<h1>Sammanfattning</h1><p>Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen <em>Kronobergaren</em>.</p><p> </p><p>Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.<strong><em></em></strong></p><p> </p><p>Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.<em></em></p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.</p>

Den 14 augusti 1922 utbröt strejk vid de enskilda järnvägarna i Sverige. Det är en av de största strejkerna som genomförts i landet med ca 4 878 strejkande. Bergslagernas Järnvägar, som hade sträckan Göteborg C – Kil – Falun C, var en av de järnvägar som drogs in i strejken. Bergslagernas Järnvägar hade sin huvudverkstad förlagd i Åmål och den kom att bli en av de största strejkplatserna. Fackföreningarna vid järnvägen bildade strejkutskott för att organisera och genomföra strejken. I Åmåls Föreningsarkiv finns handlingar från strejkutskottet i Åmål och de handlingarna är källmaterialet i den här uppsatsen. Under mellankrigstiden var konflikterna mellan arbetsgivare och arbetstagare ibland våldsamma och de strejkande använde sig av olika aktioner i form av konfliktrepertoarer för att försvara strejken och hindra strejkbrytare från att ta arbete vid de strejkdrabbade arbetsplatserna. Uppsatsen är ett bidrag till forskningsfältet arbetarhistoria med syfte att undersöka hur de strejkande använde sig av konfliktrepertoarer, hur dessa såg ut och i vilket syfte de användes. Resultatet av studien visar att de vanligast använda strejkrepertoarerna var hemföljning, uppvaktning och uthängning av strejkbrytare samt att det förekom aktiviteter för att stärka solidariteten bland de strejkande och skapa distans till strejkbrytarna. Konfliktrepertoarerna innehöll olika ritualer och blev meningsskapande för de strejkande genom att repertoarerna värnade om strejken som vapen, stärkte identiteten som arbetare, skapade sammanhållning och gav de strejkande möjlighet att skapa berättelsen om strejken.

Denna studie undersöker faktorer som har bidragit till varför storstrejken som drabbade Sverige under år 1909 bröt ut vid Munkfors bruk.Syftet med studien är undersöka faktorer som bidrog till att strejken bröt ut vid Munkfors bruk år 1909. Studien bygger på en kvalitativ metod eftersom analyser av mötes- och styrelseprotokoll och korrespondens taget från arkivmaterialet sker. Avgränsningen som sker lägger fokuset för studienpå månaderna innan strejken bröt ut, närmare bestämt tiden mellan april fram till juli 1909. Detta görs också för att arbete inte ska bli för brett och för att arkivmaterialet ska hinna gås igenom.Begrepp som gås igenom är tvist, lockout och Järnbruksförbundet då en förståelse för dessa behövs för att förstå vad som menas när dessa nämns i olika kontexter. I bakgrunden stöts författarna Lindgren och Schiller på. Lindgrens skrivelse är mycket partisk, då boken skrivs på begäran avmetallindustriarbetarförbundsstyrelsen. Både Lindgren och Schiller skriver mycket om hur det var innan storstrejken bryter ut. Lindgren har två dedikerade kapitel till just Munkfors bruk. I undersökningsdelen presenteras styrelse- och mötesprotokoll som är skrivna med hjälp av skrivmaskiner. I dessa protokoll belyses tvister som har uppstått vid Munkfors bruk, men även hur de olika organisationernas deltagande representanter ska lösa dessa. Tvistefrågorna som diskuteras handlar om söndagsstillestånd, avskedande vid arbetsvägran och om kollektivavtalet följs av de olika organisationerna. I undersökningen återfinns också telegram där korrespondens mellan Svenska Metallindustriarbetarförbundet och Järnförbundet sker. Det framgår också förslag på lösningar av de olika tvisterna som har inträffat. I analysdelen analyseras undersökningen och de viktigaste delarna presenteras för att komma fram till följande: de faktorer som hittats och som i sin tur bidragit till att strejken har bröt ut vid Munkfors bruk är: söndagsstilleståndet, avskedandet av arbetarna och att dessa inte fick tillbaka sitt arbete trots påtryckning från Metallindustriarbetarförbundet och slutligen konflikten om kollektivavtalet har följts eller inte.Slutligen diskuterarars analysens resultat och här framkommer det även andra faktorer som är värda att nämna. Metallindustriarbetarförbundet och Järnbruksförbundet skyller på varandra angående avtalskonflikten. Efter fyra månader av försök till lösning av tvisterna svararMetallindustriarbetarförbundet att deras styrelse inte kunde godkänna uppgörelseförslaget.

The topic of this thesis is the disputes between the teacher strikes 1966 and 1971 and how the labour movement perceived the teachers and the srikes throught the perspective of class. Various text sources from different agents within the labour movement has been examined. Interprations of two marxist theories and Bourdieus theory of habitus has been used to define various ”class perspectives”. The thesis argues that the labour movement percieved the teachers as a different class from the labourer and that the strikes were percieved as a threat to the labour movements interests.

Christian Storjohann, a leading figure in the Swedish paper and pulp industry during the early 20th century, was at the heart of significant labor conflicts at Billerud AB in 1928 and 1932. These conflicts reflect not only the industrial and social tensions of the time but also an evolution in views on labor relations and conflict resolution. This work aims to explore the changes in Storjohann's actions and attitudes between these conflicts to understand the broader changes in labor market dynamics during the period. Both in light of individual actors' decisions and the broader societal and economic changes. Storjohann's case illustrates how external events like the Ådalen shootings and internal dynamics within organizations like SAF can lead to significant strategy shifts for individual actors. It also highlights the importance of economic circumstances, where Billerud's specific situation with the transition to artificial silk pulp production both enabled and motivated a different strategy than what had previously been applied. The analysis of the material also emphasizes how media and public discourse can influence and shape actors' perceptions and strategies. Storjohann's actions and rhetoric cannot be seen in isolation from the political and social climate of the time, where fear of communism and a quest for industrial peace were central themes. This reminds us of the importance of considering, in the analysis of social movements, not just the internal dynamics of the involved actors but also how external factors like media reporting and broader political currents affect their scope for action and strategic choices. Applying Charles Tilly's theory to Storjohann's actions and the broader industrial relations in Sweden during the early 20th century offers a nuanced understanding of how labor market actors navigate a complex landscape of interests, values, and power structures. It highlights how historical cases of labor market conflicts can provide insights for contemporary issues around labor relations, negotiation tactics, and conflict resolution. My research thus contributes to a deeper understanding of the long-term processes behind the development of the labor market and the strategies that actors use to navigate this development.

The protests and strikes in Västervik 1917 have been considered to be the start of the hunger movement in Sweden. The events have been called the Swedish revolution. The Swedes who participated were inspired by the February revolution in Russia, and there were similarities, but the reformist side won and the outcome was the equal vote for most men and women. This essay analyzes the way four newspapers report from the events in relation to the political orientation of the newspapers, the involvement of women in the strikes and protests, and how the events in Västervik can be used for educational purposes. The two right wing newspapers wrote negatively about the worker´s movement and, the two left wing newspapers published articles that acknowledged the struggle of the workers and the abuse against the workers by the factory owners. Three of the newspapers (Smålands Allehanda, Smålands Folkblad and Västerviks Veckoblad) initially have relatively neutral articles and the comments about the opposing political side are relatively subtle. The revolutionary syndicalist newspaper Syndikalisten has a more aggressive tone because it functions as the official paper of SAC, the Swedish workers central organization. The inquiry shows that women were not that much involved in the strikes and protests in Västervik. They were active in the certain sectors, such as foodstuff, where they, in certain cases, could make a big difference. The events in Västervik 1917 can be used in school when the students work with the history of their local communities in a social learning environment.

<p>Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken.</p> / <p>This<strong> </strong>study focuses on the context and significance of the Swedish health care strike of 2008 and investigates its motivations. The study’s vantage point is three female nurses, who were all actively involved in the strike.</p>

Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken. / This study focuses on the context and significance of the Swedish health care strike of 2008 and investigates its motivations. The study’s vantage point is three female nurses, who were all actively involved in the strike.

The period saw the founding of the first Swedish employers´ associations as a reaction to the preceding decades´ growth of industrial trade unions. Conflicting ideas fought about supremacy. Not only was the fight carried out across the social dividing line separating workers from the bourgeoisie, but also between groups on either side: hawks versus doves among employers; revolutionaries versus reformers among workers. The study uses an actor perspective, comparing three leading industrialists in their particular roles as employers. It analyzes the development of ideas over the period studied, using minutes from meetings, company memos, letters, speeches and newspapers as primary sources. In addition, it is action-orientated and analyzes major labour conflicts that were fought and agreements that were reached. It applies a split vision, taking into regard the contemporary views and actions of the labour unions. Its perspective moves between the individual, the company and the organizational levels, with the primary aim to see what changes in the traditional patriarchal employer policies that were considered and to what extent such changes were realized. A major result is the evidence of the irreconcilable views on the subject of strike breakers/loyal workers -- two conflicting terms for one phenomenon that indicate a gap between two different sets of values. Differing views among employers on how to relate to this gap caused frictions in the years 1906-09. The outcome of the general strike in 1909 ended in a harsh employer organizations policy for more than the two following decades. It was replaced by the mutual spirit, later known as the Swedish Model, materialized in the Saltsjöbaden general agreements of 1938.