Abstract When an employer need to fire employees because of redundancy it has been found out that foreign-born workers are more negative affected than workers who is born in Sweden. The employer can apply several of provisions of 22 § LAS to create the case list. The regulations have in some cases been criticized to contribute to a structural discrimination on the Swedish labour market. The purpose of this study is to examine how the employer in different ways can affect the case list and examine whether the rules can be an example of structural discrimination, and how this in turn may affect the foreign-born workers. A legal dogmatic method has been applied to investigate the legal situation. And addition have also been made from a legal sociological method to create a picture to see how the situation for foreign-born employees looks on the Swedish labour market. The results of the study showed that the employer has great potential to influence the case list and that the employers right to lead the work is a strong principle. The biggest restriction in the employers right to lead the work is in the regulation that says that decision cannot be discriminatory. If the employer would make a decision that is disadvantage for some groups, there must be a factual statement for the decision. Furthermore, the study also concluded that there is a form of structural discrimination from the regulation of 22 § LAS. The structural discrimination is especially showed in how the law is constructed, and in norms and values that was held by employers and institutions.

I denna uppsats behandlas strukturell diskriminering av romska barn i utbildningsystemet i tre europeiska länder. Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt. Det ena syftet är att jämföra Sveriges, Rumäniens och Tjeckiens arbete för att motverka diskriminering gällande romska barns rätt till utbildning på samma villkor som andra samt undersöka om arbetet främjar rättvisa för de romska barnen. Det andra syftet är att undersöka vilka fler åtgärder länderna bör genomföra för att bryta diskrimineringen och främja rättvisa. Uppsatsen är uppbyggd utifrån en förståelse av att mänskliga rättigheter har en juridisk dimension, en politisk och en moralisk. Med anledning av detta fastställs gällande rätt och de politiska åtgärderna. Vidare analyseras rätten men framförallt politiken utifrån ett perspektiv på rättvisa för att belysa moralen. Detta rättviseperspektiv har inspirerats av Nancy Fraser. Ett främjande av rättvisa innebär enligt detta perspektiv att förändra de strukturer i utbildningsystemet som är förtryckande och dominerande gentemot romska elever. Dessa strukturer utgör nämligen hinder för romska barn att delta som jämlikar i utbildningen. Detta görs för att undersöka om ländernas arbete främjar rättvisa för romska barn då det i uppsatsen hävdas att det också motverkar strukturell diskriminering. I uppsatsen dras slutsatsen att inget av länderna förändrar de strukturer som utgör hinder för romska barns jämlika deltagande. Detta innebär att länderna inte lyckas främja rättvisa och därför inte heller lyckas bryta den strukturella diskrimineringen. Uppsatsen avslutas med en diskussion om vilka åtgärder länderna bör genomföra för att främja rättvisa och bryta den strukturella diskrimineringen. / In this essay, structural discrimination of Roma children in the education system is dealt with in three European countries. The purpose of the thesis is twofold. One of the aims is to compare the work of Sweden, Romania and the Czech Republic to prevent discrimination against Roma children's rights to education on the same terms as others, and to investigate whether the work promotes justice for the Roma children. The second purpose is to investigate which more measures the countries should implement to break discrimination and promote justice. The essay is based on an understanding that human rights have a legal dimension, a political and a moral one. In view of this, the applicable law and policy measures are established. Furthermore, the law is analyzed, but above all the policy measures from a perspective of justice to highlight morality. This justice perspective is inspired by Nancy Fraser. In this perspective, promoting justice means changing the structures of the education system that are oppressive and dominant towards Roma students. This structures hinder Roma children from participating as equals in education. This is done to investigate whether the countries' work promotes justice for Roma children since it is stated in the essay that it also counteracts structural discrimination. The essay concludes that none of the countries change the structures that hinder the equal participation of Roma children. This means that the countries does not succeed in promoting justice and therefore does not succeed in breaking the structural discrimination. The thesis concludes with a discussion of what measures the countries should implement to promote justice and break the structural discrimination.

<p>Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ”för alla” utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ”en skola för alla”. Studiens aktionsradie är grundskolan. Elevernas berättelser pekar på brister i lärarnas yrkesetik och visar att det symboliska våldet tar sig uttryck i förhållningssättet hos vissa lärare. Eleverna berättar om olika former av diskriminering såsom i betygssättning, bemötande i klassen i samband med sent ankomst och användandet av mobiltelefoner. Eleverna vittnar om bestraffning av olika typer. Detta sker vid bråk mellan dem och elever av annat etniskt ursprung eller vid betygssättning. Eleverna gör en tydlig koppling mellan bemötandet de möter hos lärarna och deras kultur och/eller etniska bakgrunder. Främlingsfientlighet och fördomar menar eleverna är stark hos några lärare. Dessa elever känner sig maktlösa och stigmatiserade. Utanförskapet hanteras genom att söka stöd hos de kamrater de har i skolan. Det eleverna berättar matchar teorierna om skolan som en arena för symboliskt våld, och i detta fall gentemot elever med annan bakgrund än den svenska. Skolcheferna medverkar i studien med hjälp av samma undersökningsmetod som för eleverna. De berättar hur de hanterar situationen samt redogör för sina erfarenheter som syftar till en dekonstruktion av den institutionella diskrimineringen. Skolcheferna satsar på värdegrundsarbete, utbildning av både personal och elever, integrering av modersmålundervisning i reguljära undervisningar och arbete med likabehandlingsplaner bland annat. Skolcheferna gör det de kan inom ramen för vad staten har bestämt men för att hantera problemet krävs lite mera: en Lex Sarah eller en inblandning av fackföreningen är några punkter jag föreslår. Denna studie kan uppfattas som en ögonöppnare för lärarstudenter, lärare och skolpersonal på alla nivåer, skolchefer, rektorer och statstjänstemän som arbetar med diverse skolfrågor. För lärarutbildare som beslutar om innehållet i en lärarutbildning, är studien också något att reflektera över.</p> / <p>My interest to study institutionalized discrimination, symbolic violence and themechanisms that create pull-in and push-out mechanisms in primary schools arose fromlived experiences both as a student and as a teacher in Sweden. Research on this subjectshows that school is a sieve, a place where symbolic violence is alive. School as it istoday is far from being an arena “for equal opportunities” since some pupils suffer theeffects of push-out mechanisms while others enjoy those of pull-in mechanisms. I haveused self-report as an investigative method to probe into the occurrence of symbolicviolence as experienced by pupils. School directors efforts to curb such practices andfoster equal opportunities within the context of “equal opportunities for everyone” havebeen looked into. Pupils’ experiences as narrated in this study by the pupils themselves,is indicative of weaknesses in portraying the code of ethics teachers are expected toadhere to. This symbolic violence is shown in the way these kids are treated in schoolby some teachers. These pupils tell about different forms of discrimination such as inawarding scores, teachers reaction with respect to late coming and the use of mobilephones in class. They relate stories of varying forms of punishment. Punishment isunleashed in case there is a squabble between them and ethnic Swedes or when scoresare to be awarded. These kids make a clear connection between the way they are treatedand their cultural background as well as their ethnic origins. Xenophobia and prejudiceare believed to be part of the reasons for such treatment in school. These kids feelpowerless and stigmatized. Alienation is struggled with by seeking solace amongst thefriends they have in school. What they recount to me creates a synchrony with thetheories of school as an arena for symbolic violence afore mentioned, and in this case,pupils of non-Swedish heritage. School directors have also been interviewed using thesame self-report method as for the pupils. They give an account of their experiences inconnection to deconstructing institutionalized discrimination. Such efforts by theseschool directors are geared towards working with fundamental values, educating bothpupils and teachers in interaction techniques, incorporating mother tongue teaching intoregular classroom teaching as well as working with equal treatment directive amongstother things. A Lex Sarah option or an involvement of the workers union has beenadvanced as possible solutions. This study can be seen as an eye-opener for students ofpedagogy, teachers and school employees at all levels, school directors, principals andgovernment officials dealing with school issues of all sorts. For those who plan coursesin teacher education, much can be learnt from this thesis.</p>

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ”för alla” utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ”en skola för alla”. Studiens aktionsradie är grundskolan. Elevernas berättelser pekar på brister i lärarnas yrkesetik och visar att det symboliska våldet tar sig uttryck i förhållningssättet hos vissa lärare. Eleverna berättar om olika former av diskriminering såsom i betygssättning, bemötande i klassen i samband med sent ankomst och användandet av mobiltelefoner. Eleverna vittnar om bestraffning av olika typer. Detta sker vid bråk mellan dem och elever av annat etniskt ursprung eller vid betygssättning. Eleverna gör en tydlig koppling mellan bemötandet de möter hos lärarna och deras kultur och/eller etniska bakgrunder. Främlingsfientlighet och fördomar menar eleverna är stark hos några lärare. Dessa elever känner sig maktlösa och stigmatiserade. Utanförskapet hanteras genom att söka stöd hos de kamrater de har i skolan. Det eleverna berättar matchar teorierna om skolan som en arena för symboliskt våld, och i detta fall gentemot elever med annan bakgrund än den svenska. Skolcheferna medverkar i studien med hjälp av samma undersökningsmetod som för eleverna. De berättar hur de hanterar situationen samt redogör för sina erfarenheter som syftar till en dekonstruktion av den institutionella diskrimineringen. Skolcheferna satsar på värdegrundsarbete, utbildning av både personal och elever, integrering av modersmålundervisning i reguljära undervisningar och arbete med likabehandlingsplaner bland annat. Skolcheferna gör det de kan inom ramen för vad staten har bestämt men för att hantera problemet krävs lite mera: en Lex Sarah eller en inblandning av fackföreningen är några punkter jag föreslår. Denna studie kan uppfattas som en ögonöppnare för lärarstudenter, lärare och skolpersonal på alla nivåer, skolchefer, rektorer och statstjänstemän som arbetar med diverse skolfrågor. För lärarutbildare som beslutar om innehållet i en lärarutbildning, är studien också något att reflektera över. / My interest to study institutionalized discrimination, symbolic violence and themechanisms that create pull-in and push-out mechanisms in primary schools arose fromlived experiences both as a student and as a teacher in Sweden. Research on this subjectshows that school is a sieve, a place where symbolic violence is alive. School as it istoday is far from being an arena “for equal opportunities” since some pupils suffer theeffects of push-out mechanisms while others enjoy those of pull-in mechanisms. I haveused self-report as an investigative method to probe into the occurrence of symbolicviolence as experienced by pupils. School directors efforts to curb such practices andfoster equal opportunities within the context of “equal opportunities for everyone” havebeen looked into. Pupils’ experiences as narrated in this study by the pupils themselves,is indicative of weaknesses in portraying the code of ethics teachers are expected toadhere to. This symbolic violence is shown in the way these kids are treated in schoolby some teachers. These pupils tell about different forms of discrimination such as inawarding scores, teachers reaction with respect to late coming and the use of mobilephones in class. They relate stories of varying forms of punishment. Punishment isunleashed in case there is a squabble between them and ethnic Swedes or when scoresare to be awarded. These kids make a clear connection between the way they are treatedand their cultural background as well as their ethnic origins. Xenophobia and prejudiceare believed to be part of the reasons for such treatment in school. These kids feelpowerless and stigmatized. Alienation is struggled with by seeking solace amongst thefriends they have in school. What they recount to me creates a synchrony with thetheories of school as an arena for symbolic violence afore mentioned, and in this case,pupils of non-Swedish heritage. School directors have also been interviewed using thesame self-report method as for the pupils. They give an account of their experiences inconnection to deconstructing institutionalized discrimination. Such efforts by theseschool directors are geared towards working with fundamental values, educating bothpupils and teachers in interaction techniques, incorporating mother tongue teaching intoregular classroom teaching as well as working with equal treatment directive amongstother things. A Lex Sarah option or an involvement of the workers union has beenadvanced as possible solutions. This study can be seen as an eye-opener for students ofpedagogy, teachers and school employees at all levels, school directors, principals andgovernment officials dealing with school issues of all sorts. For those who plan coursesin teacher education, much can be learnt from this thesis.

Sweden has been named one of the most equal countries in the world and is a role model for many. Despite this, there are hierarchies within companies that favor white middle-aged men. This has raised questions about what gender equality actually looks like in practice. Several women in the advertising industry have spoken out in articles and books about the inequality in advertising agencies. Studies show how gender inequality in advertising agencies is based on a gender gap structure that keeps women out of management and ownership positions. This has opened the door to further investigation of the consequences of these structures. Therefore this research has analyzed the connection between silence and everyday sexism, by focusing on the consequences for media workers. Through semi-interviews, employees at four advertising agencies around Stockholm have shared their experiences in the workplace. This research shows that there is a clear structural sexism that bypasses several employees. It contributes both to women being silenced and to women choosing to remain silent. Sexism is embedded in the walls and the structure makes it difficult to achieve change despite the fact that people speak out. Instead, people in the advertising industry need to be more aware of the consequences of the structures for women and understand that different genders have different starting points. / Sverige har utsetts till ett av de mest jämställda länderna i världen och är en förebild för många. Trots detta finns det hierarkier inom företag som gynnar vita medelålders män. Detta har väckt frågor om hur jämställdhet egentligen ser ut i praktiken. Flera kvinnor i reklambranschen har i artiklar och böcker talat ut om ojämställdheten på reklambyråer. Studier visar hur ojämställdheten på reklambyråerna bygger på en könsuppdelad struktur som håller kvinnor borta från lednings- och ägarpositioner. Detta har öppnat dörren för ytterligare undersökningar av konsekvenserna av dessa strukturer. Därför har denna undersökning analyserat sambandet mellan tystnad och vardaglig sexism, genom att fokusera på konsekvenserna för mediearbetare. Genom semiintervjuer har anställda på fyra reklambyråer runt om i Stockholm delat med sig av sina erfarenheter på arbetsplatsen. Undersökningen visar att det finns en tydlig strukturell sexism som går flera anställda förbi. Den bidrar både till att kvinnor tystas och till att kvinnor väljer att vara tysta. Sexismen sitter i väggarna och strukturen gör det svårt att åstadkomma förändring trots att människor säger ifrån. Istället behöver personer inom reklambranschen bli mer medvetna om strukturernas konsekvenser för kvinnor och förstå att olika kön har olika utgångspunkter.

L'objectif de cette thèse de doctorat est de montrer comment la victoire de la liberté dans le domaine matrimonial a permis à la communauté LGBT de se mettre en ordre de bataille, Etat après Etat, pour mettre fin à une citoyenneté de seconde zone, sensibiliser et éduquer les américains sur les réalités de la vie homosexuelle, marquée par une longue histoire de discrimination et de préjugés hostiles aux homosexuels, souvent véhiculés par des chrétiens fondamentalistes. Nous reviendrons sur les origines historiques de cette guerre culturelle contre l'homosexualité pour montrer comment celle-ci structure encore aujourd'hui le système de gouvernement et alimente la polarisation politique, en partant du postulat que la brèche dans le mur de séparation entre l'Eglise et l'Etat est en partie responsable de nombreux blocages institutionnels et d'un patchwork de lois inégalitaires à travers le pays. Le combat pour l'égalité des droits de la communauté LGBT se révèle être, en définitive, un formidable observatoire de la démocratie américaine qui continue d'affecter l'efficacité du système démocratique des contre-pouvoirs par différents processus dynamiques liés au changement et à l'affirmation de la liberté religieuse / The ojective of this PhD dissertation is to show how the victory for the freedom to marry enabled the LGBT community to gear up for a national State-by-State campaign to put an end to second-class citizenship, raise awareness, and educate the American people to a reality that is marked by a long history of discrimination and hostile prejudice against homosexuals, with such hostility often being expressed and disseminated by fundamentalist Christians. We will revisit the historical origins of the culture war against homosexuality to show it still structures the system of government tody, and fuels political polarization, starting from the premise that the breach in the separating wall between Church and State is partly responsible for the numerous institutionnal deadblocks as well as a patchwork system of unegquel laws across the country. the LGBT community's fight for equal rights ultimately turns out to provide a particularly powerful insight into American democracy, and continues to affect the democratic system of checks and balances through various dynamic processes which are bound up with change and with the assertion of religious freedom

This thesis will deal with the development of the situation of the Roma minority in the Swedish school system in the period between 1954 to 2010, based on two Swedish Government Official Reports of the group's situation in the Swedish schools. The study is done by the report Zigenarfrågan (SOU 1956:43) and with the report Romers rätt (SOU 2010:55). The report Romers rätt was written by the Delegation for Roma issues and gives an updated picture of the situation of Roma in the Swedish school system. The state investigation Zigenarfrågan, is also important as the latter resulted in the Roma children enrolled in Swedish schools. This work will look at the various governmental investigations by the theory used for analysis called ”structural discrimination theory”. Comparison of these two reports by structural discrimination as theory has shown that Zigenarfrågan good vision and belief in the assimilation proposals, did not lead to desired results. Instead of achieving a homogeneous school, it resulted in a discriminatory school that still lives by the principle of homogeneity. Many of the proposals made in the report Romers rätt shows that Swedish school much because of its international bonds, trying to counter the structural discrimination directed against Roma and other minorities. But the work becomes very difficult when the structural discrimination norms are deeply ingrained in society's various institutional bodies.

The purpose of this study is to investigate the lived experiences and treatment of Muslim women in their encounters with the social services. The primal themes for this study was: How does Muslim women experience the treatment of their case in the social services in a situation of need? How can the encounter and experience with the social services affect the clients trust in the social services?  What is the ideal treatment of women with a Muslim identity by the social services? The aim of this study was to investigate and capture the respondents lived perceptions and experiences with the social services, and thus the qualitative interview methodology was implemented to answer the research questions and hypotheses. Seven interviews with Muslim women were conducted in various districts of Stockholm, a city in northern Sweden. Five of the respondents were of ethnic Swedish origin and two were of other ethic origin. The results show that the majority of the respondents experienced a negative response at least once when in contact with the social services. Respondents emphasize that the unsafe and insecure meeting with the social worker was due to a non-verbal body language which they experience as an indication of preconceived notions about Muslim women, which is particularly experienced and described by the respondents with the Islamic headscarf. The trust in the social services decline in connection with the negative reflection of the respondents. However, the lived experiences with the social worker and the social services have not all been of a negative nature. The suggested ideal is also taken from the respondents own lived experiences with the social services.  A pervasive and consistent ideal is that the respondents want to be listened to, understood and respected for who they are as well as empowered rather than suppressed.  Key words: treatment, attitudes, Muslim women, social services, symbolic interactionism, trust, reliance (confidence) ideal, Rothstein, Mead, structural discrimination.   Nyckelord: bemötande, muslimska kvinnor, socialtjänsten, symbolisk interaktionism, tillit, förtroende, ideal, Rothstein, Mead, strukturell diskriminering.