Ungdomar upplever att studie- och yrkesvägledningen i skolan kommer för sent. Med detta som grund uppstod studiens valda ämne vilket är studie- och yrkesvägledning i mellanstadiet. Syftet med denna uppsats är att granska hur studie- och yrkesvägledare och mellanstadielärare arbetar med vägledning i mellanstadiet och hur samarbetet ser ut mellan professionerna. Undersökningen genomfördes via en kvalitativ intervjumetod där fyra studie- och yrkesvägledare och fyra mellanstadielärare deltog varav ingen av informanterna arbetar på samma skola. Informanterna som deltog fick svara på hur de arbetar med vägledning i mellanstadiet och hur samarbetet ser ut professionerna sinsemellan. I analysen används Social exchange theory, som är en beteendeteori, och Self-determination theory, som är en motivationsteori. Teorierna har använts för att analysera och förklara resultatet. Teoretiska begrepp som blir viktiga är: utbyte, belöningar, kostnader, beteende, behov, autonomi, kompetens och samhörighet. Samtliga av informanterna använder sig av vägledning i mellanstadiet i någon form. Det som varierar är hur mycket det används och på vilket sätt. När det gäller samarbetet mellan professionerna skiljer sig resultatet åt beroende på yrkesroll. Skillnaderna visar sig i att samtliga studie- och yrkesvägledare menar att de har ett samarbete med lärarna medan majoriteten av de intervjuade lärarna å andra sidan uttrycker att ett samarbete med studie- och yrkesvägledare inte finns. Resultatet visar att goda relationer, attityder och upplevelsen av att befinna sig på samma kompetensnivå är faktorer som gynnar samarbetet. För att ett sådant samarbete ska vara möjligt måste det finnas inplanerad tid, förståelse för varandras yrkesområde och en huvudman som anser att vägledningsfrågor är viktiga.

Detta arbete är en kvalitativ intervjustudie baserad på intervjuer genomförda med åtta SYV vilka arbetar på gymnasiesärskolor runt om i Sverige. Ämnesvalet grundar sig i vetskapen att särskoleelevers framtida samhällsdeltagande är beroende av gymnasiesärskolans övergångs­arbete samt en önskan om att få fördjupad förståelse för denna arbetsprocess och dess förutsättningar. Syftet är därför att undersöka vad SYV anser definierar en lyckad övergång samt vilka insatser som behövs för att uppnå detta. Arbetet ämnar även undersöka vilken roll som SYV upplever sig ha samt huruvida SYV-utbildningen har förberett SYV för att kunna utföra detta arbete. Syftet undersöks via två frågeställningar vilka berör främjande samt hämmande påverkansfaktorer för samhällsdeltagande. Frågeställningarna besvaras genom att förena arbetets empiriska material med teoretiska utgångspunkter i Patton och McMahons metateori The Systems Theory Framework (STF), vilken berör hur olika system bestående av faktorer och kontexter inverkar på individens karriärutveckling.   Arbetets främsta slutsatser är att den problematik vilken orsakar att individer med funktionsvariationer har svårare att uppnå samhällsdeltagande främst utgörs av strukturella problem vilka grundar sig i samhällskontextens konstruktion och normer snarare än i individens inre faktorer eller färdigheter. För att individer med kognitiva funktionsvariationer ska kunna uppnå likvärdigt samhällsdeltagande behövs därför insatser utöver att enbart påverka individen i enlighet med samhällets förväntningar. Samtidigt fastslår arbetet att SYV har en viktig samverkande roll i att stötta gymnasiesärskoleelever i övergången från skola till framtida sysselsättning. Detta eftersom SYV motverkar de hål som i nuläget finns i de samhälleliga skyddsnäten. Ett lyckat övergångsarbete kräver då samverkan, tidiga förberedelser samt vägledningsinsatser och bör definieras av en mjuk övergångsprocess vilken betonar trygghet samt resulterar i en sysselsättning som också tar hänsyn till individens specifika önskemål. Arbetet konstaterar även en upplevd brist gällande hur väl SYV-utbildningen har förberett SYV för att kunna utföra övergångsarbete på gymnasie­särskolan.

Till följd av pandemin orsakad av Covid-19 har Sveriges regering beslutat, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att invånare ska arbeta hemifrån i den mån detta är möjligt. Således har många studie- och yrkesvägledare kommit att bedriva vägledningssamtal på distans. I denna kvalitativa studie intervjuades sex vägledare, fyra är yrkesverksamma på universitetet och två arbetar på gymnasiet. Intervjuerna har gjorts över zoom, med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide som framställts på förhand. Med utgångspunkt i dessa intervjuer har vägledningssamtal via videosamtal analyserats och jämförts med fysisk vägledning på plats.Frågeställningarna i studien syftar till att ge ökad förståelse för informanternas uppfattning kring vilka rådande förutsättningar som finns för vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom. Vidare utforskas huruvida vägledningssamtal på distans har särskilda möjligheter eller begräsningar, i förhållande till vägledningssamtal på plats. Analysen utgår från informanternas redogörelser och undersöker dessa utifrån Malténs Kommunikationsteori, Egans The Skilled Helper Model samt Antonovskys teori KASAM. Här framkommer att majoriteten av informanter upplever att vägledningssamtal via videosamtal missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna inte kan se varandras kroppsspråk. Vidare beskriver Egan och Maltén att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal. Antonovsky teori KASAM analyserar vägledarnas förhållningssätt till vägledningssamtal som hålls på distans. Merparten av informanterna upplever att distanssamtal är hanterbara och meningsfulla. Vidare framkommer att vissa förändringar skett i arbetssättet inom vägledning på distans, exempelvisbeskrivs beskrivs fler sammanfattningar i samtalen bidra till att underlätta kommunikationen mellan vägledare och sökande.

Examensarbetets syfte var att undersöka uppfattningar hos studie- och yrkesvägledare om pojkar tenderar att delta i studie och yrkesvägledande aktiviteter i lägre utsträckning än flickor och i sådana fall identifiera och belysa bakomliggande orsaker till detta. Vidare innefattade syftet att få ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledning bedrivs och skulle kunna bedrivas för att nå fler elever och utjämna en eventuell variation mellan könen. Materialet för studien utgjordes av fyra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i högstadieskolan. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar på ett brett deltagande i skolans studie- och yrkesvägledning och att det inte med säkerhet gick att fastställa att pojkar i lägre grad än flickor uppsöker studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar dock på variationer mellan pojkar och flickor, framförallt berörande hur och av vilka anledningar uppsökandet sker. En aspekt som kan förklara det breda deltagandet är skolornas aktiva och processliknande studie- och yrkesvägledning, vilken därmed även ses som en av möjliga insatser i syfte att nå fler pojkar och därmed samtliga elever i skolans studie- och yrkesvägledning. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av studie- och yrkesvägledning som en process över tid, dels i syfte att nå samtliga elever, dels för att förbereda eleverna för att kunna göra väl underbyggda val. Detta leder förhoppningsvis till en fullföljd gymnasieutbildning och i sin tur till goda förutsättningar för ett framtida studie- och yrkesliv.

På grund av de stigande åldrarna på högskolorna har det under de senaste tio åren skett en ökning av antalet studenter som har barn. Att ha småbarn är tidskrävande och därav blir det betydelsefullt att ta hänsyn till hur det fungerar att kombinera småbarn med studier. Det finns en stor ansamling forskning kring föräldraledighet, jämställdhet och vägledning när det kommer till arbetande föräldrar. Studier som undersöker hur livet ser ut för studerande föräldrar och vilken vägledningshjälp de tar del av i samband med denna brytpunkt finns dock i en bristfällig mängd. Syftet med studien är att undersöka manliga och kvinnliga universitetsstudenters upplevelser av hur deras studiegång påverkats till följd av familjebildning, samt undersöka vilken vägledningshjälp studenterna tagit del av i samband med brytpunkten. Genom att besvara Frågeställningarna: Hur upplever studenter att föräldraskapet har påverkat deras utbildning? Vad finns det för skillnader/likheter i männen och kvinnornas uppfattningar? Vilken vägledningshjälp har studenterna tagit del av i samband med brytpunkten? För att besvara frågeställningarna har den kvantitativa forskningen stått i grund. Resultatet har framkommit via semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga studenter som under sin studietid fått barn. Resultatet tyder på att samtliga av de studerande föräldrarna anser att de blivit mer effektiva i sina studier efter familjebildningen. Resultatet tydliggör även att kvinnor i större utsträckning tar studieuppehåll i samband med att ett barn tillförs in i familjen. Studien visar även att kvinnorna varit i större behov av stöd och rådgivning av en studie- och yrkesvägledare i jämförelse med männen.

At a European level there is a concern about a threatening skills crisis as unemployment is high. Above all, the unemployment rate is high among newly arrived women. Meanwhile employers have a hard time finding workforce with the right skills and this problem is also found in the Swedish labor market. Research shows that women face other issues than men on their way to employment, but also that career counselors might need better strategies to develop their work with this group. The purpose of this study is to investigate which factors affect newly arrived women in Sweden on their way to occupation and how career counselors can work with the women to handle these factors. Four newly arrived women without upper secondary education and four career counselors who work with this target group were interviewed. Systems Theory Framework and Careership are the two theories that are used to analyze the results. The study identifies several factors that affect newly arrived women on their way to occupations, and these factors get new dimensions when they are influenced by gender. The identified factors can both widen and limit the women’s horizon of action. The result also showed several strategies that career counselors use while working with this group and the influencing factors, for example understanding what migration means for the women and support them in the process ahead. To be able to do this, the career counselors might need to give advice and information and use visual aids to another extent than with other groups. These strategies can also serve as opportunities for the counselor to maintain a balance in the therapeutic system and thus not risk affecting the client.

No description available.

Studie- och yrkesvägledares arbete mot mål gällande den vida vägledningen skiljer sig åt kommuner och skolor emellan. Tidigare forskning visar på lyckade och mindre lyckade exempel på kvalité gällande den vida vägledningen. Syftet med denna uppsats är därför att få kunskap om hur studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor arbetar mot mål gällande den vida vägledningen. Vi vill besvara följande frågeställning:• Hur erfar studie- och yrkesvägledarna arbetet med mål gällande den vida vägledningen?Metoden som valdes för att besvara frågeställningen var kvalitativ och empirin insamlades genom gruppintervjuer med studie- och yrkesvägledare på tre kommunala gymnasieskolor. För att analysera den insamlade empirin används begreppet mål: officiella mål, operationella mål och informella mål. Resultatet visar att de tre skolorna arbetar olika utifrån mål. På Skola 1 och Skola 2 finns nästintill obefintlig kunskap om de officiella målen och det finns heller inga operationella mål som initierats av chef på skolan. Detta har resulterat i att studie- och yrkesvägledare på Skola 1 på eget initiativ arbetar mot informella mål och sammanställer en plan för den vida studie- och yrkesvägledningen. På Skola 2 har de ideer om en eventuell plan för nästa termin. På Skola 3 har studie- och yrkesvägledarna kännedom om de officiella målen. De arbetar utifrån dessa tillsammans med sin närmaste chef samt med operationella mål gällande den vida vägledningen.

Vi har med vårt examensarbete haft som avsikt att utifrån könsfördelningen på el- ochenergiprogrammet undersöka vilka påverkningsfaktorer det är som har bidragit till ett icke-sökande bland flickorna till el- och energibranschen. Vi ville få kunskap om hur eleveranser att studie- och yrkesvägledare kan motarbeta mansdominansen på el- ochenergiprogrammet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört sexnarrativa videointervjuer med tjejer som går åk 1 på Naturvetenskapsprogrammet. Somteoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Gottfredsons genusperspektiv, samt Hodkinsonoch Sparks karriärteori. I avsnittet tidigare forskning har vi tittat på hur situationen ser utinom elbranschen och el- och energiprogrammet i dagsläget, samt på förklaringar kring vadkönssegregering innebär och bakomliggande faktorer. I den tidigare forskningenuppmärksammas även hur studie- och yrkesvägledare kan, och arbetar, medkönssegregering i nuläget. Resultatet visar att de intervjuade tjejerna hade en generell okunskap och ett ointresse för el- och energibranschen. De baserade det på att de aldrig övervägt, varken el- och energiprogrammet eller ett annat manligt kodat gymnasieprogram. Anledningen bakom icke-intresset berodde på den egna uppfattningen av ett eventuellt exkluderande från de manliga utbildningskontexterna. Det framkommer även i resultatet att tjejerna hade gjort sina gymnasieval utifrån påverkningsfaktorer som vänner, familj och studie- och yrkesvägledaren. Respondenterna delgav olika potentiella arbetssätt för hur studie- ochyrkesvägledaren kan arbeta med rekrytering av flickor till el- och energiprogrammet. Arbetssätten som uppgavs av respondenterna var slumpmässig praktik, studiebesök inomkönssegregerade branscher samt tidigare, och fler, informationstillfällen.

Vägledning kan ofta ske i sammanhang där individens och samhällets intressen står ikonflikt med varandra. Enligt Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer ska vägledarensätta individen i centrum och stå fri från särintressen. En sådan konflikt ärkompetensförsörjningen inom välfärden där behovet av arbetskraft och kompetensförväntas nå skyhöga nivåer de kommande tio åren. Vägledning utifrån ettkompetensförsörjningsbehov i välfärden kan möjligtvis ses som ett särintresse förvägledare. Syftet med studien är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inomgymnasieskolan resonerar angående Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer om att sättaindividen i fokus samtidigt som det finns ett behov av specifik arbetskraft i välfärden.Frågeställningarna som studien ämnar att besvara är hur ser studie- och yrkesvägledare igymnasieskolan på konflikten mellan individ och samhälle i sin yrkesroll, vilken roll deanser att de har angående kompetensförsörjningen inom välfärden och de hur de ställer sigtill att prata om yrken utifrån ett samhällsperspektiv. För att besvara frågeställningarna harsju kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan utförts. Deteoretiska begreppen som används i analysen är välfärdens maktrelationer,humankapitalteorin, individualism, rationalitet och irrationalitet. Av resultatet framgår detatt samtliga informanter har ett individfokus där de sätter individen centrum tillsammansmed dess intressen och önskemål. Informanterna ser det inte som sitt ansvar att arbeta medkompetensförsörjningen utan menar att det är samhällets och statens ansvar. Detframkommer även att det inte nödvändigtvis behöver finnas en motsättning mellanindividens och samhällets intressen så länge individen är rationell och får tillgång tilltillräcklig och rätt information.