersöka hur formativ bedömning används i undervisningen i grundskolan och dess utfall på elevers lärande. För att besvara frågan har det på ett systematiskt sätt samlats in underlag från referensdatabaserna ERC och ERIC via EBSCO. Vid datainsamlingen har sökorden kombinerats genom boolesk söklogik. Vidare har en urvalsstrategi, hämtad ur Fribergs (2012) bok, använts för att plocka ut relevanta artiklar kopplat till frågeställningen, detta resulterade i 11 artiklar som legat till grund för vidare resultat, diskussion och slutsats. I resultatet framgår det att vanliga strategier som används i undervisningspraktiken är att låta eleverna arbeta i par eller grupp, delta i helklassdiskussioner samt tydliggöra lärandemålen. Detta i syfte att aktivera de tre aktörerna som ingår i den formativa bedömningsprocessen vilka är eleven, kamraten och läraren. Insamlingen av elevernas kunnande sker vanligtvis på informella sätt som ligger till grund för den efterföljande återkopplingen. Majoriteten av studiernas resultat ger en övergripande positiv bild av effekterna från en formativ bedömningspraktik och dess förmåga att förbättra elevers lärande. Det finns dock resultat där studiernas effekter inte varit framträdande. Slutsatsen är att mer forskning krävs för att precisera vilka strategier som är mest effektiva för att främja elevers lärande samt för att stötta undervisande lärare i den formativa undervisningsprocessen.

Detta är en kvalitativ studie av fyra förskollärares arbete med att synliggöra strategier i förskolan i ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare stöttar flerspråkiga barn i sin språkutveckling. Studien berör frågor som innebär att synliggöra kompetenser hos förskollärarna inom området flerspråkighet. Vidare kommer studien även beröra vilka strategier som tillämpas i förskollärarnas arbete med flerspråkiga barn. I denna studie har fyra förskollärare med liten till hög erfarenhet i mötet med flerspråkiga barn intervjuats. Vikten av att besitta erfarenhet spelade roll för resultatet, då erfarenheten skulle medföra hur arbetet ser ut för de olika förskollärarna. Studiens fokusområde har varit strategier och kompetenser samt hur arbetet utformas språkutvecklande i deras arbete med flerspråkighet. Studien vilar på semistrukturerade intervjuer som genomfördes via telefon.    Tidigare forskning där bland annat Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) lyfter vikten av att arbeta språkstimulerande med flerspråkiga barn i förskolan. Författarna benämner att barn med ett annat modersmål än svenska ska få rätt till likvärdig undervisning, genom att få möjlighet att utveckla sitt svenska språk och hemspråk. Likaså ges möjlighet till att utveckla sin kulturella identitet. Något som härstammar från skollagens bestämmelser samt läroplanen för förskolan. Resultatet för denna studie visar att förskollärarna tillämpar goda strategier och har ett synsätt som ställer sig i linje till det sociokulturella perspektivet som även tillämpas i denna studie. Resultatet lyfter även utmaningar i arbetet med flerspråkiga barn, samt vikten av att bemöta utmaningarna på ett rätt sätt.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare praktiskt arbetar med barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet, samt vilka situationer som är utmanande i detta arbete. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i specialpedagogiska perspektiv för att kunna synliggöra vilka svårigheter som kan uppstå och hur man kan bemöta dessa i förskolan. För att svara på frågan om hur förskollärare arbetar med barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet, ska må bra och utvecklas efter sina individuella och egna förutsättningar, har kunskap sökts genom samtalsintervjuer. Resultatet utifrån intervjuerna med förskollärarna visar att det finns flera olika situationer, så som matsituationerna, samlingen och övergångar som förskollärarna upplever som utmanande för barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet. Förskollärarna arbetar utifrån deras roll, hur de bemöter barnen och vilket förhållningssätt de har gentemot barnen, de arbetar med kommunikationsstöd, de arbetar förebyggande gentemot barnen och de utgår från det enskilda barnet.

The purpose of this literature study was to analyze how reading comprehension amongst students in grade F-3 can be affected by the teacher. In this study, the question was "how can teachers influence students' reading comprehension?". First, reading comprehension and the teacher's teaching in relation to the Swedish curriculum, previous research and literature are presented. The method used in this study to collect data consisted of two parts. In the first part we sought empirical data and in the second part empirical data were analyzed. The data was collected and searched in the databases ERIC and SwePub, and through manual searches, using keywords that were picked out of the research question. The result that was illustrated was that there are different factors in how the teacher can influence teaching in reading comprehension through the classroom environment, working memory, the teacher's strategies and ways of motivating the students. The results also showed that vocabulary, decoding and language comprehension are strongly linked to students' development of reading comprehension. Further research, that can be carried out with the help of the results that have been made visible, is to take a closer look at how the students themselves view the teaching of reading comprehension. / Syftet med denna litteraturstudie är genom sammanställning av väsentligen litteratur analysera hur läsförståelsen hos elever i årskurs F-3 kan påverkas av läraren. Studiens frågeställning är “Hur kan lärare påverka elevers läsförståelse i svenska?”. Först presenteras läsförståelse och lärarens undervisning i förhållande till styrdokument, tidigare forskning och litteratur. Den metod som har använts i studien för att samla in data bestod av två delar, en del där vi sökte empiri och en del där empirin analyserades. Med hjälp av nyckelorden som plockades fram ur frågeställningen samlades empirin in från databaserna ERIC och SwePub, samt via manuella sökningar. Det resultat som åskådliggörs är att det finns olika faktorer kring hur läraren kan påverka undervisning i läsförståelse genom effektiv användning av klassrumsmiljön, arbetsminne, lärarens strategier och sätt att motivera eleverna. Resultatet visade även att ordförråd, avkodning och språkförståelse är starkt kopplat till elevernas utveckling av läsförståelse. Vidare forskning som kan genomföras med hjälp av det resultat som synliggjorts är att titta närmre på hur eleverna själva ser på undervisningen av läsförståelse

Abstract Detta examensarbete svarar på frågan om vilka strategier som några mellanstadieeleveranvänder sig av vid arbetet med textbaserade uppgifter i matematik, samt vilkaframgångsfaktorer som finns och vilka utmaningar dessa elever kan stöta på. För att finna svarutfördes en kvalitativ observationsstudie med sju deltagare från en mellanstadieklass i Skåne. De fick i uppgift att lösa 4 textbaserade matematikuppgifter som hämtats från tidigarenationella prov i matematik. För att säkerställa att språket inte skulle utgöra ett hinder var ettav urvalskraven att deltagarna skulle ha en god förmåga i det svenska språket. Genom analysen av resultaten från studien kan det utrönas en tendens till att de deltagare somkände sig mer säkra med sina matematiska kunskaper i större grad använde sig av strategiersom gick ut på att omvandla texten till olika sorters mentala bilder. Detta framkom blandannat genom de dialoger som deltagarna förde med varandra och med observatörerna underarbetet med uppgifterna. De av deltagarna som hade störst besvär med att lösa uppgifternatenderade att sökläsa efter mer traditionella matematiska representationer såsomsiffersymboler och storheter. Dessa resultat stämmer överens med det som framkommit itidigare forskning kring hur elever tar sig an textbaserad matematik, deras tillvägagångssättoch vilka strategier de använder sig av. Därmed dras slutsatsen att för att elever ska nå framgång i arbetet med textbaserad matematikmåste lärare kunna instruera i lämpliga strategier, motivera eleverna att ägna mer tid till varjeuppgift och stötta de strategier och tillvägagångssätt som framhåller att textbaserad matematikhandlar lika mycket om läsförståelse som själva matematiken.

Studiens syfte har varit att undersöka inkluderingspraktiken i förskolan genom att analysera definitioner, strategier, utmaningar och insikter. Problemet ligger i behovet av att förbättra inkluderingen i förskolemiljön. Teoretiskt grundas arbetet på sociokulturella teorier om lärande och utveckling. Metoden inkluderar en enkätundersökning för att samla in data från respondenterna. Resultaten visar på olika perspektiv och strategier kring inkludering samt identifierar utmaningar och insikter. Slutsatsen och analysen pekar på att integrering av sociokulturella teorier kan förbättra inkluderingspraktiken i förskolan genom att skapa en mer holistisk och effektiv strategi som tar hänsyn till barnens individuella behov och bakgrund. Genom att använda teoretiska perspektiv kan förskolemiljön skapas för att vara mer inkluderande och stödjande för alla barns lärande och utveckling.