Kompetensbristen är en stor global utmaning för framtiden. Såväl internationellt, nationellt som ur ett regionalt perspektiv. Det är därför av stor vikt att den studie- och yrkesvägledning som bedrivs har förmågan att tillgodose varje ung människas möjligheter att få en opartisk, värderingsfri och informativ vägledning i syfte att öka självkännedomen och vidga perspektiven för att kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval. Forskning visar att den individuella vägledningen i form av vägledningssamtal som idag oftast bara genomförs i årskurs nio borde utökas och ges större utrymme i såväl årskurs sju som i årskurs åtta, för att kunna utveckla en process över längre tid. Syftet var att studera och analysera hur studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne talar i relation till sin roll som vägledare samt även hur det vägledande arbetet relaterar till den lokala kontexten. För att genomföra studien valdes en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare i sydöstra Skåne intervjuades på sina respektive skolor. Det gjordes samtals intervjuer som utgick från en på förhand konstruerad intervjuguide för att intervjupersonerna både skulle kunna svara på direkta frågor, men även för att få kompletterande och fördjupande information som skulle stärka validiteten i undersökningen. Den insamlade empirin analyserades genom de teoretiska begreppen doxa, distinktion och Watts modell. Resultatet av studien ger en bild av att det konstrueras en doxa som är baserad på ett opartiskt och värderingsfritt förhållningssätt, och att det sker en vägledning i den lokala kontexten som utgår ifrån det intresse som kan finnas hos den enskilde eleven, dock utan att studie- och yrkesvägledaren gör avsteg ifrån doxan.

Forskning visar att rektorer inte tar sitt ansvar att organisera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolan ansvar. Utifrån detta syfte har följande frågeställning formulerats: Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning? För att besvara studiens frågeställning har kvalitativ metod använts genom intervjuer med sex grundskolerektorer i tre kommuner i nordvästra Skåne. Som teoretisk utgångspunkt har implementeringsteori använts för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att då informanterna implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, sker detta oftast på olika sätt. Resultatet visar även att vissa informanter inte implementerar de allmänna råden.

Många studie- och yrkesvägledare på skolor idag har ofta en låg tjänstgöringsgrad och hög arbetsbörda, vilket kan inverka på studie- och yrkesvägledningens tillgänglighet föreleverna. Utifrån det här dilemmat undersöker studien hur elever upplever deras studie- och yrkesvägledning inom skolor där studie- och yrkesvägledarna har olika tjänstgöringsgrader. Vad har eleverna haft för förväntningar på studie- och yrkesvägledningen inför gymnasievalet? Vad har eleverna haft för upplevelser av den studie- och yrkesvägledning de har haft tillgång till inför gymnasievalet? Upplever eleverna att studie- och yrkesvägledningen på skolan fått dem att tänka annorlunda och/ eller se fler möjligheter inför gymnasievalet? I den här studien har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod med sex elever på två olika skolor i Skåne. Studien tar sin utgångspunkt i Cognitive Information Process (CIP) av Sampson m.fl., begreppet handlingshorisont som beskrivs i teorin Careership av Hodkinson och Sparkes samt den tidigare forskningen vi funnit inom området. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan skolan där studie- och yrkesvägledaren har 20 procent tjänstgöringsgrad och skolan där studie- och yrkesvägledaren har 80 procent. Informanterna på båda skolorna hade liknande förväntningar men deras upplevelser uppvisade större skillnad. En skillnad var att informanterna på skolan där studie- ochyrkesvägledaren har 80 procent har haft mer tillgång till studie- och yrkesvägledning. Den största skillnaden var att studie- och yrkesvägledningen, på skolan där studie- ochyrkesvägledaren har 80 procent tjänstgöringsgrad, har fått informanterna att tänkaannorlunda kring sina val och fått dem att se fler valmöjligheter än den andra skolan.

Skollagen och Lgr11 visar att studie- och yrkesvägledning är ett arbete som är hela skolans ansvar, trots det är lärarna mindre medvetna om att studie- och yrkesvägledning ingår i deras arbetsuppgifter. En av de elevgrupper som blir åsidosatt av det här är de högpresterande eleverna som är i behov av ytterligare utmaningar i sin undervisning och en koppling mellan skola och arbetsliv. Syftet med den här studien är därav att undersöka hur sex lärare på en högpresterande grundskola arbetar med studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar i sin undervisning. Studien ämnar besvara hur lärarna arbetar med studie- och yrkesvägledning i undervisningen för att möta sina elevers behov och förutsättningar samt vilken betydelse lärarna anser att de har för sina elevers framtida studie- och yrkesval.Studien har genomförts med en kvalitativ metod där lärare har intervjuats. Den insamlade empirin har analyserats med stöd av ramfaktorteorin och careershipteorin. Analysen visar att lärarna är bristfälligt insatta i sitt ansvar med studie- och yrkesvägledning men att arbetet med studie- och yrkesvägledning omedvetet tycks förekomma i deras undervisning. Lärarna anser inte att deras roll är den viktigaste för eleverna utan den socioekonomiska statusen har den största inverkan på elevernas studie- och yrkesval.

All frånvaro i grundskolan, både giltig och ogiltig, kan leda till problematisk frånvaro. Frånvaron kan göra att elever inte når kunskapsmålen och därigenom blir obehöriga till gymnasieskolan. Syftet med vår uppsats är att utveckla kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever som har problematisk frånvaro så att dessa kan göra väl underbyggda val till gymnasiet. Utifrån syftet formulerade vi två frågeställningar: Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de får kännedom om samt kontakt med elever som har problematisk frånvaro? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att de arbetar med elever som har problematisk frånvaro? För att få svar på våra frågor valde vi en kvalitativ metod och genomförde sju intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, verksamma på grundskolan. Vid några av intervjuerna framkom information om en specialpedagog som informanterna hade ett framgångsrikt samarbete med gällande elever med problematisk frånvaro. För att belysa detta samarbete valde vi att även intervjua specialpedagogen.Några av de resultat som framkommit i vår studie är att studie- och yrkesvägledarna upplever att de får information om elever med problematisk frånvaro för sent och i andra hand. Studie- och yrkesvägledarna uttrycker önskemål om att utöka samarbetet med andra professioner på skolan för att på så sätt kunna fånga upp eleverna innan frånvaron blir problematisk.De teorier vi valt att använda oss av för att analysera resultatet är: Planned Happenstance, KASAM – Känsla Av Sammanhang och SCCT – Social Cogntitive Career Theory.

I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete. Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS. I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002). Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från missbruksproblematik var det även mycket lättare att lämna kriminalitet. Enligt G.H Mead (2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elever och med hjälp av karriärteori försöka förstå studie- och yrkesvägledares utmaningar. Frågeställningarna för att undersöka uppsatsens syfte är följande: (1) Vilka förutsättningar och resurser finner studie- och yrkesvägledare att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever? (2) Vilka särskilda anpassningar finner studie- och yrkesvägledare att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever? (3) Vilka teman anser studie- och yrkesvägledare är viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever? Undersökningen som ligger till grund för studien bygger på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare. Den teorin och styrdokument som ligger till grund för uppsatsens analys är Social Cognitive Career Theory och Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning. I studien framkommer det att de förutsättningar och resurser studie- och yrkesvägledare finner att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever är bristfälliga. Det framgår även att studie- och yrkesvägledarna i vägledningssamtal med nyanlända elever anpassar både sitt språk, sättet de ger ut information och sin samtalsmetodik. Slutligen beskriver studie- och yrkesvägledarna att de teman som är viktiga att behandla vid vägledning av nyanlända elever är självkännedom, omvärldskunskap samt målsättning och motivation.

Syftet med denna studie är att, ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, undersöka hur gymnasieelever i år tre vid Handels- och administrationsprogrammet resonerar om sin framtida karriär i termer av karriäranpassningsbarhet. Studien är en tvärsnittsstudie som bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Teorin om karriärkonstruktion används som teoretisk grund för genomförd analys. Slutsatsen i studien är att det finns bidragande och hämmande faktorer som avgör individers utveckling av karriäranpassningsbarhet. Socialt stöd samt studie- ochyrkesvägledande insatser kan bidra till utvecklandet av karriäranpassningsbarhet och förmågan att hantera en föränderlig arbetsmarknad. Ett samband påvisas mellan karriäranpassningsbarhet, framtidstro, mål och livstillfredsställelse. För individer med en låg karriäranpassningsbarhet, som saknar socialt stöd eller mål kan karriärproblem förekomma, vilket kan hämma känslan av livstillfredsställelse.

Studie- och yrkesvägledarens roll är ett ständigt frågetecken som medför skilda uppfattningar om uppdraget. Detta leder till att det råder en låg prioritering och värdering på våra grundskolor runt om i Sverige. Det primära syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning rektorer uppfattar, organiserar, prioriterar och värderar studie- och yrkesvägledningens uppdrag i grundskolan. Frågeställningarna som har undersökts handlar om hur rektorer talar kring sina kunskaper om studie- och yrkesvägledning samt hur rektorer talar kring värdering, organisering och prioritering av studie- och yrkesvägledning. Den tredje och sista frågeställningen berör hur rektorer talar kring samverkan på skolan med utgångspunkt i studie- och yrkesvägledning. För att analysera resultaten har organisationsteorin tillämpats i syfte att analysera ledarskapets betydelse för organisering av studie- och yrkesvägledningen. Insamlingen av empirin har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod där totalt sex grundskolerektorer deltog i studien. Resultatet som framkommit i studien är att det råder skiljaktiga uppfattningar kring studie- och yrkesvägledarens roll och profession inom grundskolan. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledarens roll är föränderlig och behöver därmed prioriteras och värderas högre med bland annat fokus i elevhälsan där vägledarens deltagande ska ses som en självklarhet.

Varje år väljer ungefär 7% av eleverna i Sverige att avbryta sina gymnasiestudier innan de fullföljt sin utbildning, en konsekvens som ger eko inte bara för individen utan även för samhället. Syftet med denna studie är att genom enkät undersöka det förebyggande arbete studie- och yrkesvägledare gör för att förebygga avhopp från gymnasieskolan i relation till nyckelfaktorer Skolverket listat som särskilt framgångsrika i arbetet med att minska avhopp från gymnasieskolan. Syftet är också att studera vilka förutsättningar det finns för det förebyggande arbetet, samt vilka utvecklingsmöjligheter yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan ser i arbetet med att förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vi vill med andra ord undersöka om studie- och yrkesvägledare upplever att de kan förebygga avhopp från gymnasieskolan. Vår analys utifrån Skolverkets nyckelfaktorer (individbaserat arbetssätt, bemötande, samverkan, koll och uppföljning och flexibilitet), visar att våra respondenter inte prioriterar dessa nyckelfaktorer i särskilt hög utsträckning, förutom nyckelfaktorn samverkan. Dessutom anser få av respondenterna att vägledarens stöd är tillräckligt för att förebygga avhopp på den egna skolan. Detta tolkar vi som om respondenterna inte tycker att de räcker till i att förebygga avhopp från gymnasieskolan.