Syftet med denna uppsats är att undersöka dels vilka former av makt som den drivande karaktären Hans Landa i filmen Inglourious Basterds (2009) använder sig av i två utvalda förhörsscener, dels hur mise-en-scène i form av föremål, kostym och gester nyttjas för att presentera makt. Uppsatsen tar avstamp i en semiotisk bildanalys, med teorin om maktbas som grund. Analysen kommer fram till att karaktären Hans Landas makt framstår i de fyra olika maktbaserna legitim makt, tvingande makt, belöningsmakt och informationsmakt. Slutsatsen finner även likheter i scenerna, så som den vita färgen i föremål som mjölkglas och grädde samt dess konnotation till det oskyldiga. Föremål med vit färg är något Landa i båda scenerna förstör på olika sätt, vilket kopplas till hans position som SS-soldat.

Filmmanus är begränsade till sitt format, vilket skapar utmaningar för manusförfattare att anpassa texten efter tekniska beskrivningar inför den potentiella filmen och samtidigt lyckas förmedla komplexa narrativ som kan engagera läsare. Samtidigt är det just komplexa narrativ som inte bara vinner priser utan även skapar stort engagemang. Denna uppsats undersöker därför verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexa filmmanus och förmedla djupare narrativ. Genom att närläsa filmmanuset The Truman Show (1998) undersöker uppsatsen hur manustexten förändras beroende på berättarnivå för att synliggöra hur subtext kan förstärka tematik. På så sätt belyser undersökningen hur komplexa narrativ skapar engagemang och visar hur en texts formatering kan ge verktyg för subtil kommunikation med läsaren. Studien undersöker komplexitet genom att bland annat definiera The Truman Shows berättarnivåer i en cirkelmodell, vilket möjliggjorde en djupare analys av komplexitet i manusets actiontext och dialog. Genom distanseringseffekter i textens berättarperspektiv undersöks hur komplexitet i actiontexten påverkar läsarens engagemang, vilket påvisade att läsaren blir aktivt analyserande på grund av att berättaren skapar en ideologisk spänning genom att tvinga läsaren att sympatisera och samtidigt våldföra sig på Truman. Dialogen analyserades utefter hur karaktärers språkbruk skiftar beroende på vilken berättarnivå de tillhör och därav finner undersökningen att filmmanuset har vad som ska efterlikna konstruerat och autentiskt tal, vilket anknyter till narrativets makttematik. Undersökningen kommer fram till att tematiken är genomsyrad i manusets samtliga beståndsdelar och att komplexiteten i filmmanuset medför större engagemang genom att skapa en aktiv läsare. Slutligen presenteras olika konkreta verktyg som manusförfattare kan använda för att skapa komplexitet i filmmanus.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska kvinnliga actionhjälten karakteriseras, representeras och gestaltas i svensk actionfilm. Hoppet med uppsatsen är att den ska bidra till en djupare förståelse kring den svenska kvinnliga actionhjälten samt öppna en diskussion kring kvinnors representation i svensk actionfilm. För att uppnå detta syfte har fyra svenska actionfilmer mellan åren 2001 och 2022 analyserats med hjälp av Jens Eders karaktärsklocka och Rikke Schubarts fem kvinnliga actionarketyper. Resultatet visar att de tre arketyper som hittades i filmerna var dotterarketypen, moderarketypen och the rape avenger medan the dominatrix och amazonen inte hittades. De kvinnliga actionhjältarna karaktäriserades alla med många maskulina drag, antingen genom personlighet eller genom kostym. De kvinnliga actionhjältarna var alla starka och drivkraftiga och stack ofta ut gentemot andra kvinnliga och manliga karaktärer. Det verkar också som att det finns en utveckling genom tiden på hur svenska kvinnliga actionhjältar representeras då det märks skillnader i karakterisering mellan åren 2001, 2009 och 2022 då de kvinnliga actionhjältarna från 2022 inte gestaltas som fullt lika annorlunda jämfört med de andra kvinnliga karaktärerna i filmen.

Denna uppsats applicerar teorier om klippning på tre utvalda sekvenser med split-screen för att ta fram data om vilka av Walter Murchs kriterier för klippning oftast förekommer inom split-screen, samt vilka av Karen Pearlmans tre typer av rytm som är mest applicerbara i rytmisk klippning. Under analysen granskas även användningen av dessa kriterier och rytm för att kunna dra generella slutsatser om hur klippningen påverkar scenerna, men även hur den samverkar tillsammans med split-screen. Resultatet visar att rytm är genomgående det mest förekommande elementet inom klippningen och i samverkan med split-screenen fördjupar klipparen publiken i filmens värld. Genom kreativa stilval som inte hade varit möjliga utan flera samtidiga bilder gestaltas filmens kärna via klippningen tillsammans med split-screenen. Framtiden av split-screen är fylld av potential, både i forskning och funktion inom filmmediet. Denna uppsats menar att belysa detta underutnyttjade stilgrepp och vill inspirera filmklippare framöver.

There is a general perception amongst audiences of the documentary film being a truthful retelling of reality. The filmmaker is seen as a lens through which reality is captured in the way it presents itself to the filmmaker. Requirements and expectations are often debated within the documentary genre and the audience plays an important role in the debates. To understand how an average audience perceives the documentary genre a study of trainee teachers was undertaken in the form of a focus group with four participants. A discussion about what makes a documentary film credible or not as well as discussions about transparency and the filmmakers’ obligations towards the audience were the focal points of the focus group. The future teachers are an audience with a need to discuss this medium they might use for educational purposes later in their career. They are an audience with reflections on the subject without being too informed about the manner in which documentary films are produced. The result is a discussion about what audiences feel they can expect of a filmmaker and how much of their expectations they are willing to give up for the entertaining value of a documentary. The audiences perceive documentary films as a window into reality but are aware of their subjectivity. They expect to be told the truth, but they also see a need for creative freedom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det går att arbeta med tid och berättarnivåer som element för att skapa effektiva, komplexa och ändå begripliga pusselfilmer, genom att analysera hur tiden och tidsuppfattningen i filmen Arrival (2016) gestaltas för tittaren. Analysen utgår från hur den icke linjära tidsuppfattningen skildras för tittaren. Det leder oss till följande frågeställningar: Hur påverkar användningen av olika berättarnivåer i Arrival framställningen av tid? Hur avslöjas tidsaspekten i filmen för att skapa spänning? Hur engagerar filmen tittaren för att hen ska förstå utvecklingen av karaktärernas tidsuppfattning? Filmen har delats upp i fyra diskursfaser, eller akter som är anpassade efter hur huvudkaraktären Louise tidsuppfattning utvecklas. För att undersöka hur tiden gestaltas har analysen använts sig av teorier om berättande och tid. Analysen utgår från filmens berättarnivåer för att med hjälp av dem analysera förhållandet mellan storytid och diskurstid, utifrån en fyraktsstruktur, samt filmens heterogena temporalitet. Analysen kommer fram till att filmskaparen har en tydlig närvaro i filmen när det kommer till den information som tittaren får och att filmen använder sig av en karaktär som gestaltare för att ge tittaren ledtrådar under filmens gång. Den ickelinjära tidsuppfattningen är dold för tittaren genom montaget i filmens inledning som kopplar Louise minnen till trauman i stället för en ickelinjär tidsuppfattning.

Denna uppsats analyserar visuell komedi i Edgar Wrights actionkomedi Hot Fuzz (2007) och hur de tekniska komponenterna: filmfotografi och klippning används för att gestalta detta tillsammans med manuset. För att analysera detta görs ett urval på tre scener per analysdel som utgår från en av de komponenter som uppsatsen använder sig av genom en multimodal metod. Syftet är att förstå hur manusförfattare kan gå till väga när de skriver komedi på film och även ha det visuella och rytmiska i åtanke. Genom de tre analyserna visar resultatet på en film som använt sig av visuella metoder för att gestalta komedi tillsammans med manuset och med det göra parodi av tidigare etablerade konventioner i liknande genrer. Hot Fuzz kan användas som exempel för filmskapare när de skriver och producerar komedifilmer i hur den använder sig av kamera, klipp och manus.

Samverkan av filmiska uttrycksmedel spelar en viktig roll i hur människor upplever det de ser i filmer. Filmer inspirerar oss så mycket att de har en stor inverkan på vårt verkliga liv och det skiljer sig hur människor ser kärlek på film och i verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka hur kärlek gestaltas i filmerna The Notebook och Just Married. I denna studie undersöks scener där de olika huvudkaraktärerna beter sig på ett problematiskt sätt. Studien undersöks med hjälp av semiotiska resurser som bildutsnitt, bildkomposition, kameravinklar, ljus, färger och ljud. Det används också tre olika etiska modeller som pliktetik, konsekvensetik och dygdetik för att genomföra analysen ur det etiska och moraliska perspektivet. Metoden som används för att genomföra analysen är en filmanalys som kvalitativ metod. Resultatet av analysen visar att filmerna romantiserar detta problematiska beteende. Uppsatsen skapar också en bredare förståelse för hur kärlek på film relaterar till kärlek i verkligheten ur det etiska och moraliska perspektivet och med hjälp av de olika etiska modellerna.

Denna uppsats utforskar hur reklamfilmen Just nu (2020) går att tolka med hjälp av klassiska teorier om montage. Med hjälp av välkända och beprövade teorier om montage tolkas materialet i syfte att ge bidrag till visuell kommunikation som vetenskapligt fält och ge verktyg till visuella kommunikatörer att nå ut med ett budskap på ett effektivt sätt som är anpassat till en modern publik. Uppsatsen fastställer att Försvarsmakten använder olika typer av montage i sin kommunikation i reklamfilmen Just nu (2020). Effekten blir en mer engagerande film som kan kommunicera en varierad och stor mängd information. / This essay explores how the commercial Just nu (2020) can be interpreted with the help of classic theories of montage. With the help of well-known and proven theories of montage, the material is interpreted in order to contribute to visual communication as a scientific field and provide tools for visual communicators to reach out with a message in an effective way that is adapted to a modern audience. The thesis states that the Försvarsmakten uses different types of montage in their communication in the commercial Just nu (2020). The effect is a more engaging film that can communicate a varied and large amount of information.

During the isolation in Mexico due to the pandemic, two groups of people fought their own ideals to prevent the disease: those who believed in scientific research, and those who followed shamans wisdom, the indigenous witches. Contrary to what people might believe, there are still a lot of beliefs in ancestry medicine in urban areas. During 2020 I have filmed clips of beliefs and traditions in different parts of Chihuahua, Mexico. I continued the research in Sweden and displayed the process at Tales Festival with sounds, objects and the film in VR. The name of the project: URBAN WITCHES, my artistic research: human connection. If you look a little bit into quantum physics, you will end up going back to what native indigenous believe in for generations: that we are connected (law of entanglement), that we get what we ask for (law of attraction), and that we are able to be in different places at the same time (tunneling law). These are not only physical laws, but ancestral knowledge that keeps our soul connected to every life form. If keeping our soul healthy is to be connected to our community the same way food and habits keep our mind and body healthy, then we need to be aware of our tendency to live in solitude, especially in big urban areas.  I aim to continue the research on ancestral connectivity from a scientific point of view. / Durante el aislamiento de la pandemia, dos grupos de personas defendieron diferentes posturas para prevenir la enfermedad: los de ciencia y los que siguen el chamanismo de los nativos indigenas, del cual mucha gente del area urbana aun practica. Durante el 2020 filmé un poco de sus creencias y tradiciones en el Estado de Chihuahua. Continué la investigación en Suecia y mostré el proceso con una instalación de arte la pelicula en VR, sonidos y objetos en el Festival de Tales. El nombre del proyecto: URBAN WITCHES; mi investigación artistica: la conexión humana. Si investigas un poco sobre la física cuántica, encontrarás similitudes con las creencias que los nativos indígenas han usado durante generaciones: que estamos conectados (Ley de entrelazamiento), que obtenemos lo que pedimos (Ley de la atracción) y que podemos estar en diferentes lugares al mismo tiempo (Ley de túneles).  No sólo son leyes físicas, sino conocimiento ancestral que mantiene el alma unida de todas las formas de vida. Si mantener nuestra alma saludable es estar conectado a una comunidad de la misma forma que la comida y los buenos hábitos mantienen nuestro cuerpo y mente saludable, entonces debemos estar atentos a nuestra tendencia a aislarnos, especialmente en grandes áreas urbanas.  Mi objetivo es continuar investigando la conectividad ancestral desde el punto de vista científico. / https://www.researchcatalogue.net/view/1779272/2796374