Spelling suggestions: "subject:"studieoch yrkesvägledare"" "subject:"studieroch yrkesvägledare""
71 |
Studie- och yrkesvägledares arbetsmarknad inom bemanningsbranschen - I relation till utbildade från studie- och yrkesvägledarprogrammet och personal- och arbetslivsprogrammetRadeson Lindeberg, Julija January 2006 (has links)
Under hela utbildningens gång har jag frågat mig varför studie- och yrkesvägledar programmet är så skolfokuserat och jag har förstått att så har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara så när arbetsmarknaden kontinuerligt förändras. Genom åren har det öppnats andra möjligheter där vi kan utnyttja vår utbildning och det vi lärt oss på ett mycket bra sätt. Mitt syfte med detta examensarbete är att på ett så bra och realistiskt sätt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom få fram på ett så tydligt sätt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag är profilerad. Profilerad i avseende till deras utbildningsbakgrund, sociala kompetens och värderingar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie gjord på fem intervjuer varav tre intervjuer med bemanningsbranschen och två intervjuer med lärare inom personal- och arbetslivsprogrammet respektive studie- och yrkesvägledarprogrammet. De teorier som jag refererar till i mitt arbete är matchnings-, roll- och kommunikationsteorierna. Gemensamt för dessa teorier är att de alla berör ämnet jag skriver om. Vissa mer djupgående andra ur ett historiskt perspektiv. Idag anställer rekryteringsföretagen personprofiler internt med en rad olika kompetenser så som erfarenhet, utbildning, social kompetens, intresse för människor, objektivitet, att vara en bra lyssnare och att kunna ställa rätt frågor. Min slutsats är att en studie- och yrkesvägledarutbildad idag står mycket bra rustad både profilmässigt och kunskapsmässigt för en anställning inom bemanningsbranschen. Vad det snarare handlar om är perceptionen av begreppet studie- och yrkevägledare.
|
72 |
Omorganisationen av det individuella programmetAndersson, Tomas January 2006 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare, studie- och yrkesvägledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet på alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever på samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att många IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lärare, studie- och yrkesvägledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg. Jag har använt mig utav en kvalitativ undersökning vid mina intervjuer. Jag har intervjuat, två studie- och yrkesvägledare, en gymnasielärare, en specialpedagog, samt två elever med kassettbandspelare. De resultat jag kom fram till var att jobbet för studie- och yrkesvägledarna har blivit viktigare och mer stimulerande, eftersom att studie- och yrkesvägledarna får vägleda både IV elever och elever som går på gymnasieskolan. När det gäller lärarna på det Individuella Programmet så har arbetssituationen blivit mer krävande på grund av att kunskapsnivåerna är mer varierande hos IV eleverna, eftersom det oftast bara finns en klass eller två på varje gymnasieskola än om man jämför med UC. På UC fanns det fler klasser där man kunde gruppera IV eleverna efter deras kunskapsnivåer. IV eleverna tycker att utbildningen är bättre nu, det är en större fördel att gå på en vanlig skola och att slippa stämpeln att man går på UC. Eleverna anser också att det är stressigare nu, mer allvar. Detta medför att fler elever hoppar av det Individuella Programmet. Min slutsats är att man behöver kompetensutveckla lärarna och att varje gymnasieskola inför fler IV klasser där man bättre kan gruppera eleverna efter deras kunskapsnivå.
|
73 |
Vägledning på arbetsförmedlingen. En kvalitativ studieLepistö, Cecilia January 2008 (has links)
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka om det existerar vägledning på arbetsförmedlingen och försöka ge en bild av hur studie- och yrkesvägledare arbetar med vägledning på arbetsförmedlingen. För att kunna genomföra detta så valde jag att intervjua sex vägledare. Mitt kriterier i detta fallet var att det skulle vara utbildade studie- och yrkesvägledare. Jag valde att intervjua personer vid fem olika arbetsförmedlingskontor, detta bl.a. för att se om jag kunde finna någon skillnad i deras arbetssätt. Det jag kom fram till var att det inte existerar någon renodlad vägledningsverksamhet och samtliga intervjupersoner önskade att de hade mer tid och resurser till att ha mer vägledningssamtal. Det kom även fram att samtliga ansåg att deras utbildning varit relevant inför ett arbete på arbetsförmedlingen, främst då förhållningssättet man tillägnar sig samt samtalsmetodiken.
|
74 |
Studie- och yrkesvägledares stöd för att förhindra avhopp på gymnasietAlkan, Melis, Johansson Lopez, Sara January 2017 (has links)
Avhopp på gymnasiet orsakar problem i samhället och stöd i form av vägledning lyfts som en viktig faktor för att förhindra avhopp. Dock tycks avhoppare sakna detta under studietiden. Denna uppsats undersöker avhoppares syn, utifrån egna erfarenheter, på studie- och yrkesvägledare som ett stöd för dem under studietiden för att förhindra avhopp på gymnasiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka avhoppares upplevelser av stöd från studie- och yrkesvägledare under studietiden. För att uppfylla syftet och frågeställningen använde vi kvalitativ metod genom att intervjua sex personer mellan sexton och tjugofem år som har hoppat av gymnasiet. Teoretiska begrepp som vi använde för att analysera resultatet var följande: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, levnadsrum, preventive, reintegrative och recovery.Det resultat som framkommit är att avhoppare anser att aktivt lyssnande, motivation och konsekvenstänkande är faktorer som studie- och yrkesvägledare har behövt vara ett större stöd i för att förhindra avhopp. En bra relation till studie- och yrkesvägledaren anser de behöver präglas mer utav en så kallad neutral relation där makt, bedömning eller uppfostring inte påverkar relationen och vägledningen. För att kunna förhindra avhoppen ansåg respondenterna även att studie- och yrkesvägledare behöver få mer tid att träffa elever samt att de behöver samarbeta mer med skolpersonal och andra betydelsefulla personer.
|
75 |
Anställningsbarhet, kompetensutveckling och nätverkande - hur gör studie- och yrkesvägledare?Johansson, Frida, Pires, Petra January 2011 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare gör för att vara anställningsbara, hur de kompetensutvecklas på sin arbetsplats och var ansvaret för kompetensutvecklingen finns. Syftet är också att reda ut vilken effekt nätverkande har för yrkesrollen.Till studiens underlag gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken studie- och yrkesvägledare om deras upplevelser kopplat till studiens syfte.Resultatets viktigaste delar visade att anställningsbarhet är ett svårdefinierat begrepp som fortfarande inte är fastställt. Kompetensutveckling av studie- och yrkesvägledare i den undersökta staden lider av bristande ekonomiska resurser, men ansvaret för kompetensutvecklingen finns dels hos ansvarig rektor men främst hos den enskilde vägledaren. Det framkom även att nätverkande är viktigt för studie- och yrkesvägledarna för att det bland annat ger stöd och trygghet i arbetet. / The purpose of this study is to examine how professional guidance counselors do to be employable, how the skills development within the workplace works and who is responsible for the development of skills. The study also refers to the meaning of networking.To get the information, qualitative interviews were done with six professional guidance counselors about their experiences related to the purpose of the study.The most important aspects of the result were that employability is difficult to define. Skills development within the workplace of professional guidance counselors in the town where the study was made, suffers from a lack of financial resources. Mainly you and partly your headmaster are both responsible for your skills development. It was also found that networking is of importance for professional guidance counselors to among other things provide support and security.
|
76 |
Studie- och yrkesvägledares arbete. En kvalitativ studie inom skolväsendetÅkerman, Ingrid January 2007 (has links)
För att veta hur det är att arbeta som studie- och yrkesvägledare bestämde jag mig för att intervjua några verksamma inom yrket för att ge en klarare bild på hur det är att vara ute i verksamma arbetslivet inom skolväsendet. För att genomföra undersökningen valde jag att göra kvalitativa intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare. Som kriterier för urval till undersökningsgrupp var att de varit verksamma minst 15 år i yrket samt att fyra var från grundskola och fyra från gymnasieskola. För att se om det fanns skillnader i deras arbetssätt beroende vilken skolnivå de arbetade inom gjordes detta urval. Dessutom valde jag att göra intervjuer med vägledare från både storkommun och mindre kommuner för att ser om det även var skillnader beroende på kommunernas storlek i hur de arbetade. Det jag kommit fram till i undersökningen är att studie- och yrkesvägledarnas huvudarbetsuppgift och viktigaste i deras arbete är att vägleda människor, antingen ungdomar eller vuxna. De intervjuade anser att utbildning inom främst samtalsmetodik är en nödvändighet för att kunna arbeta som studie- och yrkesvägledare. Någon markant förändring av arbetsuppgifterna upplevde vägledarna inte hade skett över tid. Skillnaderna var de intervjuade arbetade, i storkommun eller mindre kommun, var marginella. Det som jag har kommit fram till i min under-sökning stödjer tidigare studier och undersökningar angående studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter och arbetsvillkor
|
77 |
Studie- och yrkesväglednings syn på flickors valintresse till mansdominerande yrkesförberedande program på gymnasietZahroon, Ameer January 2017 (has links)
Föreliggande studie behandlar problem som kan uppstå när en studie- och yrkesvägledare på grundskolan möter flickor som vill genomföra sitt gymnasieval till yrkesprogram som domineras av pojkar. Flickor som ska välja till yrkesprogram som är mansdominerade är tveksamma på hur de motiverar sitt val. Gymnasievalet är dessutom ett viktigt val för eleverna som kan avgöra deras framtida karriär. Samt hur har deras omgivning, som består av föräldrar, kompisar och skolan, påverkat deras valintresse. Syftet med denna studie är att belysa och klargöra studie- och yrkesvägledarens syn om hur flickor talar om sitt valintresse till yrkesprogram som är könsdominerande. Studien har också berört studie- och yrkesväglednings neutralitet i relation till mötet med elever.Studien är utförd med en kvalitativ metod, där resultatet analyseras med hjälp av teoretiska begrepp som Careership habitus, handlingshorisont och pragmatiskt och rationellt val, Gottfridsons begräsningprocess och Compromise, Resultaten visar enligt respondenterna att elevernas val påverkas väldigt mycket av familjen och omgivning. Studie- och yrkesvägledning och andra skolpersonal arbetar jämt för att motverka den könsfördelning som påverkar elevernas val. Studie- och yrkesvägledarna håller sig neutrala genom att inte framföra egna värderingar eller föreställningar som kan påverka elevernas val.
|
78 |
Nyutbildade studie - och yrkesvägledares kompetens, en entré, till Human Resources?Decker, Christina, Orvén, Mikela January 2009 (has links)
Kan ny utbildade studie - och yrkesvägledares kompetens vara intressant inom den privata sektorn och inte endast vara en tillgång inom den offentliga verksamheten eller inom skolväsendet. / Can newly graduated Student and Guidance counsellors' competence be of interest in the private sector and not only be an asset in public sectors or the educational sectors?
|
79 |
Liten kommun, stort ansvarSandell, Liiza, Svenningsson, Sandra January 2016 (has links)
I januari 2015 genomfördes en ny lag som heter kommunens aktivitetsansvar för ungdomar. I och med lagen är nu kommunerna skyldiga att erbjuda ungdomar 16 – 19 år individuellt anpassade åtgärder. I första hand syftar lagen till att motivera ungdomen tillbaka till studier eftersom att allt pekar på att studier är centralt för att öka sina chanser på arbetsmarknaden. Skolinspektionen genomförde en granskning av hur kommunerna i Sverige arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret och granskningen visar att flera kommuner inte uppfyllde de skyldigheter som den nya lagen kräver. Syftet med vår studie är att undersöka hur en kommun arbetar med aktivitetsansvaret samt ta reda på vilka behov tjänstemännen anser att ungdomarna har. Vi vill även ta reda vilken roll SYV:en har i arbetet med aktivitetsansvaret samt att vi vill undersöka på vilket sätt Skolverkets allmänna råd efterföljs av kommunen. Vi anser att detta är angeläget då tidigare forskning visar att ungdomar utan gymnasieutbildning har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har i vår studie fyra frågeställningar: vad anser tjänstemännen att ungdomarna har för behov? Vilka insatser upplever tjänstemännen är mest meningsfulla för ungdomarna? Vilken roll har studie- och yrkesvägledaren i arbetet med aktivitetsansvaret? På vilket sätt arbetar man efter Skolverkets allmänna råd? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning för att genomföra vår studie. För att analysera informanternas svar har vi använt oss av Linda Gottfredson teori om begränsningar och kompromiss samt Aron Antonovskys KASAM. Vårt resultat visar på det finns ett behov av att utveckla kommunens arbete med aktivitetsansvaret. Ungdomarna är i behov av vägledning samt att stärka sin självuppfattning. SYV:ens roll ser vi kan utnyttjas på fler sätt än vad som görs i dagsläget i kommunen.
|
80 |
Bemanningsbranschen. Den nya arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare?Andersson, Emma January 2007 (has links)
Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått en uppfattning av att studie- och yrkesvägledaryrket följer sin tradition att huvudsakligen bedrivas inom det svenska utbildningsväsendet. Samtidigt har jag inställningen att studie- och yrkesvägledares kunskaper om yrken och studier och dess kompetens inom samtalsteknik, kan användas även inom andra yrkesområden som till exempel bemanning. Intresset för hur denna kompetens skulle kunna nyttjas i en bransch som bemanningsbranschen har lett fram till detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att ta reda på vad personalansvariga på bemanningsföretag tänker kring att ha studie- och yrkesvägledares kompetens på sina kontor, om de kan se ett behov av denna kompetens och om de anser att studie- och yrkesvägledare har kompetens för att arbeta i bemanningsbranschen. Metoden består av personliga intervjuer och en enkätundersökning. En intervjuguide bestående av tio frågor har arbetats fram för intervjuerna och de har genomförts med personalansvariga på bemanningsföretag. Ett enkätformulär med tretton frågor har mailats till olika bemanningsföretag varav fyra deltagit. Teorier som legat till grund för analysen av mitt resultat är Bourdieus teori kring begreppet habitus, teori kring matchning och teori kring kompetens och kommunikation. Undersökningens resultat visar att den beteendevetenskapliga grund med bland annat kunskaper i pedagogik, sociologi och psykologi som studie- och yrkesvägledarutbildningen ger tycks vara relevant för att arbeta internt inom bemanningsbranschen. Resultatet från intervjuundersökningen visar också på att tidigare arbetslivserfarenhet överlag efterfrågas hos internanställda. Kompetens inom samtalsmetodik upplevs som viktigt av respondenterna. Att ha en förmåga att kunna styra samtal och kunna gå utanför ramarna för att få fram det som kan vara intressant uppges också i undersökningen. Studie- och yrkesvägledarutbildningen tycks vara en intressant utbildningsbakgrund och en lämplig bas för att kunna gå vidare i branschen. De situationer där studie- och yrkesvägledares kompetens ses som mest relevant är vid rekryteringar och omställning/outplacement. Min förhoppning med examensarbetet är att det forskas kring vilka alternativa arbetsmarknader som studie- och yrkesvägledaryrket skulle kunna utövas och bidra med kunskaper i. Mer forskning kring hur internanställdas uppdrag på bemanningsföretagen ser ut ges också som förslag.
|
Page generated in 0.0485 seconds