Bakgrund och problem: Sedan kommersialiseringen och professionaliseringen tog fart har fotbollen i Sverige vuxit från att endast ha varit en idrott till att bli en kommersiell näringsverksamhet med avlönade yrken. Då omsättningarna inom elitidrottsföreningarna ökar, ökar även kraven på och behovet av en avancerad ekonomistyrning. Elitidrottsföreningar har idag även krav på sig från Svenska Fotbollsförbundet att upprätthålla en stabil ekonomi samtidigt som de försöker avancera i den sportsliga verksamheten. Trots det är de sportsliga målen de primära för en sådan verksamhet och ekonomiska mål tenderar att hamna i skymundan. Flera lag i Sverige har haft svårigheter att bibehålla en god ekonomi. Följaktligen, för att klara av de ekonomiska villkoren, behöver en elitidrottsförening planera och följa upp sin verksamhet. Elitidrottsföreningen Östers IF är ett lag som på senare år haft problem med att uppnå både sportsliga och ekonomiska mål. År 2016 upprättade de en verksamhetsplan med mål att nå Allsvenskan och en stabil ekonomi oavsett tabelläge år 2020. Öster använder såväl verksamhetsplanen som budget för att planera verksamhetens kommande år. Forskningsfrågan blir därmed hur de använder sina planerings- och uppföljningsverktyg för att uppnå de uppsatta målen för verksamheten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Östers IF arbetar med planering och uppföljning. Vidare syfte är att undersöka ifall nuvarande planering och uppföljning har några svagheter. Metod: Denna uppsats är till övervägande del en kvalitativ forskningsstrategi. Vidare är forskningsdesignen en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod för empiriskt material. Slutsats: Östers IF arbetar främst med planering inför säsongen, där budgeten är det främsta planeringsverktyget. Uppföljning sker främst månadsvis i Östers IFs månadsrapporter där främst intäkter och kostnader för månaden presenteras. Östers IF följer upp både finansiella mått och icke-finansiella mått. Den främsta mätningen är relaterad till budget och Svensk Elitfotbolls certifiering. De finansiella måtten som är relaterade till budget följs upp månadsvis och redovisas i månadsrapporten. Den främsta svagheten i Östers IFs planering och uppföljning är att verksamhetsplanen, därav målen, inte är kopplade till det dagliga arbetet med planering och uppföljning. / Background and problem: Since commercialization and professionalization started in Sweden, football has become more of a commercial business with paid professions than just a sport. As the revenue in professional football clubs increases, the demand and need for an advanced management control increases. The Swedish Football Association also demands that professional football clubs maintain a healthy economy at the same time as trying to improve accomplishments on the field. Despite that, in football clubs the main goal is the achievements on the field, and the goals to maintain a healthy economy tend to be overshadowed. Several clubs have had problems with maintaining a balanced economy. To be able to do that, it is of great importance for the professional football clubs to plan and to control their operations. The professional football club, Östers IF, is a club that in recent years has had problems with both the accomplishments on the field and to plan and control their operations. To manage their problems they established an operational plan in 2016. This plan contains goals to reach Allsvenskan and to have a balanced economy by year 2020. Öster utilizes the operational plan and budget to plan a few years ahead. Therefore, the question is how they use their planning and control tools to achieve set goals. Purpose: The purpose of this essay is to describe and analyze how Östers IF work with planning and control. Further purpose is to investigate if there are any weaknesses in their current use of planning and control. Method: The method of this essay is predominantly based on a qualitative research strategy. The research design is a case study with semi-structured interviews as a method for collecting empirical material. Conclusion: Östers IF mainly plan their operations before the season starts, where budget is the main tool for planning. The board in Östers IF say that they use their operational plan Plan 2020 when planning. The control of operations is mainly carried out every month which is presented in Östers IFs monthly report. The monthly report primarily features the incomes and costs of the month. Östers IF use both financial and nonfinancial measures. The measures are primarily related to budget and the certification from SEF. The financial measures related to budget is controlled every month in the monthly report. The main weakness associated with planning and control is in conclusion that the operational plan, and therefore also the goals, has a weak connection to the daily operations of planning and control.

Den strategiska planeringen har kommit att få allt större fäste inom den svenska planeringen, och den nya PBL från 2011 betonar att översiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att växa och bli ett allt vanligare element i översiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt. Men i vilken utsträckning påverkar visionerna planeringen? Att en vision existerar betyder inte per se att den skapar en mer strategisk planering. Som forskare lyfter fram finns det ingen gemensam definition av begreppet. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur visioner förstås och hur de utformas inom den strategiska planeringen så som den utförs i svensk översiktsplanering. Vidare är förhoppningen att detta skall bidra till en kritisk reflexion kring visionens betydelse inom den kommunala översiktliga planeringen. Undersökningen har baserats på en forskningsöversikt som lyfter fram och redogör för centrala dimensioner i hur forskningen men även branschen ser på begreppet vision och visionsskapande. Detta har presenterats i samband med forskningens normativa bild av den strategiska planeringen. Forskningsöversikten har inletts med att ge en överblick för den kontext som visioner och visionsarbete framträder i planeringssystemet, samt hur kommunens styrning och planerarens roll har kommit att förändras och utvecklats. Den empiri som använts har samlats in genom kvalitativa intervjuer med planarkitekter samt dokumentstudier över visioner i översiktsplaner. Empirin har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet och analysen styrker det faktum att begreppet kan ses som ett ”fuzzy concept”, dvs. ett luddigt begrepp med olika innebörder. Det som planerarna gemensamt uttrycker är att visionen ska fungera som ett styrverktyg för planerarna och politikerna att använda. Samtidigt så tyder resultaten att de studerade visionerna tycks sakna det fokus som forskningen lyfter fram som en viktig komponent för visioner och för strategisk planering. Detta, i kombination med att de olika visionerna lyfter fram i princip samma generella önskemål om framtiden, leder fram till en diskussion om visionens egentliga funktion som ett styrverktyg. Om visionen uttrycker det planerare och övriga inom kommunen redan tänker om framtiden, dvs. om den uttrycker det uppenbara, hur kan den då göra skillnad och fungera styrande?

Vid stora infrastrukturprojekt påverkas den kommunala fysiska planeringen, men frågan är hur? Denna kandidatuppsats ämnar undersöka detta genom en fallstudie av hur det nationella infrastrukturprojektet Ostlänken har påverkat den kommunala och mellankommunala planeringen som genomförts i den fjärde storstadsregionen, en funktionell region bestående av Norrköping och Linköping. Platsidentiteten fjärde storstadsregionen uppkom för att uppmärksamma regionens nationella och internationella position som en av Sveriges främsta storstadsregioner tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö. Ostlänken är en del av den tänkta Götalandsbanan som ämnar binda samman dessa storstadsregioner med en ny stambana för höghastighetståg. I och med detta stärks den fjärde storstadsregionens nationella och internationella samband men även det regionala sambandet inom den funktionella region som platsidentiteten baseras på.  Kandidatuppsatsens syfte är därför att undersöka hur Ostlänken har påverkat kommunernas handlingskraft samt hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat de osäkerheter som Ostlänken medfört. Syftet är även att undersöka hur detta har påverkat kommunernas regionala samarbete och därmed undersöka hur platsidentiteten fjärde storstadsregionen framställs.  För att besvara undersökningens syfte har tre teoretiska utgångspunkter framförts för att ge en vidare förståelse. Den första handlar om polycentrisk utveckling i polycentriska urbana regioner, vilket är en samling teorier om hur flera närliggande städer med ett starkt funktionellt utbyte påverkar varandra. Vidare framförs teorier kring platsidentitet och platsmarknadsföring, samt teorier kring hantering av risk och osäkerhet i planering.  De kommunala planhandlingarna som valts ut, undersöks genom en kvalitativ textanalys baserad på ett antal konkreta frågeställningar. Planhandlingarna analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna och sammanställs i tabeller. Undersökningen visar att Ostlänken har haft stor påverkan på de planer som undersökts, samtidigt som det även antas påverka användandet av platsidentiteten fjärde storstadsregionen. Att platsmarknadsföringen för regionen påverkats av osäkerheterna kring Ostlänken baseras på den analys som genomförts, där fjärde storstadsregionen framställs som en symbolisk platsidentitet. Baserat på detta framförs slutsatsen att Ostlänken är den faktor som hade kunnat bidra med en legitimitet till fjärde storstadsregionen, och därmed även stärka regionens position och konkurrenskraft. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion där en del av den problematik som uppdagats under undersökningens genomförande, samt undersökningens generaliserbarhet, framförs.

Följande arbete utgör en fallstudie där en hybridanalys bestående av de två analysverktygen SWOT och AHP tillämpats. Syftet med arbetet har varit att identifiera vad den studerade verksamheten bör prioritera för att bli mer effektiv. Med hjälp av SWOT-modellen har styrkor, svagheter, möjligheter och hot kunnat identifieras. SWOT visar dock inte relevansen av de olika faktorerna och därför har modellen kompletterats med hjälp av AHP. Vid tillämpningen av AHP har en numerisk metod införts, vilket gör det möjligt att kvantifiera faktorerna inom SWOT och således kan de relativa viktfaktorerna härledas. Detta skapar ett tillförlitligare underlag för de strategiska beslut som verksamheten bör vidta, jämfört med om SWOT-analysen utförs självständigt. Studien har med signifikans identifierat att byråkratin ligger bakom en del av ineffektiviteten, vilket medför utdragna inköpsprocesser och planeringsprocesser. Studien utvärderar två olika skalor som en del av den numeriska metoden, en linjär och en kvadratisk. Den kvadratiska kräver normalt mer tid, men medför också högre tillförlitlighet. Däremot kan den medföra nackdelar om man inkluderar allokerandet av resurser, såsom tid, pengar eller personal som en tredje dimension inom AHP. Slutligen föreslår denna studie ett upplägg av hybridmodellen där man utnyttjar signifikansmåttet för att undersöka samstämigheten mellan exempelvis två individer kring vad som bör prioriteras. / This thesis presents a case study where a hybrid analysis containing the two frameworks SWOT and AHP has been made. The purpose has been to identify what the studied support business should prioritize in order to be more efficient. Using SWOT, one has been able to identify strengths, weaknesses, opportunities and threats for the function. However, SWOT fails to show their relevance and therefor it has been supplemented with an AHP analysis. When applying AHP, a numerical method has been introduced that makes it possible to quantify the factors. Thus, the relative weight of the factors can be derived. This will create a more reliable basis for the strategic decisions that the support business should implement. The study shows, with significance that the biggest issue of the support function lies in bureaucracy, causing the purchase and planning processes to be inefficient. The study also evaluates two different scales as a part of the numerical method, one linear and one quadratic. The quadratic usually requires more time but provides a more reliable result. However, it can bring some disadvantages if one includes allocations of resources, such as time, money or labor as a third dimension within AHP. Finally, the thesis proposes a way of using the hybrid model and the significance measurement to find out how two people agrees regarding what should be prioritized.

Inom forskningen har social hållbarhet blivit allt mer uppmärksammat som en allt viktigare del för att skapa framtidens hållbara samhälle. Det finns en viss samsyn kring vad som behövs prioriteras för att främja social hållbarhet. Utan konkreta verktyg för att gå från ord till handling blir det dock svårt att nå en långsiktig omställning till en hållbar stadsutveckling. Denna studie syftar till att undersöka vilka verktyg som används för att integrera social hållbarhet i kommunal planering, samt att undersöka vilka hinder de tjänstepersoner som intervjuas i studien upplever vara kopplade till arbetet med social hållbar stadsutveckling. Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av en jämförande fallstudie i fyra svenska kommuner. De kommuner som är undersökta är Upplands Väsby kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Göteborgs Stad. Fallstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering på dessa kommuner. De teoretiska utgångspunkterna behandlar social hållbarhet som begrepp, vad det sociala hållbarhetskonceptet innehåller, social hållbarhet i planeringen samt vilken roll hållbarhetsverktyg har i planeringen. Resultatet visar att arbetet med social hållbarhet till viss del skiljer sig åt mellan kommunerna. De mest frekvent använda verktygen utgörs av olika typer av verktyg för medborgardialog, hållbarhetsbedömning för översiktsplanen (där social hållbarhet är inkluderat) och space syntax-analyser för att undersöka tillgänglighet. Resultatet från fallstudierna tyder på att verktygen främst används för att de passar den lokala kontexten och kommunernas sätt att arbeta. Verktygen används också för att de skapa en diskussion och en helhetssyn kring de sociala aspekterna. En del av verktygen var inte tillgängliga i den egna kommunen men kunde vid behov tillgängliggöras via privata aktörer. De olika intervjupersonerna hade olika uppfattning om användbarheten av verktyg för att integrera social hållbarhet. Resultatet från studien tyder även på att tjänstepersonerna upplever olika utmaningar relaterade till arbetet med social hållbarhet. Skillnader kan identifieras både mellan olika yrkesroller och kommuner. De mest betydande hinder som visat sig försvåra arbetet är bristande prioritering då andra frågor väger tyngre, otillräcklig samordning, bristande kunskap i kommunerna, avsaknad av riktlinjer på en högre strategisk nivå än den kommunala samt bristande uppföljning av åtgärder kopplade till sociala aspekter.

Sammanfattning Titel:                                   Swot-modellen – Modellen, dess användning och användbarhet för framgångsrika företag i regionen   Nivå:                                  C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare:                         Joachim Saillard   Handledare:                       Lars Torsten Eriksson   Datum:                               2012-07-16   Bakgrund:                          Swot-modellen ger en struktur för beskrivning och analys av en organisations starka samt svaga sidor, dess externa hot och möjligheter. Modellen har funnits i cirka 50 år och nått stor spridning. Vad har forskningen om swot-modellen hittills kommit fram till? Hur ser små- och medelstora företag i Gävleregionen på modellen i sina praktiker?   Syfte:                                  Syftet med uppsatsen är att göra en state-of-the-art genomgång av forskningen om swot-modellen samt visa hur en grupp regionala små- och medelstora företag använder modellen samt kritiskt testa Framför-databasens potential som empiriskt material. Avsikten är att lägga en grund samt skapa en utgångspunkt för fortsatt forskning om modellen som verktyg för företagsutveckling i den regionala miljön.                                             Metod:                                Studien bygger på en genomgång av ett stort antal forskningsartiklar om swot-modellen. De flesta artiklar analyserar enskilda aspekter av modellen, medan några visar sig ge en översikt över olika modellstudier. Eftersom det visar sig att ytterst få studier redovisar empiriska data om modellens användning och fortsatta empiriska studier behövs, har en genomgång också gjorts av swot-kommentarer i en databas för regionala företag – det så kallade Framför-projektet som drivs av bland annat Svenskt Näringsliv, Aktiv Revision och kommunerna i Gästrikland. I databasen finns registrerade data för små- och medelstora företag, åren 2002-2012. Databasen bygger på standardiserade intervjuer där svar registrerats om swot-data. Baserade på dessa har en sekundäranalys gjorts och den empiriska genomgången har behandlats som en pilotstudie om företags beskrivning av interna faktorer.   Resultat & slutsatser:       Studien ger en analys av forskningen om swot-modellen. Den visar att antalet teoretiska studier om swot-modellen ökat, medan få empiriska studier gjorts. Den empiriska delen visar att företagen i regel är väl förtrogna med modellen, men inte alltid har aktuella värden för dess huvudkategorier. Den aktuella databasen behöver förstärkas och modellen ges en bättre koppling till aktiv implementering.    Förslag till fortsatt forskning:                           Fortsatta studier behövs om företagens strategiska beslutssituationer utifrån swot-modellen som utvärderingsverktyg, och möjligen andra kompletterande teorier/modeller.   Uppsatsens bidrag:            Studien ger en överblick över den hittillsvarande forskningen om swot-modellen, dess användning och användbarhet för olika organisationer. Eftersom förvånansvärt få empiriska studier hittills gjorts kan uppsatsens empiriska studie ses som ett särskilt forskningsbidrag.   Nyckelord:                         Swot, företag, interna faktorer det vill säga starka och svaga sidor, strategisk planering, Framför-databasen, swot-modellens dualperspektiv. / Abstract Title:                                   The swot model – the model, its usage and usefulness for successful firms in the region   Level:                                 Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author:                               Joachim Saillard   Supervisor:                        Lars Torsten Eriksson   Date:                                  2012-07-16   Background:                      The swot-model provides a structure for description and analysis of an organizations strong and weak sides, its opportunities and threats. The model has existed approximately 50 years and has attained a big spread. What has the present research on swot concluded? How do small- and medium sized firms in the region of Gävle treat the model in their practices?   Aim:                                    The aim of the thesis is to do a state-of-the-art review on the research concerning the swot-model, and to show how a group of regional small- and medium sized firms use the model as well as to conduct a critical examination of the Framför-databases potential as empirical substance. The intention is to form a basis and starting point for future research, regarding to the model as a tool for business development in the regional environment.   Method:                             The study is founded on a review of a big number of research papers about the swot-model. Most of them analyze certain aspects of the model, while others seem to give a summary over different model studies. Since there has been shown to be exceedingly few studies who account for empirical data about the models use and further empirical studies is needed, a review of a database containing swot-comments – the so called Framför-project which is run by the Federation of Swedish Enterprise, Aktiv Revision and the municipalities in Gästrikland, has also been carried out. In the database there are registered data for small- and medium sized firms between the years 2002-2012. The database builds on standardized interviews of which swot-data have been registered. Based on this, secondary analysis has been carried out and the empirical review has been attended as a pilot study about firms’ descriptions of their internal factors.   Result & Conclusions:      The study provides an analyze on research concering the swot-model. It shows that the number of theoretical studies about the swot-model has increased, while few empirical studies have been carried out. The empirical part of the study shows that the firms generally are well familiar with the model, but that they don’t always have current values for its main categories. The current database needs to be strengthened and the model given a better connection to active realization.   Suggestions for future research:                 Future research is needed about the firms strategic decision situations with the swot-model as an evaluation tool as starting point, and possibly other complementing theories/models.   Contribution of the thesis:                          The thesis provides an overview over the research up until now concerning the swot-model, its use and usefulness for different organizations. Since surprisingly few present empirical studies have been carried out, the empirical study that the thesis provides can be seen as a particular research contribution.    Key words:                         Swot, firms, internal factors i.e. strong and weak sides, strategic planning, the Framför-database, swot-model dual perspective.

People use a variety of means to orient themselves towards the future. A more organised approach to handling the future known as "futures studies" is often used in a variety of contexts including long-term planning within large organisations. In the effort to enhance the quality of such studies, there have been arguments for better methods (which makes sense), but methods may not be the most important aspect in the production of futures studies. Greater theoretical awareness in the substantive questions upon which the study is based is more important. To that end, the intent of this dissertation is to infuse a keener awareness of fundamental assumptions in futures studies and contribute to increasing their quality. One objective of the dissertation is to formulate a method or procedure to analyse the futures studies of large organisations, apply it to two empirical cases and thereafter analyse its strengths and weaknesses. The method I discuss and develop extensively in this work consists of an analytical framework that focuses on three aspects of each future study: its architecture, its relationship to a few of the key future issues of our time and its assumptions regarding our views on society, humanity and technology. A second objective is to systematically study future documents from two large organisations and attempt to clarify motives, orientation, methodology and distinguishing characteristics in their future processes. The cases I have chosen are the Swedish Armed Forces and the telecommunications company Ericsson, which were both in a period of transition around the mid 1990s. The dissertation shows how the method has been used to bring to the fore and clarify central ideas in futures studies, identify ambiguities and fuzzy thinking and to show and expose more covert assumptions. The analysis also illustrates that certain aspects of the model have been observed in the empirical material, other ideas are found to a lesser extent and certain perspectives are entirely absent. The paper stresses that the model developed has both strengths and weaknesses, but the overall assessment is that it was well-balanced and maintains appropriate depth in relation to desired efficiency. The study shows that the analytical method is relevant and adequate to understand and describe the direction and content of futures studies and in so doing enhance their quality.

Att skapa en budget handlar om att ta fram en prognos för framtida ekonomiska resultat både vad det gäller likviditet, resultat- och balansräkningen. Den kan ha olika syften inom ett företag och kan användas för att motivera de underordnade cheferna genom att låta dem vara delaktiga i processen då det skapas mål som leder till en belöning. Deltagande i budgetprocessen definieras som en process där de underordnade cheferna är involverade och har befogenhet att påverka budgeteringen. Tidigare forskning visar både fördelar och nackdelar med att låta de underordnade cheferna delta. Positiva effekter är att de underordnade chefer får en motivation genom att delta i processen och de negativa effekterna är att de underordnade cheferna har möjlighet att förhandla in slack i budgeten för att lättare nå de uppsatta målen. Den tidigare forskningen beskriver också olika faktorer som kan påverka att de underordnade cheferna blir motiverade eller får en benägenhet att skapa och förhindra att slack uppkommer. Syftet med denna undersökning var att studera på vilket sätt deltagande i budgetprocessen påverkar de underordnade chefernas motivation och benägenhet till budgetslack. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som kan påverka att de underordnade cheferna blir motiverade i sitt arbete samt risken för att de förhandlar in slack. För att besvara forskningsfrågan användes en kvalitativ forskningsmetod där tolv intervjuer genomfördes på det specifika företaget. Det fallföretaget som studien är genomförd på arbetar aktivt med att låta de underordnade cheferna delta i budgetprocessen och ses där som en viktig faktor för att processen blir framgångsrik. Resultatet av studien visar att det är av vikt för företag att låta de underordnade cheferna delta i budgetprocessen då det är en av de största orsakerna som leder till motivation för dem. Det visar också att deltagandet leder till att företagsledningen får relevant information till budgeten då det är de underordnade cheferna som har den största kunskapen om sin avdelning. Genom studien går det att utläsa fyra faktorer som leder till att de underordnade cheferna får motivation och dessa är kommunikation, strategisk planering, gemenskap och samarbete samt personligheter. Där är kommunikation den viktigaste faktorn som både indirekt och direkt påverkar de andra faktorerna. Slack anses inte förekomma på detta företag och det går inte genom studien se att deltagande skulle leda till att det skapas slack. Studien visar två faktorer som leder till att slack inte uppkommer i detta företaget och det är informationsasymmetri samt gemenskap och samarbete. / Budget is about producing a forecast for future financial performance, both in terms of earnings, liquidity and balance sheet. It can have different purposes within a company and can be used to motivate the subordinate managers by allowing them to participate in the process when creating goals that lead to a reward. Participation in the budget process is defined as a process in which the subordinate managers are involved and have the authority to influence the budget. Previous research shows both the pros and cons of allowing the subordinate managers to attend. Positive effects are that subordinate managers get motivated by participating in the process and the negative effects are that the subordinate managers can negotiate slack in the budget to more easily reach the goals. The previous research also describes various factors that can influence the subordinate managers to be motivated or tend to create and prevent slack from occurring. The purpose of this survey was to study how participation in the budget process affects the subordinate managers' motivation and likelihood of budget slack. Furthermore, the purpose is to investigate which factors may affect the subordinate managers being motivated in their work and the risk of negotiating slack. To answer the research question, a qualitative research method was used by doing twelve interviews at the specific company. The case company in which the study is conducted works actively to allow the subordinate managers to participate in the budget process which is an important factor in the success of the process. The result of the study shows that it is important for companies to let the subordinate managers participate in the budget process as it is one of the biggest reasons that motivates them. It also shows that the participation leads to the highest management getting relevant information to the budget as it is the subordinate managers who have the greatest knowledge of their department. Through the study, four factors can be identified that lead to the motivation of the subordinate managers, such as communication, strategic planning, community and cooperation, as well as personalities. The communication is the most important factor that both indirectly and directly affects the other factors. Slack is not considered to exist in this company and through the study it is not possible to see that participation would lead to the creation of slack. The study shows that it is possible to read two factors that prevent slack not to occur in this company, and it is information asymmetries as well as community and cooperation.

Bakgrund och problem: Vikten av de snabbväxande företagens påverkan på marknaden är något som på senare tid fått extra uppmärksamhet. Andelen snabbväxande företag i Sverige är hög jämfört med andra länder, men bara en liten del lyckas fortsätta överleva på lång sikt. Detta sker på grund av att företagen befinner sig i föränderliga miljöer som många av dessa snabbväxande företagen inte lyckas anpassa sig till samt klara av utmaningarna som uppstår vid tillväxt.   Syfte: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur omgivningen påverkar styrningen i snabbväxande företag som befinner sig i föränderliga miljöer. Vidare sökes en förståelse kring hur företagen agerar för att växa och hur tillväxten påverkar utvecklingen av styrningen i företagen.   Metod: Baserat på syftet och de valda forskningsfrågorna valdes en flerfallstudie som forskningsdesign. De tre fallen som valdes består av svenska företag som under en kort period upplevt en mycket hög tillväxt. Semistrukturerade intervjuer valdes för insamling av empirin.   Slutsats: Studiens resultat tyder på att externa faktorer såsom digitalisering, konjunkturförändringar, politik och media har tvingat företagen att utvecklas från tidigare arbetssätt till en tydligare planering av verksamheten. De valda strategierna för snabb tillväxt är att antingen öka försäljningen eller expandera geografiskt. Det konstaterades att externa faktorer som politiska beslut kan möjliggöra tillväxten samt interna faktorer som viljan för tillväxt och kompetens driver tillväxten framåt. Dessutom konstaterades legitimitet vara en intern faktor som möjliggör tillväxt. / Background and problem: The importance of the influence of fast-growing companies in the market is something that has recently received extra attention. The proportion of fast-growing companies in Sweden is high compared to other countries, but only a small number manage to survive in the long term. This is due to the fact that companies are in turbulent environments that many of these fast-growing companies are unable to adapt to and meet the challenges posed by growth.   Purpose: The aim of this study is to gain a deeper understanding of how the environment affects the governance of fast-growing companies that are in changing environments. Furthermore, an understanding is sought of how companies act to grow and how growth affects the development of corporate governance.   Method: A multiple case study was selected as a research design based on the purpose and the selected research questions. The three cases selected consist of Swedish companies that experienced very high growth in a short period. Semi-structured interviews were selected for the collection of the empirical data.   Conclusion: The study's findings indicate that external factors such as digitalization, business cycles, politics and the media have forced companies to evolve from previous work methods to a formal planning of the business. The chosen strategies for rapid growth are to either increase sales or expand geographically. It was found that external factors such as political decisions may enable growth as well as internal factors such as the will for growth and competence to drive growth. In addition, legitimacy was found to be an internal factor enabling growth.

The 15-minute city is an ideal that has taken hold in many places around the world. The new urban planning concept is increasingly being discussed and implemented. Rome is one of the cities where the concept has gained a strong foothold. In spring 2023, an urban development project called 15 municipalities, 15 projects for the city in 15 minutes was launched in Rome. The project aims to decentralize the city centre to even out the unevenly distributed resources in the city to reduce car use. The concept aims to create self-sufficient neighborhoods where residents' destinations can be reached within short walking and cycling distances. Our bachelor thesis examines the implementation of the 15-minute city in the Villaggio Olimpico district of Rome. The aim of the work is to examine the strategies used by officials to promote the values referred to in the concept and the challenges faced by the Villaggio Olimpico urban development project. The area's modernist and dysfunctional built environment will be transformed in order to enhance and ensure the quality of life of its citizens. The project includes measures to promote transport efficiency and the activation of dilapidated public activity spaces to bring more life and activity to the area. For the implementation of the study, empirical data has been collected through document, interview and field studies. The theoretical framework consists of urban critic Jane Jacobs, urban planning icon Jan Gehl, architect Robert Lavelid and urban planning researcher Moa Tunström and their theories on what is required for successful planning for sustainable cities. The results of the study show that the concept is used as a strategic tool to counteract the car and the transport habits of the population to promote walking, cycling and public transport. Villaggio Olimpico plans to apply the values of the 15-minute city by activating and restoring degraded green and public spaces to create an attractive urban environment, as well as infrastructure investments that promote green transport choices.