The aim of this thesis is to study the films of the Coen brothers at the intersection of the auteur film and the genre film, by conducting a literature review of the current research on their films. By means of a hermeneutic approach, mainly focusing on the term of genre, four major themes have been established based on the literary review: genres and conventions, hybridization of genre, other art cinema features, and the spectator as auteur. The analysis of the previous research shows that all Coen films have strong genre affiliations, foremost pertaining to classic Hollywood genres such as film noir, screwball comedy, and western. Furthermore, the Coens use gamesome strategies such as hybridization and allusions, which can be regarded as art cinema features. The meaning making is thus to a large degree left to the audiences, allowing them to be placed in the position of the “auteur”. These gamelike strategies and the fact that audiences are given the role as sort of co-creator constitute key auteur features in the filmmaking of the Coen brothers, who could thus be defined as auteur filmmakers rather than mainstream genre filmmakers.

Berättelsen "Handelsresande Bredners försvinnande" är ett mysterium som tar läsaren till 1920-talets Västergötland. Huvudkaraktären Jonna Sahlin får under ett besök på pensionat Morgonstund höra talas om en gäst, Georg Bredner, som försvann spårlöst år 1928. Tillsammans med sin familj börjar hon nysta i mysteriet för att ta reda på vad som hände Bredner den där varma sommardagen för länge sedan. Handlingen, som utspelar sig på den fiktiva platsen Björketorp på den västgötska landsbygden, är en kombination av mysrysare och pusseldeckare, med övernaturliga inslag. / "The disappearance of Georg Bredner" is a mystery that takes the reader back to 1928. During a lunch at a guesthouse, the main character Jonna Sahlin, gets to hear about a guest who disappeared without a trace. Together with her family she begins to unravel what happened to Bredner that warm summersday long ago. The action, that takes place in Björketorp, a fictional place in the westgothic countryside, is a combination of a thriller and a detective story.

Denna uppsats är en undersökning av hur multimodalitet används för att gestalta livlösa objekt som karaktärer med egna perspektiv och känslor. Uppsatsen syftar till att bidra med nya insikter för nutida och blivande filmskapare för hur kontext byggs upp av olika semiotiska resurser samt modes. Metodvalet för denna uppsats är en kvalitativ analys av IKEAs reklamfilm Lamp (2002) samt Röda Korsets A Chairful Life (2023) genom att observera och undersöka användningen och betydelsen av kamerarörelser, kameravinklar, ljud, musik, ljussättning och färgsättning. Resultatet av analysen grundas i tidigare forskning och teori och visar att kontext är avgörande för hur gestaltningen av objekt uppfattas. Kontexten iscensätts med hjälp av olika semiotiska resurser samt modes och grundar sig i en kunskap om sociala normer och situationer som framkallar betraktares egna erfarenheter, vilka projiceras på audiovisuella verk. I Lamp har flertalet förstapersonsperspektiv-vinklar använts, vilket skapar visionen av att lampan ser och känner. Musiken i Lamp går i moll från början till slut och är sorglig och nedstämd, vilket är ett kraftfullt manipulationsknep. Dessa kamerarörelser tillsammans med musiken och den blåa och kalla ljussättningen skapar en kontext och situation vari lampan upplevs som levande. I A Chairful Life saknas förstapersonsperspektivet, men där används istället lyriken i musiken för att ge ett budskap. Ljus- och färgsättningen tar även stor plats för meningsskapandet, med ett mörker som representerar bortglömdhet i kontrast till resterande scener vars ljussättning lyser upp hela bilden och färgsättningen går i varma och gula toner. Varje semiotisk resurs och mode som används i dessa reklamfilmer skapar mening och i samspelet mellan dessa formas kontexter som är avgörande för hur objekten gestaltas.

This dissertation situates these three modes of artistic expression in a broader interdisciplinary framework to better understand the cultural, socio-political, and historical processes of countercultural formation in Latin America. In Chapter 1, I define my conceptualization of Latin American counterculture. Here I make the case for including antipoetry, nueva canción and third cinema as part of Latin American counterculture seeking to contest foreing influences and elitist cultural models. In Chapter 2, I present the theoretical foundations of decolonial aesthetics, which serves as a framework that guides my analysis of key filmmakers, poets, and musicians and their respective representative works of art. Here I argue for the need to rethink aesthetics from a non-Eurocentric and non-elitist position. To conceptualize decolonial aesthetics, I draw on the work of Enrique Dussel, Jacques Ranciére, Aníbal Quijano, Ramón Grosfoguel, and Nelson Maldonado-Torres. In Chapter 3, Nicanor Parra, Mario Benedetti, Ernesto Cardenal, and Roque Dalton elicit a reevaluation of the shifts in Latin American poetics toward colloquial and accessible poetry intended for non-traditional audiences and underrepresented voices in the historical narratives of the region. In chapter 4, I study Violeta Parra, Víctor Jara, Mercedes Sosa, and Silvio Rodríguez as salient voices of a committed generation that sought radical societal changes, but whose music continues to have an appeal with newer social struggles. In chapter 5, select films by Fernando Solanas Tomás Gutiérrez Alea, Humberto Solás, and Raymundo Gleyzer are essential in my study of nationalist and regional preoccupations with developing new cinematic languages and depicting histories of colonialism, racialization, failed revolutions, oppression of women, and the tensions among the bourgeoisie and various labor movements. Throughout this dissertation, I stress the importance of cross-genre and pan-Latin American readings as a way to reinterpret Latin America’s cultural canon in the 1960s and 1970s. I propose a reexamination of third cinema, antipoetry, and nueva canción as movements that produced artistic works with imbricated aesthetic and ideological projects (decolonial aesthetics) at a time when pro-independence struggles, liberation projects, and anticolonial sentiments pervaded globally; in turn, the specificities of political, social, and cultural contexts rendered some artistic projects more successful in achieving their respective goals than others.

På senare år har dokumentärfilmsgenren hamnat i skottlinjen för en kritik som riktar sig mot sanningsrelativism och falska nyheter. Den här uppsatsen undersöker hur svenska dokumentärfilmare förhåller sig till de krav på äkthet och transparens som förväntas av dem, och i vilken mån dessa krav avspeglar sig i filmarnas arbete. Intervjuer med fyra svenska dokumentärfilmare ligger till grund för uppsatsen och frågorna som ställts står i direkt koppling till den debatt som florerat de senaste åren kring huruvida dokumentära berättelser i likhet med journalistik och nyheter riskerar att bli sanningsrelativa. Forskning visar på ett samband mellan dagens medieklimat och urvattnandet av sanningsbegreppet genom framväxten av exempelvis trollsidor och ”fake news”, vilket delvis också förändrat samtalet om sant och falskt på den dokumentära arenan. Resultatet av undersökningen visar att filmarna tagit intryck av den förändrade diskurs som på senare år växt fram kring dokumentärfilmens autenticitetskrav, men att detta inte förändrat deras sätt att närma sig sitt material och hur de ser på sin yrkesroll. Däremot finns en stor medvetenhet kring vikten av en öppen dialog, transparens kring den kreativa processen och värdet i en informerad publik.

En studie utfördes där deltagare fick se på filmsekvenser i olika gröna toner och sedan svara på hur de upplevde filmerna och vilken genre de skulle passa in i beroende på deras känslomässiga reaktioner. Det undersöktes hur varierande ljusstyrka, mättnad och nyans i färgen grön kan påverka åskådarnas känslor. Det finns ett underskott av tidigare forskning kring den gröna färgens känslomässiga påverkan i film vilket gjorde denna undersökning relevant. Syftet med undersökningen var att bidra med utökad kunskap för filmskapare om hur det gröna färgspektrumet skulle kunna användas inom färggradering. Svarsresultaten jämförs med teori om färgpsykologi och om hur hjärnan behandlar känslor baserat på visuella sinnesintryck. Resultatet av undersökningen visade att olika toner av grönt påverkade åskådarnas känslor på olika sätt och det påvisades även att det hade en inverkan på vilken genre det upplevdes som. Resultatet indikerade att olika nyanser, mättnad och ljusstyrka av grön färggradering har en påverkan på personers känslomässiga reaktioner.

Denna uppsats syftar till att analysera hur rollfiguren Will Byers porträtteras som queer i Matt och Ross Duffers Stranger Things, samt att undersöka skaparnas intention med rollfiguren och hur seriens fans har mottagit Will och diskuterat rollfiguren på Twitter. Uppsatsen utgår ifrån queerteoretiska perspektiv och analyserar Will utifrån en queer läsning. Fansens reaktioner baseras på mottagandeteori, där Stuart Halls kodning- och avkodningsmodell används. Utifrån en queer läsning visar resultatet att Will har kodats som queer genomgående i serien. Analysen visar också att skaparnas kodning av Will har varit medveten, men även avsiktligt subtil. Resultatet visar även att fansens mottagande främst har handlat om att belysa deras queera läsning av Will, men att Twitter i detta fall även har använts som ett verktyg att direkt kunna kritisera seriens hantering av rollfiguren.

Forskning kring tjock representation är knapp och en aspekt som har negligerats i debatter kring inkluderande och mångfald. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur vår samtid, i en engelskspråkig kontext, ser på tjockhet i film och tv. Detta utforskas genom fallstudien Reflect, en animerad kortfilm från 2022. Fallstudien är vald då Reflect omskrivs i media som Disneys första film med en tjock huvudkaraktär. Uppsatsen ämnar besvara hur Disney har porträtterat och hanterat den tjocka huvudkaraktären i Reflect, samt hur denna kortfilm har mottagits och vilka diskussioner som den har väckt. Detta görs genom att närläsa filmen samt analysera dess mottagande på filmdatabaser, sociala medier och i massmedia. Resultaten diskuteras med hjälp av teorier inom representation, socialkonstruktionism, fat studies och mottagandeteori. Resultaten visar att filmen porträtterar huvudkaraktären som en tjock karaktär vars kroppsstorlek gör att hon sticker ut. Detta leder till självtvivel som hon övervinner på ett självständigt sätt. Resultaten visar vidare att mottagandet både är positivt och negativt och att diskussioner har väckts kring sättet som Disney väljer att fokusera på en tjock karaktär.

Thin films of terbium-cobalt alloy have been deposited by magnetron sputtering. They exhibit an out-of-plane magnetic anisotropy that may result in elongated domains. The effect of thicknesses and compositions on the domain structure has been studied systematically. The composition and thickness of the films have been verified by Rutherford backscattering spectrometry and x-ray reflectivity. The domain structure was imaged by magnetic force microscopy and hysteresis loops were measured by MOKE (Magneto-optical Kerr effect). Very long and contrasted domains are obtained on the as-grown film with a thickness of 290 Å containing 8.1\% of terbium. Similar very elongated domains are obtained for other thicknesses and compositions if the films are demagnetized.

This study uses political philosophy to understand how democracy is communicated as transmutating or transitioning in superhero narratives. The study combines a conflict-based conceptualisation of democracy with Anthony Giddens’ structuration theory to discuss the characters’ actions in relation to their respective society. The analysis is conducted through a narrative analysis, using the hero’s journey as a tool to define the material from the narratives of a hero, a villain, a hero-turned-villain, a villain-turned-hero, and an antihero.  The analysis shows that spaces can be created within a democracy where other political ideals are produced, called pockets of alternate ideals. Also, the conditions of the characters’ actions influence how they can emerge as heroes or villains, which in turn influence how the characters produce or reproduce their societies. The discussion finds that the superhero narratives suggest that a strong democratic society needs a common enemy to fight, as the focus on the outside enemy rallies the people to mitigate the conflicts within society. To conclude, the point of democracy is that the people have the power, meaning that they have the responsibility to be active citizens who continue to reproduce democracy, as portrayed by the hero narrative.