Att integrera som nyanländ i Sverige och komma in på arbetsmarknaden kan vara en tuff resa. Det svenska utbildningssystemet kan vara en utmaning och att någonstans i lärande processen kan den nyanlända behöva vägledning av en studie- och yrkesvägledare. Studien består av sex kvalitativa intervjuer med SFI-studerande i en mindre kommun i Sverige på vuxenutbildningen. Syftet med den här studien är att öka förståelsen om SFI-studerandes upplevelser och behov av studie- och yrkesvägledning inför sitt framtida karriärval. Den här studien ska också ge en djupare förståelse av vilka inre och yttre faktorer, de studerande upplever påverkar dem att utvecklas. De SFI- studerande har upplevt hinder och begränsningar inför sina framtida karriärval, men de har också sett möjligheter till att fortsätta sina studier för att komma närmare arbetsmarknaden. Det svenska språket har upplevts som det största hindret i SFI-studerandes utveckling och behovet av studie- och yrkesvägledning har funnits sedan SFI-studiernas start. Gemensamma faktorer som alla de intervjuade har upplevt är oro och stress inför framtiden, samt saknaden av att inte ha kunskap om det svenska utbildningssystemet. En oro och stress som de SFI-studerande upplever påverkar deras tro på framtiden, tron på sina egna förmågor och deras handlingshorisont, kopplat till Careership Theory. Inför framtida forskning skulle studien kunna få ett annat perspektiv om intervjuerna istället var verksamma studie- och yrkesvägledare inom SFI. Genom att intervjua studie och yrkesvägledare kunde då studien få vägledarens upplevelser och de utmaningar de står inför att vägleda nyanlända. Studien skulle då kunna leda till en ökad förståelse hur arbetet med att vägleda nyanlända kan förbättras.

Valkompetens definieras utifrån individens förmåga att fatta beslut i relation till valmöjligheter och självkännedom, men forskning visar att definitionen inte är samstämmig. Valkompetens som arbetsform bortprioriteras till förmån för andra skolämnen och utvärderingar i relation till utveckling av elevers valkompetens genomförs inte i tillräckligt hög grad. Med utgångspunkt i ovanstående ämnar denna studie undersöka hur studie- och yrkesvägledare definierar valkompetens, arbetar med att utveckla elevers valkompetens och hur arbetet utvärderas. Syftet besvaras utifrån följande frågeställningar: Hur definierar studie- och yrkesvägledare på högstadienivå begreppet valkompetens? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare på högstadienivå med att utveckla elevers valkompetens? Hur beskriver studie- och yrkesvägledare att elevers utveckling av valkompetens utvärderas? En kvalitativ ansats har använts i studien varav sex intervjuer har genomförts med utbildade och yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på högstadienivå. Empirin analyseras utifrån följande centrala begrepp och teorier: individuell vägledning, generell vägledning, formativ utvärdering, DOTS, The Careership Theory och STF-skolmodellen. Studiens resultat visar att studie- och yrkesvägledarnas definition av begreppet valkompetens anses innefatta exempelvis: självkännedom, målsättning, medvetna beslut och yrkesmöjligheter. Resultatet visar på vikten av samverkan mellan professioner i skolan samt att arbetet bör vara processinriktat. Det framkommer att studie- och yrkesvägledare arbetar på flera sätt med valkompetens, exempelvis genom gruppvägledning och lektioner om arbetslivet. Slutligen visar resultatet att utvärderingar delvis genomförs, men att tidsbrist och en bristande samverkan bidrar till att utvärderingsarbetet i många fall uteblir.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur studie- och yrkesvägledarprofessionen kan vara till stöd i att skapa trygghet för elever som upplever oro vid skolavveckling av skolan i undersökningen. Skolavveckling och de många förändringar som sker i samband med denna ses och benämns i detta arbete som övergång. Genom datainsamlingsmetoderna delvis deltagande observation samt kompletterande kvalitativa ostrukturerade intervjuer och med hjälp av teoretiska perspektiv från psykologin om emotionerna oro och trygghet, socialpsykologisk teori om självbestämmande samt metodstöd för övergångar inom skola skapas förståelse för problemområdet. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll vid skolavveckling för att bemöta elevers oro. Genom att vara en närvarande vuxen, utmana elevers självreflektion, bidra med förutsättningar för elevers autonomi, kompetens och samhörighet och skapa och utvärdera strukturer kan studie-och yrkesvägledare bidra till trygga övergångar inom skola.

På studie- och yrkesvägledarutbildningen förbereds studenterna främst för att möta den sökande i traditionella samtal som sker ansikte mot ansikte. Under rådande pandemi har studie- och yrkesvägledare behövt ställa om till arbete på distans och vägledningen har skett genom digitala verktyg. Vi vill med denna studie upplysa studie- och yrkesvägledare hur kommunikationen och samspelet kan påverkas när de vägleder grundskoleelever genom digitala verktyg. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur upplever studie- och yrkesvägledare kommunikationen med eleverna, när samtalen sker genom digitala verktyg? Hur anser studie- och yrkesvägledare att samspelet påverkas när icke-verbal kommunikation minskar? Hur resonerar studie- och yrkesvägledare kring sitt användande av samtalsfärdigheter när samtalet sker digitalt? Studien är gjord med en kvalitativ metod och resultatet baseras på sex styckensemistrukturerade intervjuer med examinerade studie- och yrkesvägledare, som arbetar på grundskolor. Uppsatsen är analyserad utifrån begreppen digitala infödingar, kommunikation, samspel och kompetens, samt andra relevanta kommunikationsteoretiska begrepp. Studien visar att det finns flera aspekter som påverkar kommunikationen. Vilket digitalt verktyg de väljer att använda, vilka tidigare erfarenheter eleven besitter samt i vilken fysisk kontext de befinner sig i har inverkan på kommunikationen. Resultatet visar att samspelet försämras och utmanas när studie- och yrkesvägledare inte har full tillgång av icke-verbal kommunikation, vilket kan resultera i missuppfattningar. Det framkommer även svårigheter i att skapa en relationell kontakt med eleverna när icke-verbala signaler minskar. Avslutningsvis framkommer det att studie- och yrkesvägledare behöver tillgång till kompetensutveckling i hur de kan utveckla sina samtalsfärdigheter för att kunna överbrygga de försvårande omständigheterna, som uppstår på grund av att den icke-verbala kommunikationen minskar.

Studie- och yrkesvägledning på lågstadiet är något både forskning och respondenter ser som en viktig del av elevers utveckling. Men i praktiken är det svårare att arbeta med studie- och yrkesvägledningen på lågstadiet. Forskning visar på att en tidig karriärutveckling spelar enkritisk roll i elevers utveckling av självkännedom, intressen och framtidsmål, då barn har enbrist på drömmar och framtidsutsikter. Därför är syftet med denna studie att undersöka betydelsen av tidig studie- och yrkesvägledning i de lägre årskurserna, med fokus på årskurserna 1–3. De olika områdena handlar om mål, utmaningar, möjligheter och vilka strategier som används vid studie- och yrkesvägledning på lågstadiet. Det empiriska materialet har samlats in genom sammanlagt åtta semistrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare och tre lärare som gett sina perspektiv på studie- och yrkesvägledning på lågstadiet. En tematisk analys visar på att de centrala delarna med studie- och yrkesvägledning i de lägre åldrarna är att vidga elevers karriärutveckling, självkännedom och yrkeskunskaper för att de ska kunna göra välgrundade val i framtiden. Vid framtida forskning finns det behov att fortsätta forska om rektorernas roll vid studie- och yrkesvägledning på lågstadiet, samt hur man arbetar med hela skolans ansvar och de resurser lärare har tillgång till på sina arbetsplatser.

För att studie- och yrkesvägledare på ett professionellt vis ska kunna hjälpa individer att fatta välgrundade beslut krävs specifika kompetenser såsom att kunna förstå och tillämpa karriärteorier i praktiken. Forskning har visat att övergången för studie- och yrkesvägledare från utbildning till yrkesliv är relativt utmanande och att karriärteorier inte värderas högt inom professionen. Syftet med föreliggande studie har därför varit att bilda kunskap om hur studie- och yrkesvägledare tillämpar karriärteorier i yrkeslivet. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma vägledare som vid olika årtal tagit examen från Umeå universitet, därefter gjordes en tematisk analys av resultatet. De mest centrala slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna ofta omedvetet tillämpar karriärteorier. Utbildningen till studie- och yrkesvägledare har bidragit till en grundläggande kunskap om karriärteorier men att ytterligare praktisk övning hade behövts för att bättre förbereda studie- och yrkesvägledarna att använda teorierna som verktyg i yrkeslivet. Härutöver identifierades tidsbrist som en betydande utmaning för kompetensutveckling inom professionen. Karriärteorier anses utgöra grunden i vägledningssamtal men är inte den viktigaste kompetensen i yrket. Betydelsen av karriärteorier tenderar att minska med ökad yrkeserfarenhet. Nyare examenstagare värderar och tillämpar karriärteorier mer aktivt än de med äldre tagen examen. Avslutningsvis föreslås att vidare forskning behövs för att undersöka utbildningsanordnares syn på tillämpning av karriärteorier under utbildningen, samt om en sådan syn skiljer sig åt mellan de tre universitet i Sverige som erbjuder Studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Studieavhopp i gymnasiet har länge varit ett samhällsproblem i form av att de elever som gör ett studieavhopp riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet, kortvariga anställningar och destruktiva livsmönster. Studie- och yrkesvägledare har en betydande roll för elever som ligger i riskzonen till ett studieavhopp genom att bland annat motivera, vägleda och stödja dem. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiet arbetar med elever som är i riskzon för att göra ett studieavhopp. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är: 1) Vilka metoder används för att arbeta med elever som är i riskzonen för att göra ett studieavhopp i gymnasiet? 2) Vilka förutsättningar finns det för studie- och yrkesvägledare i arbetet med elever som är i riskzonen till ett studieavhopp?  Metodvalet för studien var en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där urvalet bestod av sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för studien är The Gatsby Benchmarks och Careership där följande fyra begrepp lyfts: Habitus, handlingshorisont, fält och brytpunkter. Resultatet av studien visar på att informanterna arbetar med metoder som innefattar till exempel motiverande samtal, samverkan med KAA och är delaktiga i elevhälsoteamet. Resultatet visar även att en av förutsättningarna i arbetet med att förebygga studieavhopp är samverkan med resurspersonal, mentorer och lärare.

Som ung och nyanländ i Sverige kan det uppstå flera komplexa utmaningar, krav och hinder när det gäller karriärutveckling. Språkliga hinder, svårigheter att navigera i de svenska utbildningsystemen och bristen på stöd är några förslag å hur detta kan spegla sig. Detta leder till svårigheter att senare integreras i den svenska arbetsmarknaden och behovet av rätt stöd från studie- och yrkesvägledare är viktigt.Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för unga nyanländas karriärval och integration på arbetsmarknaden och även hur studie- och yrkesvägledare bidrar till detta. Frågeställningarna som vi utgick ifrån var: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med de nyanländas karriärval och integration på arbetsmarknaden? Vilka utmaningar möter studie- och yrkesvägledare i arbetet med unga nyanlända elever? Hur resonerar äldre individer kring det stöd de fick för sin karriärutveckling när de var unga och nyanlända? För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare och tre vuxna, som tidigare varit unga nyanlända. För att analysera resultatet av vår studie användes Careership theory och Social Cognitive Career Theory. Utifrån resultatet framkommer det att det förekommer brist på karriärstöd för nyanlända unga elever, en utmaning för både nyanlända unga och studie- och yrkesvägledare är språkliga hinder samt komplexa processer för att navigera i det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledare spelar en avgörande roll i att erbjuda stöd och vägledning, men det finns behov av förbättringar för att möta de specifika behoven hos nyanlända elever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer studie- och yrkesvägledare upplever påverkar deras elevers motivation, och hur man som studie- och yrkesvägledare kan arbeta med att främja motivation. Problemformuleringen utgår från att det finns en problematik i att elever med låg studiemotivation i framtiden riskerar att få problem att etablera sig på arbetsmarknaden, och att det även kan leda till samhälleliga konsekvenser som ökad arbetslöshet och uteblivna skatteintäkter. För att undersöka detta område har vi formulerat två frågeställningar som lyder: vilka påverkansfaktorer anser studie- och yrkesvägledare att det finns bland deras elever med bristande studiemotivation? Hur kan studie- och yrkesvägledare utifrån dessa påverkansfaktorer arbeta med att motivera sina elever? Uppsatsen är utförd med en kvalitativ metod där vi använt semi-strukturerade intervjuer för att samla in empiri av sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasiet. Empirin analyserar med hjälp av Deci & Ryans självbestämmandeteori och en teoretiskt orienterad artikel av Wery & Thomson. Resultatet visar att känslan av kompetens, autonomi och samhörighet är viktigt för att eleverna ska kunna känna inre motivation. Resultatet visar även hur studie- och yrkesvägledare praktiskt kan arbeta utifrån dessa påverkansfaktorer för att öka inre motivation hos sina elever.

I Sverige år 2024 räknas cirka 160 500 ungdomar mellan åldrarna 15–24 som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshetsgrad på 25,1%. Utifrån denna tämligen höga grad av arbetslöshet i denna grupp av befolkningen är syftet i denna studie att få ökad förståelse om hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiet arbetar med att förebygga ungdomsarbetslöshet. En kvalitativ metod har använts i studien och åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma vägledare på olika gymnasieskolor i Sverige har genomförts. Resultatet visar på att studie- och yrkesvägledarna förebygger ungdomsarbetslöshet genom individuella vägledningssamtal med elever, samarbeten med övrig skolpersonal samt samverkan med externa aktörer. Resultaten har analyserats med hjälp av en tematisk analys och utfallet indikerar att vägledare med goda kunskaper om hur de kan stärka elevers självtillit kan ha bättre möjligheter att förebygga arbetslöshet, att elevers kapital och habitus påverkar deras karriärval samt att brytpunkter under skolgången har en inverkan på elevers karriärutveckling. De viktigaste slutsatserna i studien var att studie- och yrkesvägledning har en central funktion för att öka elevers valkompetens och självkännedom, att alla elever inte nyttjar vägledning då de inte ser värdet med vägledning samt att tidiga vägledningsinsatser tycks vara en viktig komponent för att förebygga ungdomsarbetslöshet. Avslutningsvis föreslås vidare forskning med fokus på bland annat hur elever uppfattar att vägledning i skolan har hjälpt dem i deras studie- och yrkesliv samt vilka strategier som används i praktiken av vägledarna.