Hårdare kundkrav, utveckling av informations- och kommunikationsteknologi, samt ökad miljömedvetenhet driver tillverkande företag att tjänsteorientera verksamheten och strategier. Istället för att enbart leverera fysiska produkter strävar företag att utveckla bredare och konkurrenskraftiga erbjudanden. En strategi för att hantera hårdare omvärldskrav är utveckling av funktionsförsäljning som också är förknippat med begrepp som dematerialisering och service innovation.Funktionsförsäljning bygger på idén att företaget, genom att sälja funktioner, bestående av produkter, tjänster, information och kompetens, kanöka kundvärdet, öka företagets konkurrenskraft och skapa förutsättningar för miljöanpassade cirkulära produktionssystem. Det är en strategi som syftar till att förbättra såväl företagets externa som interna effektivitet. Forskare och praktiker har uppmärksammat den logiska grunden för funktionsförsäljning som affärs- och miljöstrategi. Få har emellertidstuderat vilka hinder som är förknippade med utveckling av denna strategi i produktorienterade företag i praktiken. Denna avhandling behandlar både logiken och de strukturella hinder som är förknippade med utveckling och implementering av funktionsförsäljning i produktorienterade företag.Dessutom uppmärksammas vilka stödjande strukturer som är nödvändiga för att strategin skall kunna realiseras. Avhandlingen vänder sig såväl tillakademiker som praktiker intresserade av affärsutveckling och affärs- och miljöstrategisk förändring och syftar i grunden till att skapa ökadförståelse för förnyelse och utveckling i företag och organisationer. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004</p>

Uppsatsens titel: Stockholm – the fashion capital of Scandinavia? En studie i strategiskplanering utifrån detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn. Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp, StockholmsUniversitet Författare: Linda Holdo, Hanna Jäderholm och Mariah Lindborg Handledare: Doktorand Andrea Lucarelli Nyckelord: Detaljhandeln, turismsektorn, strategisk planering, varumärkesbyggande,destination, detaljhandelsmarknadsföring, Stockholms stad Problemformulering: Handeln vill nyttja den växande turismsektorn för att vinnamarknadsandelar. Problematiken för detaljhandeln är avsaknad av strategisk planering, isamverkan med turismsektorn, som bottnar i bristande kunskap och erfarenhet. Syfte: Syftet är att skapa ett förslag på strategisk planering som detaljhandelsföretagen, i samverkan med turismsektorn, kan använda för att fylla det praktiska gap som i dagsläget existerar. Metod: Studien har genomförts med 12 stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med relevanta personer inom respektive bransch. Deltagande i två seminarier samt granskning av fyra rapporter utgör primärdata. Sekundärdata är baserad på vetenskapliga artiklar samt litteratur. Tolkning av insamlad data har gjorts utefter en hermeneutisk ansats. Teori: Teoridelen utgörs av litteraturgenomgång följt av teoretisk referensram. Litteraturgenomgången presenterar citymarknadsföring utifrån ett destinationsperspektiv. Teoretiska referensramen behandlar huvudämnet strategisk planering med anledning att skapa en tillförlitlig strategisk modell ur ett företagsperspektiv. Därefter redogörs faktorer som ligger till grund för strategisk planering. Därefter redovisas varumärkesbyggande med fokus på image och- identitetsskapande samt skapande av kundvärde ur ett företagsperspektiv. Ämnet fördjupas sedan i detaljhandelns värdekedja, kunddrivet värdesystem, kundlojalitet ochrelationsmarknadsföring samt upplevelser som en betydande faktor för detaljhandeln. Slutsats: Slutsatsen består av en modell för detaljhandelns strategiska planering. Modellen inleds med definiering av målgruppen. Därefter kartläggs turistgruppens behov samt lösning inom respektive kärnaktivitet i företaget. Nyttjande av strategin resulterar i en tillfredsställd kund, vilket kan generera ekonomiska fördelar, public relations samt marknadsandelar. Det krävs att en aktör tar övergripande ansvar för att verkställa den strategiska planeringen och skapa tydlig kommunikation mellan detaljhandelsbranschen och turismsektorn. / Thesis titled: Stockholm – the fashion capital of Scandinavia? A study in strategic planningbased on retail company perspective, in collaboration with the tourism sector. Course: Bachelor thesis in Business Administration, focus on marketing, 15 credits, Stockholm University School of Business Author: Linda Holdo, Hanna Jäderholm and Mariah Lindborg Supervisor: PhD Andrea Lucarelli Keywords: Retail, tourism sector, strategic planning, brand building, destination, retail marketing, Stockholm city. Problem: The trade want to utilize the growing tourism sector in order to gain market share. The problem for retailers is the lack of strategic planning. Purpose: The aim is to create a proposal on strategic planning that retail companies, in collaboration with the tourism sector, can use to fill a practical gap that currently exists. Method: The study was conducted with 12 pieces of qualitative semi-structured interviews. Participation in two seminars and examining four reports provides the primary data. Secondary data are based on scientific papers and literature. Interpretation of the collected data has been made along a hermeneutical approach. Theory: The theory part consists of a literature review followed by a theoretical framework.The literature review presents city marketing from a destination perspective. Theoretical framework addresses head of strategic planning with the need to create a reliable strategic model from a business perspective. Then outlines factors that form the basis for strategic planning. Brand building is recognized as a factor with focus on image and identity. It then looks at the creation of customer value from a business perspective. The subject deepened with the retail value chain, customer grated value systems, customer loyalty and relationship marketing and experiences as a significant factor for retailers. Conclusion: The conclusion consists of a formed strategic model containing factors that are considered important for retailers future strategic planning. The model starts by mapping the definition of the target audience. Then the tourist group demand is mapped in a needs assessment in each core activity of the company. Along the client's needs a solution. Use of the strategy result in customer satisfaction, which can generate economic benefits, public relations and market share. It requires that an operator takes an overall responsibility for the execution of the strategic planning and creating clear communication between the retail and tourism sectors.

Central to this dissertation is a discourse in contemporary Swedish planning practice referred to as the ‘new reality’. The name of this discourse reflects the notion that planning practice interprets the conditions of today as differing from those which occurred previously. The urban landscape is perceived as increasingly complex, dynamic, and competitive, where strategic alliances must be built between municipalities and private and public actors at different levels. Both the influence of private actors and such factors as climate effects contribute to that much of what may happen in the future being experienced as uncertain and unpredictable. In this context of complexity, uncertainty, and governance, municipalities must find a way to manage planning tasks connected to the social, environmental, and economic dimensions of sustainability, tasks that may be at the same time interdependent and contradictory. The social and environmental dimensions of sustainability provide the municipality with a spectrum of tasks that range from local welfare tasks to national and global environmental and climate concerns, the time span ranges between short-term and long-term, and the degree of concreteness ranges from the specific to the vague. Furthermore, tasks connected to the wellbeing and safety concern not only the own citizens but also humankind in general, and both today and in the future. Tasks of economic sustainability are, in the ‘new reality’ discourse, closely connected to growth. As growth is regarded as desirable, the assumed situation of competition between cities, municipalities, regions and nations means that it is considered important to find ways to be attractive to both the market and to new potential citizens. That notwithstanding, municipalities must also handle the effects from growth. The starting point of the dissertation is that it is easier to make good decisions (short-term, emergent) based on previous decisions (long-term, structure), in order to make gains in terms of social, environmental and economic sustainability, but also to bring efficiency gains in development decisions. Legislation assumes that the comprehensive plan serves such a function – it should both constitute political decisions for future development, and a planning data that allows holistic assessments. However, today, in many municipalities, it does not function as such. With reference to recently revised planning legislation’s intention to strengthen the strategic role of the comprehensive plan, this dissertation elaborates upon a development of the comprehensive plan based on a strategic perspective. The dissertation contributes to knowledge by outlining a way in which comprehensive planning could be developed based on a strategic perspective, that could provide municipalities with a possibility for an active role in development within the conditions of the ‘new reality’ discourse. It does so by visualising the use of strategic elements and approaches in Swedish municipalities’ work with planning and development; the application of elements such as strategic contextual awareness, strategic selectiveness, strategic responsiveness, and strategic governance. Furthermore, as the design of the comprehensive planning process is discussed from the perspective of forums-arenas-courts (Healey, 1997; Bryson 2004), the view of what in fact is planning is expanded, thereby including formal as well as informal, visible as well as invisible, processes and decisions on different levels and with difference degrees of concreteness, that influence development. Comprehensive planning concerns a variety of processes that take place not in the planning game, but in the development game. / QC 20111020

Bakgrund och problem: Sedan kommersialiseringen och professionaliseringen tog fart har fotbollen i Sverige vuxit från att endast ha varit en idrott till att bli en kommersiell näringsverksamhet med avlönade yrken. Då omsättningarna inom elitidrottsföreningarna ökar, ökar även kraven på och behovet av en avancerad ekonomistyrning. Elitidrottsföreningar har idag även krav på sig från Svenska Fotbollsförbundet att upprätthålla en stabil ekonomi samtidigt som de försöker avancera i den sportsliga verksamheten. Trots det är de sportsliga målen de primära för en sådan verksamhet och ekonomiska mål tenderar att hamna i skymundan. Flera lag i Sverige har haft svårigheter att bibehålla en god ekonomi. Följaktligen, för att klara av de ekonomiska villkoren, behöver en elitidrottsförening planera och följa upp sin verksamhet. Elitidrottsföreningen Östers IF är ett lag som på senare år haft problem med att uppnå både sportsliga och ekonomiska mål. År 2016 upprättade de en verksamhetsplan med mål att nå Allsvenskan och en stabil ekonomi oavsett tabelläge år 2020. Öster använder såväl verksamhetsplanen som budget för att planera verksamhetens kommande år. Forskningsfrågan blir därmed hur de använder sina planerings- och uppföljningsverktyg för att uppnå de uppsatta målen för verksamheten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Östers IF arbetar med planering och uppföljning. Vidare syfte är att undersöka ifall nuvarande planering och uppföljning har några svagheter. Metod: Denna uppsats är till övervägande del en kvalitativ forskningsstrategi. Vidare är forskningsdesignen en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod för empiriskt material. Slutsats: Östers IF arbetar främst med planering inför säsongen, där budgeten är det främsta planeringsverktyget. Uppföljning sker främst månadsvis i Östers IFs månadsrapporter där främst intäkter och kostnader för månaden presenteras. Östers IF följer upp både finansiella mått och icke-finansiella mått. Den främsta mätningen är relaterad till budget och Svensk Elitfotbolls certifiering. De finansiella måtten som är relaterade till budget följs upp månadsvis och redovisas i månadsrapporten. Den främsta svagheten i Östers IFs planering och uppföljning är att verksamhetsplanen, därav målen, inte är kopplade till det dagliga arbetet med planering och uppföljning. / Background and problem: Since commercialization and professionalization started in Sweden, football has become more of a commercial business with paid professions than just a sport. As the revenue in professional football clubs increases, the demand and need for an advanced management control increases. The Swedish Football Association also demands that professional football clubs maintain a healthy economy at the same time as trying to improve accomplishments on the field. Despite that, in football clubs the main goal is the achievements on the field, and the goals to maintain a healthy economy tend to be overshadowed. Several clubs have had problems with maintaining a balanced economy. To be able to do that, it is of great importance for the professional football clubs to plan and to control their operations. The professional football club, Östers IF, is a club that in recent years has had problems with both the accomplishments on the field and to plan and control their operations. To manage their problems they established an operational plan in 2016. This plan contains goals to reach Allsvenskan and to have a balanced economy by year 2020. Öster utilizes the operational plan and budget to plan a few years ahead. Therefore, the question is how they use their planning and control tools to achieve set goals. Purpose: The purpose of this essay is to describe and analyze how Östers IF work with planning and control. Further purpose is to investigate if there are any weaknesses in their current use of planning and control. Method: The method of this essay is predominantly based on a qualitative research strategy. The research design is a case study with semi-structured interviews as a method for collecting empirical material. Conclusion: Östers IF mainly plan their operations before the season starts, where budget is the main tool for planning. The board in Östers IF say that they use their operational plan Plan 2020 when planning. The control of operations is mainly carried out every month which is presented in Östers IFs monthly report. The monthly report primarily features the incomes and costs of the month. Östers IF use both financial and nonfinancial measures. The measures are primarily related to budget and the certification from SEF. The financial measures related to budget is controlled every month in the monthly report. The main weakness associated with planning and control is in conclusion that the operational plan, and therefore also the goals, has a weak connection to the daily operations of planning and control.

Den strategiska planeringen har kommit att få allt större fäste inom den svenska planeringen, och den nya PBL från 2011 betonar att översiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att växa och bli ett allt vanligare element i översiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt. Men i vilken utsträckning påverkar visionerna planeringen? Att en vision existerar betyder inte per se att den skapar en mer strategisk planering. Som forskare lyfter fram finns det ingen gemensam definition av begreppet. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur visioner förstås och hur de utformas inom den strategiska planeringen så som den utförs i svensk översiktsplanering. Vidare är förhoppningen att detta skall bidra till en kritisk reflexion kring visionens betydelse inom den kommunala översiktliga planeringen. Undersökningen har baserats på en forskningsöversikt som lyfter fram och redogör för centrala dimensioner i hur forskningen men även branschen ser på begreppet vision och visionsskapande. Detta har presenterats i samband med forskningens normativa bild av den strategiska planeringen. Forskningsöversikten har inletts med att ge en överblick för den kontext som visioner och visionsarbete framträder i planeringssystemet, samt hur kommunens styrning och planerarens roll har kommit att förändras och utvecklats. Den empiri som använts har samlats in genom kvalitativa intervjuer med planarkitekter samt dokumentstudier över visioner i översiktsplaner. Empirin har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet och analysen styrker det faktum att begreppet kan ses som ett ”fuzzy concept”, dvs. ett luddigt begrepp med olika innebörder. Det som planerarna gemensamt uttrycker är att visionen ska fungera som ett styrverktyg för planerarna och politikerna att använda. Samtidigt så tyder resultaten att de studerade visionerna tycks sakna det fokus som forskningen lyfter fram som en viktig komponent för visioner och för strategisk planering. Detta, i kombination med att de olika visionerna lyfter fram i princip samma generella önskemål om framtiden, leder fram till en diskussion om visionens egentliga funktion som ett styrverktyg. Om visionen uttrycker det planerare och övriga inom kommunen redan tänker om framtiden, dvs. om den uttrycker det uppenbara, hur kan den då göra skillnad och fungera styrande?

Vid stora infrastrukturprojekt påverkas den kommunala fysiska planeringen, men frågan är hur? Denna kandidatuppsats ämnar undersöka detta genom en fallstudie av hur det nationella infrastrukturprojektet Ostlänken har påverkat den kommunala och mellankommunala planeringen som genomförts i den fjärde storstadsregionen, en funktionell region bestående av Norrköping och Linköping. Platsidentiteten fjärde storstadsregionen uppkom för att uppmärksamma regionens nationella och internationella position som en av Sveriges främsta storstadsregioner tillsammans med Stockholm, Göteborg och Malmö. Ostlänken är en del av den tänkta Götalandsbanan som ämnar binda samman dessa storstadsregioner med en ny stambana för höghastighetståg. I och med detta stärks den fjärde storstadsregionens nationella och internationella samband men även det regionala sambandet inom den funktionella region som platsidentiteten baseras på.  Kandidatuppsatsens syfte är därför att undersöka hur Ostlänken har påverkat kommunernas handlingskraft samt hur den kommunala översiktsplaneringen har hanterat de osäkerheter som Ostlänken medfört. Syftet är även att undersöka hur detta har påverkat kommunernas regionala samarbete och därmed undersöka hur platsidentiteten fjärde storstadsregionen framställs.  För att besvara undersökningens syfte har tre teoretiska utgångspunkter framförts för att ge en vidare förståelse. Den första handlar om polycentrisk utveckling i polycentriska urbana regioner, vilket är en samling teorier om hur flera närliggande städer med ett starkt funktionellt utbyte påverkar varandra. Vidare framförs teorier kring platsidentitet och platsmarknadsföring, samt teorier kring hantering av risk och osäkerhet i planering.  De kommunala planhandlingarna som valts ut, undersöks genom en kvalitativ textanalys baserad på ett antal konkreta frågeställningar. Planhandlingarna analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna och sammanställs i tabeller. Undersökningen visar att Ostlänken har haft stor påverkan på de planer som undersökts, samtidigt som det även antas påverka användandet av platsidentiteten fjärde storstadsregionen. Att platsmarknadsföringen för regionen påverkats av osäkerheterna kring Ostlänken baseras på den analys som genomförts, där fjärde storstadsregionen framställs som en symbolisk platsidentitet. Baserat på detta framförs slutsatsen att Ostlänken är den faktor som hade kunnat bidra med en legitimitet till fjärde storstadsregionen, och därmed även stärka regionens position och konkurrenskraft. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion där en del av den problematik som uppdagats under undersökningens genomförande, samt undersökningens generaliserbarhet, framförs.

Följande arbete utgör en fallstudie där en hybridanalys bestående av de två analysverktygen SWOT och AHP tillämpats. Syftet med arbetet har varit att identifiera vad den studerade verksamheten bör prioritera för att bli mer effektiv. Med hjälp av SWOT-modellen har styrkor, svagheter, möjligheter och hot kunnat identifieras. SWOT visar dock inte relevansen av de olika faktorerna och därför har modellen kompletterats med hjälp av AHP. Vid tillämpningen av AHP har en numerisk metod införts, vilket gör det möjligt att kvantifiera faktorerna inom SWOT och således kan de relativa viktfaktorerna härledas. Detta skapar ett tillförlitligare underlag för de strategiska beslut som verksamheten bör vidta, jämfört med om SWOT-analysen utförs självständigt. Studien har med signifikans identifierat att byråkratin ligger bakom en del av ineffektiviteten, vilket medför utdragna inköpsprocesser och planeringsprocesser. Studien utvärderar två olika skalor som en del av den numeriska metoden, en linjär och en kvadratisk. Den kvadratiska kräver normalt mer tid, men medför också högre tillförlitlighet. Däremot kan den medföra nackdelar om man inkluderar allokerandet av resurser, såsom tid, pengar eller personal som en tredje dimension inom AHP. Slutligen föreslår denna studie ett upplägg av hybridmodellen där man utnyttjar signifikansmåttet för att undersöka samstämigheten mellan exempelvis två individer kring vad som bör prioriteras. / This thesis presents a case study where a hybrid analysis containing the two frameworks SWOT and AHP has been made. The purpose has been to identify what the studied support business should prioritize in order to be more efficient. Using SWOT, one has been able to identify strengths, weaknesses, opportunities and threats for the function. However, SWOT fails to show their relevance and therefor it has been supplemented with an AHP analysis. When applying AHP, a numerical method has been introduced that makes it possible to quantify the factors. Thus, the relative weight of the factors can be derived. This will create a more reliable basis for the strategic decisions that the support business should implement. The study shows, with significance that the biggest issue of the support function lies in bureaucracy, causing the purchase and planning processes to be inefficient. The study also evaluates two different scales as a part of the numerical method, one linear and one quadratic. The quadratic usually requires more time but provides a more reliable result. However, it can bring some disadvantages if one includes allocations of resources, such as time, money or labor as a third dimension within AHP. Finally, the thesis proposes a way of using the hybrid model and the significance measurement to find out how two people agrees regarding what should be prioritized.

Inom forskningen har social hållbarhet blivit allt mer uppmärksammat som en allt viktigare del för att skapa framtidens hållbara samhälle. Det finns en viss samsyn kring vad som behövs prioriteras för att främja social hållbarhet. Utan konkreta verktyg för att gå från ord till handling blir det dock svårt att nå en långsiktig omställning till en hållbar stadsutveckling. Denna studie syftar till att undersöka vilka verktyg som används för att integrera social hållbarhet i kommunal planering, samt att undersöka vilka hinder de tjänstepersoner som intervjuas i studien upplever vara kopplade till arbetet med social hållbar stadsutveckling. Undersökningen grundar sig i en kvalitativ metod i form av en jämförande fallstudie i fyra svenska kommuner. De kommuner som är undersökta är Upplands Väsby kommun, Haninge kommun, Huddinge kommun och Göteborgs Stad. Fallstudien bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med detaljplanering och strategisk planering på dessa kommuner. De teoretiska utgångspunkterna behandlar social hållbarhet som begrepp, vad det sociala hållbarhetskonceptet innehåller, social hållbarhet i planeringen samt vilken roll hållbarhetsverktyg har i planeringen. Resultatet visar att arbetet med social hållbarhet till viss del skiljer sig åt mellan kommunerna. De mest frekvent använda verktygen utgörs av olika typer av verktyg för medborgardialog, hållbarhetsbedömning för översiktsplanen (där social hållbarhet är inkluderat) och space syntax-analyser för att undersöka tillgänglighet. Resultatet från fallstudierna tyder på att verktygen främst används för att de passar den lokala kontexten och kommunernas sätt att arbeta. Verktygen används också för att de skapa en diskussion och en helhetssyn kring de sociala aspekterna. En del av verktygen var inte tillgängliga i den egna kommunen men kunde vid behov tillgängliggöras via privata aktörer. De olika intervjupersonerna hade olika uppfattning om användbarheten av verktyg för att integrera social hållbarhet. Resultatet från studien tyder även på att tjänstepersonerna upplever olika utmaningar relaterade till arbetet med social hållbarhet. Skillnader kan identifieras både mellan olika yrkesroller och kommuner. De mest betydande hinder som visat sig försvåra arbetet är bristande prioritering då andra frågor väger tyngre, otillräcklig samordning, bristande kunskap i kommunerna, avsaknad av riktlinjer på en högre strategisk nivå än den kommunala samt bristande uppföljning av åtgärder kopplade till sociala aspekter.

Our planet is facing a socio-ecological crisis in which we are failing to meet the basic needs of the people in our society whilst living within the planetary boundaries. This has brought about the need to reassess the general approach to economic policy and thus the emergence of an alternative perspective, namely Doughnut economics. The Doughnut provides a framework consisting of a social foundation of well-being and an ecological ceiling of planetary boundaries, between which is a safe and just space for all. This framework has been applied in urban planning worldwide since its emergence in 2017 but still lacks practical implementation. This thesis sheds light on an urban development project in the municipality of Tomelilla in Sweden with the intention of implementing the Doughnut.   Through a case study, the first phase of the project which constitutes a Masterplan is reviewed. This study consists of a document analysis as well as several interviews. The thesis shows that the application of the Doughnut in the Masterplan encounters several difficulties. The encounter between the Doughnut and practical reality has been identified as one of the fundamental challenges. This challenge is rooted in a more radical move into the Doughnut which faces constraints in regulations and laws as well as the receptivity of society and the construction industry. In addition, the model lacks guidelines to guide trade-offs between social and ecological aspects. As a result of these challenges, it is concluded that the masterplan cannot be implemented within the framework of the Doughnut model. It is however observed that the model should be seen as a tool for approaching the Doughnut as well as for promoting sustainability, rather than seeing the Doughnut as an end state. The visual strength and apparent simplicity of the model has been highlighted as a contributing factor to the model's ability to constitute a tool for communication with the capacity to promote discussion, dialog and new ways of thinking about complex issues. Finally, due to the model's ability to visually communicate 21 different social and ecological aspects in a simple and clear way, our thesis argues that the Doughnut encourages a holistic and sustainable way of thinking. Thus, the application of the Doughnut in urban planning can promote the development of sustainable cities. / Vår planet står inför en socioekologisk kris inom vilken vi misslyckas med att tillgodose människors basala rättigheter och behov. Detta samtidigt som vi tär på planetens resurser och överskrider de planetära gränserna.  Detta har lett till ett behov av att omvärdera det allmänna synsättet på ekonomisk politik och därmed framväxten av ett alternativt perspektiv, nämligen munkmodellen. Munkmodellen utgör ett ramverk bestående av en social grund av välbefinnande och ett ekologiskt tak av planetära gränser, mellan dessa återfinns ett säkert och rättvist utrymme för alla. Detta ramverk har tillämpats inom stadsplanering över hela världen sedan dess uppkomst år 2017, men präglas fortfarande av en bristande praktisk implementering. Denna uppsats behandlar ett stadsutvecklingsprojekt i Tomelilla kommun i Sverige med avsikt att implementera munkmodellen.   Genom en fallstudie granskas den första fasen av projektet, vilken utgörs av en masterplan. Denna fallstudie består av en dokumentanalys samt ett flertal intervjuer. Uppsatsen vittnar om att tillämpningen av munkmodellen i masterplanen möter flera svårigheter. Munkmodellens möte med den praktiska verkligheten har identifierats som en av de grundläggande utmaningarna. Detta då en mer radikal förflyttning in i munken möter begränsningar i såväl regleringar och lagar som mottagligheten i samhället och byggbranschen. Dessutom saknar modellen riktlinjer för att vägleda avvägningar mellan sociala- och ekologiska aspekter. Som ett resultat av dessa utmaningar konstateras att masterplanen inte kan genomföras inom munkmodellens ramar.​​ Däremot konstateras att modellen bör ses som ett verktyg för att närma sig munken och främja hållbarhetsarbete, snarare än att se munken som ett slutgiltigt tillstånd. Modellens visuella styrka och skenbara enkelhet har lyfts som en bidragande faktor till modellens förmåga att utgöra ett kommunikationsverktyg med kapacitet att främja diskussion, dialog och nya tankesätt kring komplexa frågor. På grund av Munkmodellens förmåga att visuellt kommunicera 21 olika sociala- och ekologiska aspekter på ett enkelt och tydligt sätt argumenterar slutligen vår uppsats för att munkmodellen uppmuntrar till ett holistiskt och hållbart sätt att tänka. Därmed kan munkmodellens tillämpning i stadsplanering främja utvecklingen av hållbara städer.

Climate change is progressing rapidly, largely due to human activities, and has resulted in an increase in the Earth's average temperature by over one degree since the 19th century. Sweden has also been affected, experiencing approximately double the temperature rise compared to the global average. In response to climate change, Swedish strategic planning has increasingly focused on the concept of the sustainable and smart city (den klimatsmarta staden). This concept is relatively new and, particularly in a Swedish context, has scarcely been addressed in academic literature or subjected to critical scrutiny. Swedish strategic planning is closely linked to and shaped by the issue of sustainability, as the fundamental provisions of the Swedish Planning and Building Act support the ecological, social, and economic dimensions of sustainable development. However, due to the relatively unexplored and unclear nature of the concept of the sustainable and smart city, it is uncertain how it expresses economic, social, and ecological sustainability. Themes such as climate change, humanity's relationship with nature, and the various interpretations of sustainability have been discussed and critically examined within the framework of ecofeminism. Ecofeminism posits a strong connection between the subordination of both women and nature by men, where the feminist aspect of ecofeminism critiques power structures through intersectional gender analyses, and the environmental aspect focuses on understanding the non-human world and human-nature interactions. Through a case study of strategic planning in The City of Stockholm, this study critically examines how sustainability is (and is not) expressed through the concept of the sustainable and smart city using ecofeminist analytical tools. The study finds that the manner in which sustainability is articulated through the concept of the sustainable and smart city in metropolitan strategic planning partially aligns with an ecofeminist perspective on sustainability. Throughout the study, it has become evident that ecofeminism provides more interesting analytical opportunities than could be fully explored within this study. / Klimatförändringarna pågår i snabb takt och till stor del på grund av mänskliga aktiviteter har jordens medeltemperatur ökat med drygt en grad sedan 1800-talet. Även Sverige är påverkat och har haft ungefär en dubbelt så stor temperaturhöjning än vad som skett globalt. För att hantera klimatförändringarna har den strategiska planeringen bland annat kommit att fokusera på konceptet den klimatsmarta staden. Konceptet den klimatsmarta staden är relativt nytt och har, särskilt i en svensk kontext, knappt behandlats i den akademiska litteraturen eller utsatts för kritisk granskning. Den svenska strategiska planeringen är tydligt kopplad till och präglad av frågan om hållbarhet, bland annat genom att plan- och bygglagens grundläggande bestämmelser stöttar de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna i konceptet hållbar utveckling. På grund av konceptet den klimatsmarta stadens outforskade och förhållandevis oklara innebörd är det dock ovisst hur konceptet ger uttryck för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Klimatförändringarna, människans förhållningssätt till naturen samt hur olika uppfattningar om hållbarhet kommer till uttryck och förhåller sig till varandra är alla exempel på teman som diskuterats och kritiskt granskats inom den så kallade ekofeminismen. Ekofeminismen menar att det finns ett starkt samband mellan mäns underordnande av både kvinnor och natur, där den feministiska delen av ekofeminismen kritiserar maktstrukturer genom intersektionella genusanalyser och den miljöinriktade delen sätter förståelsen av den icke-mänskliga världen och interaktioner mellan människa och natur i centrum. Genom en fallstudie av Stockholms stads strategiska planering, granskas kritiskt hur hållbarhet kommer (och inte kommer) till uttryck i konceptet den klimatsmarta staden med hjälp av ekofeministiska analysverktyg. Studien konstaterar att sättet som hållbarhet kommer till uttryck genom konceptet den klimatsmarta staden i storstadskommunal strategisk planering till viss del överensstämmer med en ekofeministisk uppfattning om hållbarhet. Under studiens gång har det visat sig att ekofeminismen möjliggör fler intressanta analysmöjligheter än vad det har funnits möjlighet att beakta i denna studie.