Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V. Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och E. Goffmans stigma-begrepp för att förstå och förklara vägledarnas förhållningssätt till vägledning av elever med invandrarbakgrund. Språkproblem och familjens starka inverkan på eleven är, enligt vägledarna, utmärkande drag i vägledningen av elever med invandrarbakgrund. Resultaten visar även att det finns ett allmänt behov bland vägledarna av utökad kunskap om andra kulturer och av tydligare direktiv i skolans måldokument för vägledning av elever med invandrarbakgrund, vilket vi också finner stöd för i vår litteraturstudie. Vår slutsats är att vägledare, genom ökade resurser inom vägledningsområdet och en mer utbredd kunskap om andra kulturer, kan se den tillgång och resurs som elever med invandrarbakgrund utgör snarare än som en ”problem”-kategori och begränsning. Följden skulle, enligt vår mening, leda till en jämlikare och mer integrerad skola, vilket inte bara skulle gynna eleverna utan även samhället i stort.

Denna uppsats handlar om Enheten för vägledning, en enhet där studie- och yrkesvägledarna ingår i samma organisation – en så kallad gemensam plattform - och har en gemensam vägledningschef. Syftet är att belysa och analysera organisationens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning. Frågor vi ställer oss är vilka organisatoriska faktorer som påverkar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att utföra och påverka sitt arbete. För att besvara våra frågeställningar har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare verksamma i Enheten för vägledning. Vi har analyserat resultatet med hjälp av de organisationsteoretiska begreppen organisationsstruktur, organisationskultur, ledarskap, samarbete, motivation och kommunikation. Resultatet från vår studie visar att Enheten för vägledning arbetar utifrån gemensamma mål som stämmer överens med studie- och yrkesvägledarnas uppfattningar och värderingar om hur vägledning ska bedrivas. Resultatet pekar på att en avgörande faktor för Enheten för vägledning är ledarskapet och dennes förmåga att motivera studie- och yrkesvägledarna till samarbete och en ständigt pågående kommunikation. Vidare visar resultatet att Enheten för vägledning främjar möjligheten för studie- och yrkesvägledarna att utföra och påverka sin yrkesutövning, genom att alla är utbildade studie- och yrkesvägledare och därmed skapar en stark grund och besitter en bred kompetens. Slutsatsen är därför att Enheten för vägledningen har en betydande roll för hur studie- och yrkesvägledarna kan utföra vägledning i kommunen.

Stress och sjukskrivningar i samband med stress har ökat radikalt de senaste åren. Arbetsbelastningen och kraven på individer ute i arbetslivet verkar ha blivit allt svårare att klara av. Detta examensarbete handlar om en grupp studie- och yrkesvägledare och deras relation till stressutlösande faktorer. Jag har utifrån en kvantitativ enkät undersök-ning försökt få svar på min problemformulering om i vilka avseende upplever studie- och yrkesvägledare negativ stress och hur kan de upplevda stressreaktionerna knytas till den subjektiva arbetssituationen?Jag kommer i denna uppsats att presentera att studie- och yrkesvägledare är en yrkes-grupp som mår förvånansvärt bra. Min undersökning visade att studie- och yrkesväg-ledarna inte påvisar starka stressreaktioner. Mina resultat från min undersökning har jag även kopplat till teori om ämnet stress.

Syftet med studien är att undersöka studie- och yrkesvägledares upplevelse av vägledaruppdraget och den egna yrkesrollen på grundskolan. Tidigare forskning om studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse visar att studie- och yrkesvägledarens roll kan framstå som otydlig, men också som en roll som påverkar elevernas uppfattningar om uppdraget. Vi har använt oss av kvalitativ metod då vi utfört sex semistrukturerade intervjuer enligt studiens frågeställningar: Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare sitt uppdrag på grundskolan? Hur tänker studie- och yrkesvägledare kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar? Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin yrkesroll på den egna grundskolan? The Organization as a Systems of Roles som en del av The Social Psycology of Organizations Theory (Katz & Kahn, 1987) utgör arbetets teoretiska grund. Tre aspekter på studie- och yrkesvägledarens uppdrag kan plockas ut. Första aspekten handlar om de organisatoriska faktorerna i form av styrdokument för uppdragets funktion och mål. Andra aspekten handlar om samverkan i vid bemärkelse i relation till aktiviteterna och ansvarsfördelning. Den tredje aspekten handlar om vägledarens uppfattning om den egna positionen inom uppdraget som skulle kunna beskrivas som en önskan för ett tydligt mandat inför andra yrkesroller på den egna grundskolan. Studien tyder på att vägledaren aktivt skapa sin roll i relation till egna och andras förväntningar samt förutsättningar på grundskolan. Det sätter den personliga prägeln på vägledarnas sätt att arbeta och kan ses som ett uttryck för hållbarhet och ömtålighet av uppdraget i vid och snäv bemärkelse på grundskolan.

Varje år placeras cirka 1000 barn och ungdomar på något av (SiS) Statensinstitutionsstyrelse särskilda ungdomshem. Merparten av ungdomarna har en problematisk skolbakgrund och deras framtid är oklar. Forskning visar att framgång i skolan har en skyddande effekt, speciellt för socialt utsatta ungdomar. Tillgången tillstudie- och yrkesvägledning är en förutsättning för hur väl eleverna utvecklar förmågan att samla, analysera och organisera information relaterad till sina studie- och yrkesmässiga livsövergångar. Den tidigare forskningen belyser även vikten av en god relationen mellan behandlare och placerade ungdomar. Det kan dock vara en utmaning för studie- och yrkesvägledaren att bygga en relation till ungdomar som präglas av svek från vuxenvärlden. Vägledande insatser kan därav vara avgörande för hur deras framtidformas. Syftet med examensarbetet är bidra till en ökad förståelse för hur det vägledningsinrktade arbetet med placerade barn och ungdomar inom (SiS) Statensinstitutionsstyrelse särskilda ungdomshem ser ut, genom att använda följande frågeställning: Vad och hur berättar yrkesverksamma studie- och yrkesvägledarna om sitt arbete inom (SiS) Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem? Vägledarnas berättelser lyfter hur arbetet påverkas av hur länge ungdomen är placerad, och hur samtalen påverkas av ungdomens bakgrund med hänvisningar till missbruk och kriminalitet. Genom att synliggöra studie- och yrkesvägledarnas livsvärld igenomberättelser, och samtidigt belysa den tidigare forskningen så skapas en tydligare bild av utvecklingsområden inom vägledningsarbetet med placerade ungdomar. Examensarbetet kan därav användas som en kartläggande grund för fortsatt forskning inom vägledningsarbetet med institutionaliserad barn och unga.

Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse för nyanlända individer som kommer till Sverige, där de står inför unika utmaningar och behov. Att vägleda nyanlända elever innebär att navigera genom en komplex process som kräver inkludering och kunskap om de lagar och regler som styr deras möjligheter att intergreras i utbildning och arbetsliv. Studien syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever sin kompetens i det dagliga arbetet med nyanlända elever. Studiens frågeställningar är: Hur upplever studie- och yrkesvägledare sin kompetens i sitt arbete med nyanlända elever? På vilket sätt kan studie- och yrkesvägledare stärka sin kompetens kring nyanlända elever? I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerde intervjuer genomfördes med åtta studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet analyserades med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development av Patton och McMahon och SocioDynamic Counselling av Peavy. Resultatet visar att genom praktisk erfarenhet och interaktion med nyanlända elever har studie- och yrkesvägledarna kunnat lära sig om deras specifika behov och utmaningar. Informanterna upplever även att samtalsmetodik samt tydlig kommunikation som en viktig kunskap i vägledning med nyanlända elever. En viktig upptäckt var dock att det fanns en brist på resurser och möjligheter till kompetensutveckling inom vägledning av nyanlända elever. Detta begränsar studie- och yrkesvägledarnas möjligheter att uppdatera sina kunskaper och färdigheter för att bättre kunna möta behoven hos denna särskilda elevgrupp.

Arbetsmarknaden är könssegregerad, och uppdelningen påbörjas redan i tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarna är enligt lag skyldiga att arbeta för att kön inte ska reproduceras, samtidigt visar andra studier att studie- och yrkesvägledarna inte följer lagtexten.Syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarna skapar ett arbetssätt utifrån deras tolkning av läroplanen § 2.6, gällande genus, i elevernas valprocess till gymnasiet. Studien undersöker också vilka faktorer som kan ha varit bidragande till studie- och yrkesvägledarnas faktiska tolkning av läroplanen § 2.6.Teorier som har använts i studien är föreställningar av yrken, konstruktioner av könsroller och teori om tolkning och översättning. Kvalitativ metod med åtta intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet.Resultat som framkommit under studien är att alla informanter har olika föreställningar och tolkar lagtexten olika beroende på vad de har med sig från bland annat barndomen och tidigare erfarenheter. Detta gör att alla informanter som deltagit i studien har ett eget individuellt anpassat arbetssätt som beror på vad de har med sig sedan tidigare och deras syn på genus. En av slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna lägger stor vikt vid vad de lärt sig på utbildningen, däribland deras förhållningssätt till neutralitet, och mindre vikt på vad lagtexten § 2.6 anser som viktigt.

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare?Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade.I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan.Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete.Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse.

Undersökning av svenska skolors Praoverksamhet organisation, omfattning och ansvarsfördelning.

Idén till detta arbete kommer utifrån min sons önskan om att bli riddare. Syftet är att belysa och reflektera över hur studie- & yrkesvägledare hanterar elevers idéer om ovanliga yrkesval, i en tid när samhällsförändringar kan ändra förutsättningarna och utbudet för olika yrken. Första delen är en genomgång av tidigare forskning samt av användbara teoretiska utgångspunkter och begrepp. Den teoretiska delen behandlar främst utvalda delar av Anthony Giddens omfattande arbete. Sedan tas det intressanta begreppet gatekeeper upp från den statliga utredningen SOU 2003:77. Till sist behandlas Gerard Egans tankar om att i vägledningssamtalet uppmuntra och skapa förutsättningar för galna idéer. Undersökningen är uppdelad i två delar. Först en förundersökning i form av enkät till tio studie- & yrkesvägledare för att fånga in fler och för mig okända beståndsdelar. Efter det gjordes djupintervjuer med tre utbildade och erfarna studie- & yrkesvägledare med olika bakgrund och arbetsplatser. De främsta resultaten från enkäten var dels att svaren om ovanliga val visade tre mönster; Att det är snävt, att det låter konstigt och att inget kan anses vara ovanligt, samt dels att elevvårdarbetet kan skärma av vägledarens och elevens arbetsutrymme. När elever presenterar tokigt formulerade idéer, kan vissa vägledare ge en negativ respons. Intervjuerna visar istället att vägledarna är öppna och möjliggörande för det oväntade, att de utgår från elevens situation på ett neutralt och värderingsfritt sätt, men samtidigt att det lurar både yttre och inre begränsningar runt och hos vägledaren som kan utgöra hinder för eleven.