Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

I en femtedel av Sveriges kommuner har det under 2010-talet skett en befolkningsminskning. I ochmed ett minskande befolkningsunderlag förändras kommunernas planeringsförutsättningar ochutvecklingsmöjligheter. Kommunerna kan inte längre upprätthålla den välfärd som finns på orten ochdet skapar en självgenererande befolkningsminskning som blir svår för kommunen att ta sig ur.Avsikten med denna studie är att undersöka hur tre svenska kommuner som har haft enbefolkningsminskning mellan åren 2010 och 2020 arbetar med sin samhällsplanering. Metoderna somanvänds i studien är kvalitativa i form av dokumentanalys och intervjuer med sex tjänstepersoner ochtre politiker samt kvantitativ i form av kartor och diagram.Resultatkapitlet består av kommunfakta samt intervjumaterial. Intervjumaterialet presenteras utifrånkategorier som tagits fram genom öppen kodning. Resultatet av det insamlade materialet har sedananalyserats med hjälp av studiens teoretiska ramverk, vilket baseras på begrepp och tidigare forskningom tillväxt och anpassningsstrategier. Analysen baseras på uppsatsens tre frågeställningar. Resultatetoch analysen visar att kommunerna arbetar med en rad olika planeringsstrategier som både äranpassningar till det minskade befolkningsunderlaget och tillväxtorienterade satsningar för enbefolkningsökning. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som ger svar på studiens trefrågeställningar. Studiens främsta slutsats är att krympande kommuner kan arbeta med bådeanpassningsstrategier och tillväxtorienterade strategier samtidigt. Det är viktigt för kommunerna attkomma till sikt om att det råder en befolkningsminskning och vägen dit är genom öppna, nära ochverklighetsförankrade dialoger mellan kommunernas politiker och tjänstepersoner.

Problemformulering: Hur har de snabbast växande e-handelsbolagen arbetat med strategisk planering under coronapandemin till följd av ändrade konsumentbeteenden? Syfte: Syftet med studien är att förklara hur svenska e-handelsbolag har anpassat sin strategiska planering med hänsyn till de ändrade konsumentbeteenden som följer coronapandemin. Genom en ökad förståelse för strategiarbetets roll samt hur de största och bäst presterande företagen sett till omsättningstillväxt arbetar under osäkra marknadsförhållanden ska studien förbereda företag för framtida marknadsturbulens. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt inslag. Studiens empiri har insamlats med semistrukturerade intervjuer med fem svenska e-handelsbolag. Slutsats: Resultaten i studien visar att e-handelsbolag la mindre tid på strategisk planering under coronapandemin och skiftade över fokuset till operativ strategi. Under coronapandemin var den strategiska planeringen mindre aktuell. Vidare var det viktigt att bibehålla verksamhetens kärnfokus, samt att lägga resurser på att investera i analysverktyg för att maximera sin konkurrenskraft. Oavsett omvärldsfaktorer måste kärnfokuset bibehållas för att inte företagen ska riskera att tappa återkommande kunder. Slutligen var det viktigare för de svenska e-handelsbolagen att adaptera flexibilitet och snabbhet inom organisationen. Med ett agilt arbetssätt kan företag dra nytta av förändringar på marknaden.

Världen befinner sig i nuläget i en svår pandemikris och majoriteten av Sveriges företag har drabbats hårt ekonomiskt av pandemins spår. Det finns inte tillräcklig forskning om medelstora företag i klädbranschen förändrar strategier under krissituationer och hur de gör det. Använder de sig av strategisk process eller strategisk planering?  Syftet med denna studien är att analysera om medelstora klädföretag i Sverige förändrar sin strategi men även hur de gör det på grund av av covid-19 pandemin. Vi fokuserade på hur företagen hanterar sin strategi i kris jämfört med vilka strategier de hade innan coronakrisen inträffade. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte. Slutsatsen visade att de tre företagen använder sig mer av strategi som process än strategi som plan för att flexibelt anpassa sig efter rådande omständigheter. Utveckling av strategi hos dessa företag under pandemin har varit genom att vara flexibla, innovativa och konkurrenskraftiga.

A major issue in current strategic planning is how local ambitions to achieve growth should be balanced against interlinked national and global targets for climate and environment. This competition between local and cross-boundary issues are of vital importance to highlight considering that all spatial planning is local in some regard. The Swedish spatial planning system allows for a great deal of self-determination among the local municipalities. Research indicates that the municipalities first and foremost gives consideration to local environmental issues in regards to their strategic planning. This creates a potential conflict between local and non-local interests leading to a deprioritization of national planning interests. Considering these issues the Swedish spatial planning system should be examined to identify its potential structual weaknesess. Towards this end the essay examines a case-study of expanding cross-border trade in the municipality of Strömstad using discourse analysis. Using this the essay maps how perspectives on cross-border trade among the participating actors has shaped the planning process. The esseay has a broad approach covering issues of politics, economics and environemnt to capture how these issues interlink and affect each other. The essay reveals that the planning process has been characterized by an informal co-operation between the municipality and the corporate interests that stands to gain from the expanded border trade. Private companies that do not stand to gain from the municipal planning strategy are excluded from the informal process. The informally participating companies finance part of the planning process and are expected to finance the investments in infrastructure which will be required to realize the planning strategy. This indicates that the process of strategic spatial planning has taken on some characteristics of the processes in Swedish planning usually reserved for developing detailed development plans for specific projects. The most commonly occuring perspective on the local cross-border trade is one of its use for the local area in generating growth and jobs. Issues of global environmental impact are portrayed to be of such wide consequence and affected to such a small relative degree by the strategic plan that it is not for the municipality to solve. The municipality portrays this conflict of local and national interests in its strategic plan but does not alter the proposition to lessen these. The county administration, participating to secure state interests, is initially sceptical of the proposition but relinquishes much of its criticisms despite no alteration of the proposed plan. Cross-border state actors in Norway are given little opportunity to participate in the planning process. The perspectives reveal a great risk that national sustainability policies are left unimplemented because of municipal self-interest.

Distansarbete är ett fenomen som till följd av covid-19-pandemin utvecklats från att vara en relativt sällsynt företeelse till att bli vardag för en stor del av Sveriges förvärvsarbetande befolkning. Distansarbete har på så sätt inneburit en markant förändring i hur människor bedriver sitt arbete likväl som hur de strukturerar sina vardagliga liv. Mot bakgrund av hur distansarbete påverkat människors liv under pandemin syftar denna kandidatuppsats till att undersöka hur distansarbete kan påverka förutsättningarna för regional arbetsmarknadsutveckling och regionförstoring, samt hur distansarbetet kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering. Utgångspunkten är här att distansarbete ökar graden av tillgänglighet till arbetsmarknader genom att utgöra ett virtuellt alternativ till fysisk arbetspendling. Problemområdet studeras genom kvalitativa metoder i form av dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med tre offentliga tjänstepersoner på kommunal, regional och storregional planeringsnivå. Resultatet av studien visar att distansarbete kan förändra konceptualiseringen av regionförstoring genom att arbete på distans gör att samtliga variabler som regionförstoring traditionellt är beroende av ersätts av nya variabler. Traditionellt utgår förståelsen för regionförstoringsprocessen från fysisk mobilitet och tillgänglighet genom arbetspendling. När distansarbete integreras som perspektiv baseras förståelsen för regionförstoring istället på virtuell tillgänglighet och mobilitet genom användandet av elektroniska kommunikationsverktyg. Studien visar att distansarbete stimulerar regionförstoring genom att tillgängliggöra fler arbetstillfällen inom en större geografisk yta. Kopplat till regional arbetsmarknadsutveckling har studien även visat att distansarbete kan bidra till förbättrade konkurrensfördelar och effektiviserad kompetensförsörjning. Studien visar även att distansarbete kan påverka förutsättningarna för kommunal och regional samhällsplanering genom att skapa nya möjligheter likväl som utmaningar för framtida utveckling. Distansarbete kan ge upphov till befolkningstillväxt inom landsbygdsområden och mindre tätorter, och därigenom bidra till en mer geografiskt jämlik ekonomisk utveckling. Utmaningar som kan kopplas till detta är bibehållandet av sociala gemenskaper inom glesbebyggda geografier likväl som landsbygdsgentrifiering. Avslutningsvis har studien visat att distansarbete kan innebära att strategier för fysisk planering likväl som strategier för platsutveckling kan komma att behöva förändras och utvecklas. Exempelvis genom att på ett tydligare sätt integrera sociala hållbarhetsperspektiv och platsattraktivitetsaspekter, likväl som att integrera behovet av digital infrastruktur och alternativa arbetsplatser i form av kontorshubbar.

Den här uppsatsen studerar hur den kommunala översiktsplaneringen hanterar regionala utvecklingsfrågor av strategisk karaktär. Det finns en efterfrågan från både den kommunala och regionala nivån att de kommunala översiktsplanerna lyfter blicken och planerar utifrån ett strategiskt regionalt perspektiv. Däremot ska de kommunala översiktsplanerna främst hantera fysiska planfrågor och har inte samma karaktär som typiskt strategiska dokument. Denna studie ämnar därför till att undersöka hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat den ökade efterfrågan på en kommunal översiktsplanering med ett regionalt perspektiv. Människors vardagliga mönster har vidgats och inställningen till geografiska gränser har förändrats. Idag är det inte ovanligt att bo i en kommun, arbeta i en annan och handla i den tredje. Den förändrade vardagsgeografin väcker utmaningar för den kommunala planeringen när en persons vardagsliv är delat över olika kommuner och samtliga beslut inom kommunen inte bara påverkar den enskilda kommunens invånare. Tidigare forskning visar att en kommunal planering som utgår från ett större geografiskt sammanhang är relevant för en hållbar planering. Översiktsplanen är ett bra verktyg för kommunen att hantera långsiktiga hållbarhetsfrågor. Givet vad forskningen säger är uppsatsens syfte att undersöka kommunens roll i en ny verklighet som efterfrågar långsiktig hållbar planering med större fokus på regionala utvecklingsfrågor. Uppsatsen är utformad som en fallstudie där två fall studeras djupgående. De två fallen är Västra Götalandsregionen och Östergötland. Metod för datainsamling har varit dokumentstudier. Insamlat material har sedan analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Vid insamling av data blev det tydligt att de utmaningar som följer med regionförstoring har en varierande plats i kommunal planering. För att koppla det empiriska materialet till studiens teoretiska utgångspunkter, flernivåstyrning och strategisk planering har ett analytiskt ramverk tillämpats.

The aim of this master's thesis is to describe the visibility of the university libraries in the strategic documents from the actual universities to which they belong. And also, the image of themselves they send out, are examined. By examining different kinds of descriptions we want to get a clearer picture of how and in what amount the libraries are mentioned in highest level strategies. By doing this we expect to find out the libraries' strategic role in higher education and research. The research questions are: What role and function are assigned to the university libraries in strategies created by the schools' highest administrative levels? How do the libraries present themselves in their own strategies? The approach is cross sectional and the time frame is year 2008. The methodological basis is a content analysis. The results are discussed in the light of theories of strategic planning. The findings show that the university libraries are not as frequently represented in the universities' highest level strategic documents as we anticipated, thinking that the importance of libraries for the universities would be shown clearly in the documents. The content analysis was used to classify the findings in the library plans. We found four main categories in the material: organization, information, competence and locality. The most important role given to the university libraries seem to be the organizational one meaning to support students, teachers and scientists in their daily work and supply of needed information, when studying the view of the highest administrative level.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900- talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-talet expanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningar begrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna. Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnå mål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciell form av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodlade företag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner, likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning. De senaste två årtionden har det blivit allt mer vanligt att kommuner tillämpar nyckeltal som ett verktyg inom sin styrning. Nyckeltal ger en ögonblicksbild av en verksamhet i förhållande till de målsättningar det har. Med hjälp av nyckeltal kan ledningen se hur verksamheten ligger till i förhållande till fördefinierade kriterier. Det är viktigt att verksamheter plockar ut rätt nyckeltal för att det ska uppstå någon effekt. Men då det finns oändligt många nyckeltal är det inte alltid är en lätt uppgift. Sveriges kommuner arbetar för invånarnas välmående. Deras arbete finansieras främst av statliga pengar och skattepengar från kommuninvånare. Då deras arbete påverkar Sveriges invånare ansåg vi att det vore intressant att undersöka verksamhetsstyrningen hos ett kommunalt bolag. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur verksamhetssytrningen inom ett kommunalt bolag kan se ut och huruvida styrningen fungerar bra eller dåligt. Syftet var även att förklara hur nyckeltal kan användas som ett styrinstrument och vilka faktorer som påverkar valet av de nyckeltal som används. Uppsatsen har utgått från förljande problemformulering: Hur fungerar verksamhetsstyrningen i en kommun och vad påverkar vilka nyckeltal som används? Arbetet har genomförts med en deduktiv ansats där en fallstudie har gjorts. Undersökningen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats, en triangulering. Den kvalitativa data har samlats in genom en gruppintervju samt en personlig intervju med anställda på fastighetskontoret på Halmstad kommun och har berört styrning av verksamheten med hjälp av nyckeltal. Den kvantitativa data samlades in genom studier av årsredovisningar samt dokument från Halmstad kommuns verksamhet. Undersökningen resulterade i att vi kom fram till att Halmstad kommun har en väl fungerande verksamhetsstyrning där de utgår från den så kallade visionsstyrningsmodellen. De har även utvecklat ett väl fungerande kontrollsystem so kontrollerar kommunens arbete. De använder nyckeltal som styrinstrument främst för att mäta måluppfyllnad och för att följa det dagliga arbetet. Den största påverkande faktorn för vilka nyckeltal som Halmstad kommun och fastighetskontoret använder är trender i samhället då dessa påverkar kommunpolitikerna, som beslutar vilka mål kommunen ska uppfylla.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2004.