Spelling suggestions: "subject:"strejk"" "subject:"strejka""
1 |
Fabriksarbetarei strejk : En studie om fabriksarbetarnas kamp i Mackmyra 1906 och Marmaverken 1929-31Svensson, Mikaela January 2013 (has links)
Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31
|
2 |
1909 års storstrejk i Karlstad : En studie om Karlstads arbetareförbunds genomförande av storstrejken år 1909 / The great strike of 1909 in Karlstad : A study of Karlstad's labor union's implementation of the great strike in 1909Lönn, Martin January 2018 (has links)
No description available.
|
3 |
Storstrejken 1909 i Örebros dagspress : En granskning av media som maktfaktor i kampen mellan arbete och kapitalJohansson, Richard January 2010 (has links)
No description available.
|
4 |
Med nycklarna till dynamitskåpen : Ture Rantatalo och gruvstrejken i Malmfälten 1969-1970Simonsson, Ellen January 2020 (has links)
Syften med denna uppsats är att öka förståelsen för strejkledaren Ture Rantatalos agerande under den olovliga gruvstrejken i Malmfälten, december 1969 till februari1970. De frågor som undersöks är varför Rantatalo blev ledare för strejken, vad hans uppdrag innebar, hur hans handlingar kan förstås och vad som påverkade hans slutgiltiga ställningstagande. Uppsatsen är avgränsad till Rantatalo och hans agerande under framförallt strejkens sista dagar. Det teoretiska ramverket utgörs av aktörs-struktursamband och Rantatalos handlande belyses utifrån perspektivet att både kontext och målmedvetet handlande samspelar. Studien är kvalitativ och genomförs med den biografiska livsverks- eller yrkesbiografin som utgångspunkt i kombination med inslag av muntlig historieforskning. Resultatet av undersökning visar vilket komplext uppdrag Rantatalo hade och under vilken press han verkade. Hans handlande kan sägas vara påverkat av både interagerandet mellan olika aktörer, hans tidigare erfarenheter och den sociala kontext han befann sig i vid tiden för strejken.
|
5 |
Mörekonflikten : Klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929-1931Johansson, Mats January 2008 (has links)
No description available.
|
6 |
Strejkens röster : En kvantitativ studie av mediernas bevakning av Pappers strejk 2010Sjöstedt, Katarina, Lundberg, Elina January 2010 (has links)
No description available.
|
7 |
Mörekonflikten : Klassformering, agrar kapitalism och klasskonflikt i Södra och Norra Möre härader 1929-1931Johansson, Mats January 2008 (has links)
No description available.
|
8 |
La grève - en studie om strejker i FrankrikeOzegovic, Elvira January 2021 (has links)
Strikes are according to Lindvall most probable in countries where 35 to 40% of the working people are members in trade unions. France has shown to be a deviant case to the empirical findings of Lindvall with low number of members in trade unions, but high number of strikes. The overarching question is: Can the political culture explain the high number of strikes in France and if so how? Ronald Inglehart's theory of political culture as well as the theory Civic culture by Almond and Verba have been used. Considering the empirical findings and with support of the theories used I conclude that political culture to an extent can explain the high number of strikes in France. There are no implications that trust in others as well as institutions, government and political parties have an impact on strikes. The economic situation of the household or the state are not found to be explanatory factors either. Dissatisfaction with one's life situation, work situation, or situation in the country did not either show any statistical significance. When analysing the answers to the questionnary I can state that the respondents not only supported strikes to have better work conditions and see changes. They also went on strike to support others, because they considered it as a duty and because they found it important to show participation. There were also those who considered that it was important to celebrate the French history. Strike is also supported by people who did not go on strike themselves. It is clearly understood that strikes are respected by a majority. The conclusion is that if you have a country with a democratic system and a political culture which to a greater extent is participatory ( even if there are subcultres or tendencies of parochial and subject culture ) and the historical context as France does have, that might well be the explanation for its high number of strikes. The reason for France being the deviant case can lie within the combination of its political culture as well as its history. It cannot be stated that a specific political culture alone explains strike density. It can however be stated that specific variables are seen to have more impact or vary with higher number of strikes and these are in this study positive expectations and satisfaction with the democratic system which are characteristic of participatory political cultures. Keywords: strikes, civic culture, political culture
|
9 |
"Arbetsinställningar äro nu på modet" : En liberal strejksyn: VLT och den första strejkvågen 1869-1874Nauclér, Nils-Erik January 2008 (has links)
No description available.
|
10 |
Asa-konflikten 1934-35 : Medias fokusering på en lantarbetarstrid för föreningsrätten / Asa-Conflict 1934-1935 : Media Focusing Agricultural Swedish Workers Strike för Trade Union RightsJansson, Freddy January 2009 (has links)
Sammanfattning Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren. Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal. Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.
|
Page generated in 0.0435 seconds