Vår studie syftar till att undersöka åtta studie- och yrkesvägledares erfarenheter av att vara med i elevhälsoteamet. Vi ville få en fördjupad kunskap om vad de själva anser att de kan bidra med för insatser och kompetens inom just elevhälsoteamet. Våra forskningsfrågor var: Vilken roll har studie- och yrkesvägledare i elevhälsoteamet? Vilka arbetsuppgifter har studie- och yrkesvägledare i elevhälsoarbetet? Vilken specifik kompetens bidrar studie- och yrkesvägledare i elevhälsoteamet? Vilka insatser anser sig studie- och yrkesvägledare att de skulle kunna göra i elevhälsoarbetet, utifrån sin kompetens? Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att flertalet av studie- och yrkesvägledarna anser att de kan bidra med sin kompetens i elevhälsoarbetet. Det framkommer att de i stor utsträckning arbetar med motiverande samtal och säger att de har ett framåtsyftandeperspektiv som ingen av de övriga professionerna i elevhälsoteamet har. Vidare framkommer att de vill arbeta ännu mer hälsofrämjande och förebyggande tillsammans med de övriga professionerna i elevhälsoteamet, i syfte att stärka eleverna i sin skolsituation.

Syftet med den här studien är att undersöka och analysera elevers studie- och yrkesvägledning i årskurs nio för att kunna se om den studie- och yrkesvägledning de fått stämmer överens med styrdokumenten. Jag är också nyfiken på vad elevernas samtal hos studie- och yrkesvägledaren handlar om, och om de har fått tillräckligt med studie- och yrkesvägledning i grundskolan, enligt styrdokumenten. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet analyserades gentemot tidigare forskning, samt mot Gottfredsons och Krumboltz vägledningsmetoder som jag anser är relevanta för området. Mitt resultat visade att eleverna inte har fått med sig den studievägledning som styrdokumenten anser eleverna har rätt till i grundskolan eftersom de enligt intervjuerna kopplar sina vägledningssamtal mestadels till strikt gymnasieinformation. Eleverna har ingen kunskap utifrån styrdokumenten om vad samtalen ska innehålla och då heller inte har möjlighet att ställa krav på sina samtal. I studien framkom det dock att eleverna mestadels var nöjda med sin studie- och yrkesvägledning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever att e-vägledning fungerar i syfte att öka elevernas valkompetens. Studien utgick från frågeställningar kring hur studieoch yrkesvägledare upplever e-vägledning samt vilka utmaningar och möjligheter det finns med evägledning jämfört med traditionell face-to-face vägledning. I studien ingick nio studie- och yrkesvägledare med erfarenhet från e-vägledning och som är yrkesverksamma från grundskola upp till universitet. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, dessa analyserade med en kvalitativ ansats till en tematisk analys. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av CIPteorin. CIP-teorin är relevant för studiens syfte och frågeställningar eftersom den beskriver beslutsprocessen och hur valkompetensen utvecklas under denna process. Resultatet visar att evägledning ses som ett komplement till traditionell face-to-face vägledning, och att e-vägledning används till allt från att dela information till individuella vägledningssamtal. Den stora möjligheten med e-vägledning är den ökade tillgängligheten, vilket innebär att fler kan få tillgång till vägledning. Resultaten visar även på att utmaningen med e-vägledning är tekniken och bristande kompetens inom teknikområdet och inte själva vägledningen, även om det är en viss utmaning att möta den vägledningssökande och läsa av den icke verbala kommunikationen framförallt i de medier som saknar bild eller endast är skriftliga.

Studiens syfte är att utifrån studie- och yrkesvägledares upplevelser och erfarenheter utveckla kunskap om elevers skolstress i årskurs 7 – 9. Under rubriken bakgrund gör vi en genomgång av begreppet skolstress samt presenterar underlag till att psykisk ohälsa har ökat bland barn och ungdomar och att de ökade kraven i skolan tillsammans med ett ökat utbildningskrav är en bidragande faktor. Den teoretiska utgångspunkt vi använt oss av som analysram är social kognition och begreppen självförmåga och coping. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med nio utbildade studie- och yrkesvägledare har genomförts. En tematisk analys av resultatet visar på att stressfaktorer kopplade till betyg och gymnasieantagningen är de mest utmärkande, att enskilda samtal med studie- och yrkesvägledare är av stor vikt och att samverkan mellan professionerna som arbetar i skolans elevhälsoteam (EHT) är en förutsättning i arbetet kring elevers skolstress. Studien visar även att det finns kultur- och könsskillnader i både stressnivå, uttryckssätt samt vilka copingstrategier som används av elever. Behov av ökad kännedom och användande av framgångsrika metoder för att hjälpa elever med skolstress i ett både förebyggande och avhjälpande syfte diskuteras liksom behovet av en reglerad likvärdig studie- och yrkesvägledning för grundskolorna i Sverige. Vidare forskning om framgångsrika och avhjälpande metoder när det gäller skolstress behövs men även forskning om varför skolan och lärandet i sig har kommit att bli en del av den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga.

Även innan Covid-19 fanns det behov av att digitalt utveckla studie- och yrkesvägledningen för att tillmötesgå digitaliseringens utveckling i samhälle och hos människor generellt. Under pandemin tvingades dock även studie- och yrkesvägledare in i ett helt nytt arbetssätt. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om hur studie- och yrkesvägledare uppfattar och arbetar med digital vägledning, med fokus främst på det digitala vägledningssamtalet via skärm. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats med semistrukurerade intervjuer och tematisk anlays. Respondenterna bestod av sju examinerade studie- och yrkesvägledare med erfarenhet av både traditionella och digitala vägledningssamtal. Resultatet visar att studie-och yrkesvägledaren upplever både möjligheter och utmaningar i sitt arbete med digitala vägledningssamtal. Ökad tillgänglighet, effektivitet och flexibilitet för både sökande och studie- och yrkesvägledare upplevs som en fördel, medans brist på kroppsspråk och digital kompetens upplevs som begränsande. Studie- och yrkesvägledare ska se det digitala vägledningssamtalet som ett komplement i sitt yrkesutövande med medvetenhet om att alltid anpassa vägledningen efter den sökandes förutsättningar och behov. Framtida forskning efterfrågas där sökandes perspektiv på digitala vägledningssamtal är i fokus.

Syftet med undersökningen är att belysa nyexaminerade studie- och yrkesvägledares övergång från utbildning till anställning, samt vad lön, geografiskt läge, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter och nätverk haft för betydelse under etableringsfasen. Frågeställningarna i undersökningen är följande: Hur har lön, geografi, arbetsplatsens verksamhetsinriktning, tidigare erfarenheter eller andra viktiga påverkansfaktorer påverkat etableringsprocessen? Vilken betydelse har studie- och yrkesvägledarens nätverk haft under fasen fram till anställning?  Studien behandlar de egenskaper arbetsplatsen ska besitta samt vilka andra påverkansfaktorer som kan förekomma för att individen ska ta ett arbete. Vi har använt oss av teorierna STF-modellen av Patton och McMahon (2006) samt SCCT-teorin av Lent och Brown (1996). Tillsammans med de två teorierna har det utformats en konceptuell modell för att analysera empirin. Den valda metoden har varit kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Bland betydelsefulla faktorer visar resultatet att arbetsplatsens verksamhetsinriktning och det geografiska läget främst varit viktiga faktorer inför etableringen. Vi fann även att samtliga respondenter ställde lägre krav inför det första arbetet eftersom deras mål var att snabbt träda in på arbetsmarknaden.

Det är ett faktum att normer och föreställningar kring de nationella gymnasieprogrammen existerar bland dagens högstadieelever, vårdnadshavare och i samhället i stort. Det finns framför allt normer relaterade till yrkesprogrammens låga status. Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares roll i grundskolan gällande arbetet med att främja gymnasieprograms likvärdighet. Syftet med studien är att belysa hur studie- och yrkesvägledare i nuläget arbetar för att främja gymnasieprogrammens likvärdighet, samt hur de hade kunnat utveckla detta arbete utifrån deras egen uppfattning. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskola. Empirin har analyserats med hjälp av Mark L. Savickas Career Construction Theory, Phil Hodkinson och Andrew Sparkes begrepp handlingshorisont och Lotta Björkman och Janne Bromseths normkritiska synsätt. Vårt resultat bekräftar i högsta grad att normer och föreställningar om gymnasieprogram framkommer hos högstadieelever, men även hos vårdnadshavare och skolpersonal. Tidigare forskning visar på att det finns ett dilemma för dagens studie- och yrkesvägledare i hur de ska arbeta. Detta dilemma är även något som framkommer i vårt resultat. Det finns ingen entydig uppfattning gällande hur vägledning ska utföras och resultatet av detta är distinkta svårigheter i yrkesrollen. Vägledarna i vår studie arbetar i dagsläget i viss mån med eleverna, vårdnadshavarna och lärarna. Det är märkbart att vägledarna är villiga och skulle kunna utföra ett omfattande arbete med att minska normer och föreställningar. För att möjliggöra detta behövs tid och ett större ansvarstagande från ledning och övrig skolpersonal.

Studien kommer att undersöka vilka arbetssätt sex studie -och yrkesvägledare använder för att nå ut till nyanlända kvinnor. Studien belyser även vilka svårigheter och hinder de bemöter under dessa samtal. Intervjupersonerna är verksamma inom vuxenutbildningen. Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer där intervjupersonerna har delat med sig av sina upplevelser och tillvägagångssätt som de använder under samtal med denna målgrupp. Intervjuerna har vi genomfört via digitala plattformar på grund av den rådande pandemin. Intervjupersonerna är verksamma i Skåne län. Det empiriska data talar för att studie- och yrkesvägledare som arbetar med målgruppen nyanlända kvinnor behöver vara medvetna om att de kan uppstå kulturkrockar och missförstånd då de språkliga kunskaperna kan vara låga. Intervjupersonerna menar även att det kan finnas en del hinder i vägledningsprocessen med nyanlända kvinnor eftersom de kommer från kulturer med andra normer och värderingar. De lyfter familjen och det kollektiva tänket som en faktor som skiljer från den svenska kontexten. Intervjupersonerna menar att det kollektiva tänket kan vara ett hinder under vägledningssamtalet som är uppbyggt ur en svensk kontext där individen tar egna beslut.

Syftet med studien är att belysa studie- och yrkesvägledares arbete med motivations- främjande insatser för gymnasieelever. Begreppet motivation i denna studie fokuserar på den inre motivationen hos gymnasielever. Studien beskrev hur eleven behöver bli stärkt i sig själv, bli sedd och få en tilltro till sin egen förmåga, men även en förståelse om sig själv och strävan att komma framåt mot målet. Studie- och yrkesvägledares profession visar i denna studie vikten av motivationsarbete, då bristen på motivation visar sig på olika sätt till exempel ökad frånvaro som i det långa loppet kan leda till livslångt utanförskap. Studien består av nio intervjuer med verksamma studie- och yrkesvägledare där resultatet pekar på vikten av att det motivationsfrämjande arbetet ska utgå ifrån elevens perspektiv. Vidare påvisar skolans arbetssätt kring att förebygga och främja elevers motivation till lärande genom framförallt goda relationer.

Rekordmånga blev arbetslösa våren 2020 över hela världen. Det berodde på att coronaviruset och covid-19-pandemin slog hårt ekonomiskt och ledde till ekonomisk lågkonjunktur och massiv arbetslöshet. Det är viktigt för alla människor att utforma sina egna liv. Omställningsorganisationers roll blev därför ännu viktigare för att ge vägledning till de som blev arbetslösa på grund av coronapandemin. Huvudfrågan i uppsatsen är hur personal som arbetar i omställningsorganisationer med studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifter har mött den stora mängd människor som var i behov av vägledning under coronapandemin. För att hitta svar på den frågan gjordes kvalitativa intervjuer med fyra studie- och yrkesvägledare samt karriärrådgivare som arbetar inom två omställningsorganisationer. För att få ytterligare fakta användes internationell tidigare forskning. Ett resultat från studien visar att arbetslöshet inte är ett misslyckande utan snarare en väg till en möjlighet för att uppnå sina karriärmål.