Det ställs idag större krav på studie- och yrkesvägledarna och deras kunskaper då det sker stora förändringar i vår omvärld, arbetsmarknad och utbildningsväsende. Vi vill med denna studie klargöra vilka kunskaper inhämtade från studie- och yrkesvägledarprogrammet, yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare använder sig av i sitt yrke inom grund- och gymnasieskola. Vårt syfte är också att undersöka vad som möjliggör och begränsar användandet av dessa kunskaper. Vi kopplar följande frågor till vårt syfte; Vilka kunskaper från studie- och yrkesvägledarprogrammet använder vägledare sig framförallt av i yrkeslivet på grundskola och gymnasieskola? Vilka faktorer begränsar och möjliggör användandet av kunskaper som studie- och yrkesvägledare besitter? Anser sig studie- och yrkesvägledare sakna någon kunskap, som borde ingått i deras utbildning, i så fall vilken? De begrepp och teorier vi använt är Bourdieus Habitusteori, Social Cognitive Career Theory samt begreppen organisationskultur och yrkesroll. Studien är gjord med en kvalitativ undersökningsmetod, sju intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar på att de kunskaper från utbildningen som de främst använder kommer från samtalsmetodik- och beteendevetenskapskurserna. Det som begränsar och möjliggör användandet av kunskaper är kulturen i organisationen, förväntningar på yrkesrollen samt personligheten hos studie- och yrkesvägledarna. Kunskaper som saknas från utbildningen är främst kunskaper om neuropsykiatriska funktionshinder, yrke- och utbildningsvägar samt kunskaper om vilka yrken som förutspås behövas mer av i framtiden.

Den här studien handlar om hur mycket och vilken sorts hjälp elever som går första året på gymnasiet fick av sin studie- och yrkesvägledare på grundskolan inför sitt gymnasieval. Med hjälp av våra frågeställningar vill vi ta reda på syftet som är hur elever som går årskurs ett på gymnasiet upplevde om deras studie- och yrkesvägledare på grundskolan fanns tillgänglig i samband med gymnasievalet. Frågeställningarna som används i studien är; ”Hur mycket studie- och yrkesvägledning fick eleverna tillgång till inför gymnasievalet?” ”Hur upplevdes studie- och yrkesvägledning av eleverna?” ”Vilka förväntningar hade eleverna på studie- och yrkesvägledaren inför gymnasievalet?”. För att kunna undersöka det här valde vi att göra sex djupgående intervjuer. Studien är kvalitativ för att vi ville kunna få en helhetsbild genom att kunna ställa öppna frågor och eventuella följdfrågor. De teoretiska centrala begreppen som används för att analysera studiens empiri är självkännedom, vägledning, information, underbyggt val och yrkeskunskap. Huvudresultatet i studien visade på att majoriteten av eleverna endast fick tillgång till studie- och yrkesvägledning i åttonde och nionde klass vid ett eller två tillfällen inför gymnasievalet. Eleverna saknade mer information kring utbildningar och även kring själva valprocessen. De flesta gjorde sitt val på egen hand och fick hjälp från andra i sin omgivning.

Syftet med examensarbetet var att undersöka orsakerna till varför studie- och yrkesvägledare i grundskolan upplever, eller inte upplever, stress, samt om detta påverkar utförandet av arbetsuppgifterna. Urvalet av informanter gjordes med avsikt att de skulle representera skolor med olika sociala miljöer i Tåstad. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning med mestadels öppna frågor så att informanterna gavs möjlighet att beskriva tankar, känslor och upplevelser. Undersökningen visar att upplevelsen av stress är individuell. Flertalet av studie- och yrkesvägledarna, som ingått i studien, upplever stress periodvis, ändock uppfattas det allmänt sett inte som något större problem. Den bakomliggande orsaken till detta är att det är ett stimulerande yrke där studie- och yrkesvägledaren själv, i stor utsträckning, bestämmer och tar ansvar för hur arbetet ska genomföras.

I wanna be a golfpro. A survey of students thoughts and feelings in preparation for upper secondary school

Detta examensarbete handlar om övergångsprocessen från studier till arbetsliv för studie- och yrkesvägledare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvägledares övergångsprocess från studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnå vårt syfte och för att få svar på våra frågeställningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvägledare och sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Den tidigare forskning inom ämnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergångsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna kräver. För att analysera vår empiri använder vi oss av teorier och teoretiska begrepp från Goodmans, Schlossbergs och Andersens Transition theory, Savickas Career Construction Theory, Lents m.fl. Social Cognitive Career Theory och Dawis Theory of Work Adjustment. Dessa teorier kompletterar varandra och ger en helhetsbild av övergångsprocessen.Huvudresultatet i studien är att övergångsprocessen innebär utmaningar av olika slag för studie- och yrkesvägledare. Det är studie- och yrkesvägledares och arbetsgivares kunskapsbrist och diffusa eller icke-existerande arbetsbeskrivningar som skapar majoriteten av dessa utmaningar. Det finns en kunskapsbrist om vad studie- och yrkesvägledare har för egentliga kompetenser och vad dessa kan användas till. Således skapas det ett glapp mellan vad studie- och yrkesvägledare kan och vad de får som arbetsuppgifter. Detta gör att övergångsprocessen enligt våra respondenter i vissa fall varit svårhanterad. Det är inte förrän de känner att de är etablerade som de nått slutet på den långa övergångsprocessen. / This essay is about the transition process from school to work for career guidance counselor students. The purpose of this essay is to find out about the experiences of the transition process for newly graduated career guidance counselors. To answer towards the purpose of this essay interviews were made with career guidance counselors, employers who employ career guidance counselors, and students who are studying their third year at the career guidance counselor program. Previous research within this field have found the result that the transition process can be a challenge because of a gap between the knowledge students receive through education and the knowledge required by employers. To analyze our interviews we are using theories and theoretical concepts from Goodmans, Schlossbergs and Andersen’s Transition Theory, Savicka’s Career Construction Theory, Lent’s et al Social Cognitive Career Theory and Dawis’ Theory of Work Adjustment. These theories work together to create an understanding of the transition process. The main results of this study is that the transition process is challenging because of the lack of knowledge both from a career guidance counselor- and an employer perspective. The study also shows that there is a lack of knowledge about which competences career guidance counselors actually have and how they can be applied. This lack of knowledge creates a gap between what the career guidance counselors can do at their new workplace and what kind of work they get to do. This makes the transition process difficult according to those who have been taken part of this study. It is not until they feel that they are well acquainted with their work and workplace that they feel they have reached the end of the transition process.

Jag har valt att belysa mitt examensarbete, vilket handlar om kreativitet i studie- och yrkesvägledning, från olika synvinklar och inleder med att presentera en eklektisk vägledningsmodell samt en kortfattad beskrivning av vägledning som en bakgrundsteckning. Därefter kommer en översikt av kreativa verktyg och syftet med det är att skapa en förståelse för vad som avses. Denna del kan även användas som en idébank för studie- och yrkesvägledare. Eftersom kommunikation är vad studie- och yrkesvägledning i mångt och mycket handlar om presenteras en kommunikations-teoretikers syn på kreativitet. En viktig del i vägledningssammanhang och dessutom kärnan i detta arbete är kreativitet, jag har därför även tagit med en teoretisk beskrivning av ämnet. För att belysa skolkulturens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas arbete samt deras möjlighet att arbeta kreativt har jag valt att berika föreliggande arbete med en teori om skolkultur. Studie- och yrkesvägledning bör bedrivas som processvägledning och inte som brytpunktsvägledning och av den anledningen kommer även detta att beskrivas och motiveras. I resultatdelen redovisas min kvalitativa undersökning. Fokus ligger på studie- och yrkesvägledare på grundskolan eftersom de är min undersökningsgrupp. De två teman som behandlas i intervjuerna är kulturen på skolorna samt kreativitet. Resultatet från undersökningen visar att kulturen på skolan påverkar studie- och yrkesvägledarnas arbete. De anser sig vara uppskattade av övrig personal, men trots det så är SYO-verksamheten något som i stort sätt helt sköts av studie- och yrkesvägledaren. Inte ens på skolor med en kultur där alla skulle kunna vara engagerade i SYO-verksamheten är det annorlunda. Jag har funnit att på samtliga skolor bedrivs brytpunktsvägledning även om en av de jag intervjuat har en annan åsikt. Studie- och yrkesvägledarna i min undersökning använder kreativa verktyg, men inte i någon stor utsträckning. De har bland annat gruppvägledning i mindre grupper, men inte för alla elever. Eleverna är ute på prao vilken är både traditionell och specialdesignad. Dessutom besöker vissa av studie- och yrkesvägledarna gymnasieskolor eller specifika program med eleverna. Studie- och yrkesvägledarna visualiserar ganska mycket med papper och penna och de arbetar aktivt med att vidga elevernas perspektiv bland annat genom att göra studiebesök, titta på gymnasiefilm, diskutera genus och andra relevanta ämnen.I analysen och diskussionen relateras resultaten från min undersökning i förhållande till vägledning, kreativa verktyg samt de teorier som presenterats. Slutligen beskrivs kortfattat vad jag anser skulle vara intressant att framöver forska om i förhållande till detta examensarbete.

Ensamkommande ungdomar som grupp har överlag sämre betygssnitt och svagare arbetsmarknadsanknytning jämfört med inrikesfödda. Syftet med vår studie är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med ensamkommande ungdomars förutsättningar för framtida studie- och yrkesval. Då studien syftar till att undersöka studie- och yrkesvägledarnas arbete valdes en kvalitativ metod och sex intervjuer genomfördes med studie- och yrkesvägledare som arbetar på språkintroduktionsprogrammet. Det empiriska materialet analyserades med en innehållsanalys genom de teoretiska begreppen socialt kapital, habitus och handlingshorisont. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar för att de ensamkommande ungdomarna ska förstå betydelsen av kontakter inför arbetslivet och även ge ungdomarna förståelse för vikten av sociala nätverk. De ensamkommande ungdomarnas självkännedom och tidigare erfarenheter är andra delar studie- och yrkesvägledarna arbetar med för att ungdomarna ska få en förståelse för sin livssituation. De arbetar även med att informera om det svenska utbildningssystemet för att vidga de ensamkommande ungdomarnas perspektiv. Resultatet visar också att studie- och yrkesvägledarnas samarbete med andra personer som på andra sätt arbetar med ensamkommande ungdomar, inte svarade upp mot det samarbete som efterfrågas i forskning.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats.Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär.Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt. I kunskapsorienterade organisationer likt de som informanterna arbetar inom krävs, i enlighet med Ellströms kompetenskomponentteori att individer är metakognitiva. Genom metakognition kan de reflektera över hur de tar in information och därefter använda kunskapen medvetet vilket främjar livslångt lärande.

Avsikten med denna studie är att undersöka rektorers funktion i elevhälsan, vad syftet är med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjälp av de frågeställningar som formulerats som följande; ”Vad är syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan?”, ”vilka insatser bidrar studie- och yrkesvägledare med i elevhälsans uppdrag?” och ”vilken funktion har rektor i elevhälsan?” vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gällande syftet med studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Då det råder brist på tidigare forskning kring valt studiefält vill vi ändra på detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktär och utgjordes av djupintervjuer, detta för att få ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frågor och eventuella följdfrågor. Kortfattat resulterade studien i att rektorer ansvarar för elevhälsan och fattar beslut som rör elevhälsans uppdrag samt vilka yrkesprofessioner som ska medverka. Syftet med att studie- och yrkesvägledare medverkar i elevhälsan är att all information kring elever behövs synliggöras i elevhälsan. Studie- och yrkesvägledare motiverar elever för framtiden som är en del av elevhälsans uppdrag. De teoretiska begrepp som analyserat empirin och genererat fram resultatet är meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Begreppen är utformade av Aaron Antonovsky som grundar sig i KASAM teorin. Meningsfullhet analyserar vad det finns för meningsfullhet i studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan. Begriplighet analyserar rektors funktion i elevhälsan och hanterbarhet analyserar vilka handlingsvägar studie- och yrkesvägledare använder sig av i elevhälsan.

SammanfattningEn studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie.Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ser sitt lärande som en del i sitt arbete och att de lär sig på olika sätt. Förändringar är en del i deras arbete och något som accepteras. När reformen implementerades blev de utmanade främst genom att lyckas inhämta all information. Ytterligare en utmaning var att tyda reglerna i reformen då den upplevdes i vissa delar som oklar och inte färdig. Tiden är en annan utmaning för studie- och yrkesvägledarna i studien där de betonar att de måste ta sig tid för lärande och omprioritera sitt arbete för att hinna med. Kompetensutveckling är viktigt för dem och resultatet visar att utan lärande kan de inte utföra sitt jobb. Studie- och yrkesvägledarna anser, precis som skollagen säger, att kompetensutvecklingen är rektorn ansvarig för. Resultatet visar att det är upp till den arbetande studie- och yrkesvägledaren själv att ta sig tid för nytt lärande.