Utifrån de snabba omställningar, globalisering och nya omvärldskrav inom nya yrken och med krav på ny kompetens tvingas människor navigera och skapa nya karriärer. Vi såg det angeläget att undersöka hur utvärderingsprocessen på vägledningsverksamheten på vuxenutbildningen fungerar. Syftet med uppsatsen är att visa en bild av hur studie- och yrkesväglednings-verksamheten, organiseras, utvärderas och kvalitetssäkras på vuxenutbildningen. För att genomföra undersökningen valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fem personer i olika positioner. En politiker, en förvaltningschef, en avdelningschef och en processledare på vägledningsavdelningen samt en kvalitetscontroller på utbildningsavdelningen. Valet av denna metod baserades på att vi ville få en bred förståelse för hur vägledningsverksamheten organiseras och utvärderas. Vuxenutbildningsförvaltningen i kommunen ansvarar för vägledningsfrågor och utformning av vägledningsverksamheten. Vi har valt att använda oss av utvärderings och organisationsteorier i uppsatsen. På vuxenutbildningen i vår undersökta kommun visade det sig att Studie- och yrkesvägledningen organiserades under två separata avdelningar, tillika processer. Den ena är vägledning, den andra är utbildning. Vår undersökning visade att systematiskt utvecklingsarbete saknas på vägledningsavdelningen medan det på utbildningsavdelningen bedrivs systematiskt kvalitetsarbete, men endast i en viss utsträckning för studie- och yrkesvägledning. Utvärderingsprocessen innefattar inte vägledningsverksamheten som helhet. Samsyn saknas på förvaltningen när det gäller helhetsperspektiv på studie- och yrkesvägledningen eftersom den är uppdelad i olika processer.

Rektorn ansvarar över organisering och uppföljning av det studie- och yrkesvägledande arbetet på skolorna och att säkerställa att detta genomförs av skolans samtliga personal. Tidigare studier visar på att vägledningen är bristande på flera skolor runtom i landet där eleverna inte får den vägledning som de behöver. Med bakgrund till detta är syftet att studera hur de studie- och yrkesvägledande arbetsuppgifterna uppfattas av rektorer i Skåne län. Studien utfördes genom intervjuer med fem yrkesverksamma rektorer i kommunala och fristående skolor i Skåne län. Det teoretiska begrepp som ligger till grund för analysering av insamlad data är organisationsstruktur. Resultatet visar på att rektorerna inom de kommunala skolorna anser att studie- och yrkesvägledning organiseras till en viss utsträckning som hela skolans ansvar, då det är svårt att få in vägledningen i klassrummen. De fristående skolorna menar att studie- och yrkesvägledningen i stor utsträckning implementerades genom skolans personal i stor utsträckning. Författarparet menar att rektorerna själva behöver ta ett större ansvar för organisering av vägledning genom hela skolan, istället för att invänta initiativ från lärarnas håll.

I vår studie har vi undersökt Arbets- och utvecklingscentra, förkortat AUC – en verksamhet som bygger på en långgående samverkan mellan kommunen, försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. AUC bedriver arbetsförmedling med delvis andra metoder än den traditionella Arbetsförmedlingen. Syftet med vår studie är att undersöka hur ungdomar upplever studie- och yrkesvägledningen i verksamheten. Vidare vill vi undersöka hur handläggare/coacher på AUC upplever motivationen hos de sökande samt hur de arbetat för att motivera ungdomarna. Kunskap om AUC: s verksamhet, med dess styrande regelverk och målsättningar i Malmö Stad, har erhållits via litteraturstudier och dokument från Internet. Dessa presenteras i bakgrundsdelen. Genom sex kvalitativa samtalsintervjuer med handläggare/coacher har vi tagit del av verksamhetens kompetenser, arbetssätt och upplevelser, vilka framförs i resultatkapitlet. Via 42 kvalitativa enkätformulär har vi fått en inblick i ungdomars upplevelser av den studie- och yrkesvägledning de erbjuds i verksamheten. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarnas/coachernas kompetenser och engagemang är av stor betydelse i arbetet med verksamhetens unga. Dock kan det humana hänsynstagandet hamna i skymundan, i kommunens ansträngningar att minska bidragsberoendet. Genom det individcentrerade arbetssättet lindrar handläggarna/coacherna de negativa aspekterna av situationen genom att de ägnar mer tid åt varje deltagare. Resultaten visar även att studie- och yrkesvägledningen har betydelse för verksamhetens unga genom att den tillhandahåller den information ungdomarna är i behov av. Vidare framkommer även att studie- och yrkesvägledningen uppfattas som en specialistfunktion, vilken förväntas ge stöd åt individen i sin strävan mot eventuella yrken eller studier.

Syftet med detta examensarbete har varit att få en förståelse för hur några elevhandledare, Finlands motsvarighet till studie- och yrkesvägledare, arbetar i grundskolan utifrån den finska läroplanen för grundläggande utbildning. Vi har intresserat oss för samband mellan styrning och samverkan och hur det faktiska arbetet ser ut med elevhandledning. Ett annat syfte har varit att finna inspiration för ett framtida utvecklingsarbete inom studie- och yrkesvägledning i svensk grundskola. Behovet av utvecklingsåtgärder grundar sig på resultat av studier och kvalitetsgranskningar som funnit omfattande brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning avseende styrning och samverkan. Examensarbetets huvudsakliga frågeställningar är: Hur ser tillämpningen av styrdokument gällande elevhandledning ut i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Hur ser tillämpningen av styrdokument gällande samverkan kring elevhandledning ut i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Hur tillämpas styrningen av elevhandledning i den finska grundskolan enligt elevhandledare? Vilka skillnader kan urskönjas gällande studie- och yrkesvägledningen i Sverige och elevhandledningen i Finland? För att studera hur arbetet med elevhandledning ser ut i den finska grundskolan har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuformulär via mejl. Vidare har vi också ställt dokumenterade svenska och finska förhållanden inom problemområdet mot undersökningens resultat som består av nio elevhandledares intervjusvar. Den erhållna empirin har analyserats med hjälp av teorier och begrepp som systemteori, mål- och resultatstyrning, samverkan, styrning, makt ur ett relationellt perspektiv och institutionella logiker. Resultatet av vår studie visade bland annat att det på majoriteten av våra informanters grundskolor arbetas med elevhandledning utifrån vad den finska läroplanen säger, att det mer eller mindre samverkas med lärare och rektorer, att elevhandledning som läroämne har hög status samt att det sker ett likvärdigt arbete med elevhandledning.

Examensarbetet syftar till att få förståelse för förväntningar som vuxna vägledningssökande kan bära inför ett vägledningssamtal och hur de efteråt upplever att dessa motsvarats. Jag har studerat enskilda personers förväntningar innan de har varit på sitt vägledningssamtal. I samband med detta har jag också undersökt personernas tidigare erfarenheter av vägledning, som sedan följts upp med studier som fokuserar på deras upplevelser av sitt specifika möte. De sökandes upplevelser, tidigare erfarenheter och förväntningarna studeras för att se hur de förhåller sig till varandra. Examensarbetet utgår helt ifrån ett sökande perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med fem vuxna individer. Varje intervjuperson har intervjuats två gånger. Den första intervjun ägde rum innan de hade sitt vägledningssamtal och den andra intervjun ägde rum efter individen varit på sitt vägledningssamtal. De forskningsperspektiv som används behandlar främst förväntningar i relation till olika vägledningssituationer. De teorier som framförallt har används finns inom det kognitionspsykologiska forskningsfältet och förklarar hur en individs förväntningar, tankeprocesser och upplevelser kan förstås. Andra teoretiska perspektiv som används berör vägledning, bemötande, förväntningar och föreställningar i hjälprelationer. Resultaten från första intervjun visar på skilda förväntningar, där vissa förväntningar handlar om att deltagarna skall få hjälp med att komma vidare i sitt yrkesliv. Resultatet visar att alla, förutom en, är nöjda med sitt vägledningssamtal. Den person som är mindre nöjd anser sig inte ha fått sina förväntningar uppfyllda, vilket lett till en minskad motivation och blivit som ett steg tillbaks. I analysen belyses hur olika förväntningar kan påverka den sökande och påverka mötet och hur de upplever sitt möte i efterhand. Det framkommer dessutom att vissa av förväntningarna uppstår i mötet. Upplevelserna hos de nöjda beskrivs, som att vägledaren hade förstått personen behov, och gett bra information. När förväntningarna har uppfyllts verkar detta leda till en ökad motivation som blir till ett steg framåt.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i tvåkommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandeserfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- ochyrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med femrespondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund somstuderar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. Deteorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält somförklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individensbeteende. Andra teoretiska perspektiv som används berör arbetets mening för individensamt karriärteorier som förklarar varför människor hamnar i olika valsituationer ochvad är det som påverkar det. Resultaten visar att respondenterna har olika erfarenheterav studie- och yrkesvägledning. Dessutom har respondenterna uttryckt sitt behov och sinönskan av att få kontinuerlig studie- och yrkesvägledning av en studie- ochyrkesvägledare. Resultaten visar även tydliga olikheter vad det gäller den ekonomiskaresurser och prioriteringar mellan kommunerna, det finns till och med likheter gällandeuppfattningen om betydelse utav studie- och yrkesvägledning på sfi förstudiemotivation.

I detta arbete har vi haft som syfte att utreda om det postmoderna samhällets värderingar skapar ett behov av att förändra vägledningen i riktning mot en holistiskt inriktad vägledning, i arbetet betecknad som Personlig vägledning. Resultatet i arbetet tycker vi visar att det föreligger ett sådant behov. Mycket talar för att vi till stora delar redan lever i det postmoderna samhället och därför anser vi att det är angeläget att vi i vägledningskretsar diskuterar detta vidare. Vi vill även se fortsatt forskning inom området av samma skäl. Arbetet bygger på litteraturstudier och som teoretisk grund ligger Konstruktivistisk vägledning. / In this work, we have had as objective to investigate whether the post-modern values ​​of society creates a need to change the guidance in the direction of a holistic guidance, the work referred to as Personal guidance. The result of the work we think shows that there is such a need. There are many indications that we largely already live in the postmodern society, and therefore we believe that it is certainty that we are in counseling circles discussing this further. We would also like to see further research in the field for the same reason. The work is based on literature reviews and theoretical basis is constructivist guidance.

Ökat valutbud och komplexa valsituationer gör att ungdomar behöver utveckla valkompetens för att ha beredskap att möta ett framtida yrkesliv och en arbetsmarknad i ständig förändring. En kompetens vilken kräver färdigheter som skapas genom process över tid och innefattar förmågan att utifrån självkännedom samt vetskap om utbud kunna fatta och genomföra beslut och som är ett studie- och yrkesvägledande uppdrag som vilar på hela skolans ansvar, men där flertalet granskningar visat på brister i kontinuitet och kvalité. Studiens syfte varit att analysera mellanstadielärares förutsättningar för arbete med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Sex lärare har intervjuats för att undersöka hur deras förståelse, kunnande och vilja ser ut, i förhållande till uppdraget. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, på bristande medvetenhet om ansvar och innebörden av uppdraget. Lärare likställer studie- och yrkesvägledning främst med den informativa delen inför gymnasiet, så som behörighetskrav, regelverk samt programutbud och ser studie- och yrkesvägledaren som ansvarig. Denna förståelse kan antas vara en förklaring till utebliven förändring trots påvisade brister över tid, då förståelse, kunnande och vilja i växelverkan är betydande förutsättningar för förändring i enlighet med implementeringsteori.

I föreliggande examensarbete undersöks ungdomars föreställningar om manligt och kvinnligt i arbetslivet, hur ungdomarna kopplar dessa till status samt om de upplever sina tankar som frihetsalstrande eller begränsande. De ungdomar som undersökts kan med lätthet dela in olika arbeten i genuskategorierna kvinnligt och manligt samt förknippar status med genus låg status förknippas oftare med kvinnligt och hög status med manligt. En viss vanmakt framträder hos ungdomarna inför genusordningen samtidigt som de tycks tänka att det inte gäller dem själva. Dessa unga människors starka föreställningar om genusordningen kan, förutom deras bakgrund och livssituation, vara en av orsakerna till att flera av dem knappt ens vågar drömma om sin yrkesframtid. Ett genusperspektiv i vägledningen skulle kunna uppmärksamma vad som bidrar till att en människa hindras från att förverkliga sina drömmar. Om studie- och yrkesvägledning handlar om vidgade perspektiv, ökad insikt, medvetenhet och beredskap, borde det i varje vägledningsprocess finnas ett genusperspektiv.

Av Sydskånska gymnasieförbundet fick vi uppdraget att utföra djupintervjuer med gymnasieelever som gjort sena omval. Syftet med undersökningen var att se om, och eventuellt hur, man kan minska omval. Vårt arbete är en del av en större undersökning beträffande omval som förbundet utreder. Frågan de ställer sig är vad skolan kan göra för att minska omval. Tio kvalitativa intervjuer med elever, som av olika anledningar hamnat på för dem fel gymnasieprogram och som valt ett nytt program ett år senare, ligger till grund för arbetet. För att öka förståelsen för ungdomars valsituation har vi tittat lite närmare på omvärldsoch samhällsförändringar liksom på undersökningar om hur ungdomar tänker och agerar i valet. Vi är medvetna om betydelsen av kön, klass och etnicitet i valsituationen men betonar studie- och yrkesvägledning som en viktig aspekt att studera. Här ser vi något skolan kan göra för att hjälpa elever från fel- och omval. Det är av denna anledning som studie- och yrkesvägledning fokuseras i vårt arbete. Hjälp@ välja.nu Information och vägledning är en central del i valprocessen. Dessa ska ge elever kunskaper och verktyg för att kunna göra ett väl underbyggt val. Som en följd av detta har vi därför studerat vilka vägledningsinsatser ungdomar har eller borde ha haft till sitt förfogande att hjälpa dem välja. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att vägledningsinsatserna ibland varit få och att eleverna inte alltid tagit del av de insatser som erbjudits. Orsakerna till omvalet varierade. Vår slutsats är att många omval kan minskas med en längre vägledningsprocess samt fler och mer varierade vägledningsinsatser. Förslag på sådana åtgärder vi anser kan vara till hjälp i ungdomars val handlar bl.a. om en förlängd och visualiserad informations/vägledningsprocess. Nyckelord Valsituation, gymnasieval, omval, studie- och yrkesvägledning, information. / Our assignment on behalf of Sydskånska gymnasieförbundet was to carry out a field survey among students who have changed their line of studies. The purpose of our research was to find ways to reduce these mal- or rechoices. Our investigation is a part 3 of a more extensive one, to see what the educational system can do to reduce mal- or rechoices. Our conclusions are based on interviews with students, who for some reason or reasons entered a, to them, wrong program. They made a new choice and entered a new program after a year.To increase understanding concerning youth’s educational choice one has to study how they think and act in the situation of choice making. We also feel the importance to look into changes in the world around us, as well as, in our society. We are aware of the importance of for instance gender, class and ethnicity when studying individual’s educational and vocational choices. These aspects will in spite of this, not be taken into consideration, due to time limit. Our focus lies on remedies the educational system can provide the students with. Information and guidance is a central part of the process of vocational guidance. Both work as tools to provide students with the necessary knowledge to make a solid choice. Accordingly, we have studied efforts concerning guidance students have, or should have attended. The results of our interviews indicate insufficiencies and sometimes lack of participitation concerning vocational guidance. Reasons of mal- or rechoices differ. Our conclusion involves such aspects as for instance a longer and visualized guidence process and information.